fridolin_nytt
Nya statsråd

Ung minister ansvarar för gymnasiet

Matchningen mellan utbildning och arbetsmarknad är en av de viktigaste frågorna för nya gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic. Skolvärlden var på plats när de nya statsråden presenterades.

När de nya statsråden samlades på Lejonbacken för sedvanlig fotografering var det många som ville ställa frågor till Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, som med sina 27 år är Sveriges yngsta statsråd. Fram till nu har hon varit kommunalråd i Halmstad.

– Mina områden kommer handla om vuxenutbildning, sfi, studiemedel och mycket annat förutom de delar som rör gymnasiet. Man kan dra en parallell till 1990-talets Kunskapslyft där vi såg till att många kunde uppdatera sina kunskaper så att de matchade arbetsmarknaden. Regeringen ämnar göra samma sak nu. Vi vill jobba med matchning och se till att utbildningen ger kunskaper som passar framtidens branscher. Vi ska vara en kunskapsnation men också en nation med låg arbetslöshet, sa hon.

På frågan om vilka som är de viktigaste frågorna för den nya gymnasie- och kunskapslyftsministern svarade Aida Hadzialic.

– Det är två frågor som jag har sagt att vi ska prioritera. För det första ska alla gymnasieskolor vara bra skolor, vi måste investera i lärarna och professionen så att eleverna får de kunskaper de behöver. Och för det andra måste vi se till att utbildning leder till jobb. Vi måste titta på matchningen mot arbetsmarknaden så att man utbildar sig till det som efterfrågas. Så kan vi pressa tillbaka den arbetslöshet vi har idag. 

Skolvärlden passade på att ställa ett par frågor till utbildningsminister Gustav Fridolin 

Du pratar mycket om att öka tiden mellan lärare och elev. Klasserna ska bli mindre, vilket kräver fler lärare. Samtidigt pratas det om en kommande lärarbrist och vi har många obehöriga lärare i skolan redan nu. Hur får du ihop den ekvationen? 
– Det kräver en gemensam rekryteringsstrategi och det är därför jag är så glad för att vi nu blir tre krafter på utbildningsdepartementet som gemensamt jobbar med detta. Vi kan binda samman dimensioneringen av lärarutbildningen med det arbete som behöver göras på gymnasiet, där man har en typ av behörighetsproblematik och arbetet i grundskolan och förskolan där den ser lite annorlunda ut. 

– Det jobbet måste också göras gemensamt mellan stat och kommun. Under alldeles för lång tid har staten skyllt på kommunerna och kommunerna har skyllt på staten. Där måste vi också ta ett gemensamt ansvar, säger Gustav Fridolin.

Hur får du med dig kommunerna för att höja lönerna? Kommer du ställa krav på dem nu?
– Det måste göras. När man tillför statliga medel så ska man vara säker på att det innebär högre löner och där är det ett löfte från den här regeringen att vi kommer att tillskjuta statliga medel som parterna kommer kunna fördela för att öka attraktiviteten i läraryrket. Det är ett måste. 

En gymnasielärare kommenterade förslaget om obligatoriskt gymnasium med att säga: Om det blir en obligatorisk gymnasieskola hoppas jag att vi också får de resurser som krävs för att stötta eleverna. Vad säger du om det? 
– Det är självklart. Viktigast är de tidiga insatserna, att alla får med sig grunderna. Därför inför vi en läsa-skriva-räkna-garanti. Men det innebär inte att man kan ge upp om sextonåringen. När skoltröttheten kommer i tonåren så får man inte möta det med ett adjö för vi vet att det oftast inte bara är ett adjö från skolan utan ett adjö från alla framtida chanser till försörjning och egenmakt. Det måste vi möta med insatser. Och insatser kräver finansiering. 

Men gör tvång att man som elev blir mer motiverad?
– Svaret idag har varit att man inte gjort den typen av insatser utan elever har lämnat gymnasiet och nått vuxen ålder utan gymnasiebehörighet. Och för många av dem har det lett till ett liv i arbetslöshet. Vi måste använda alla medel vi kan för att alla unga faktiskt får med sig gymnasiebehörighet.

aida_0
Kommentera