Annons
Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.

Unika siffror: Så mycket ökar lärarbristen

Publicerad 9 augusti 2017

Relaterat

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Drygt hälften av de 16 500 lärare, räknat i heltidstjänster, som nyanställdes under det senaste läsåret saknade pedagogisk högskoleexamen, enligt Skolverkets statistik.

Av lärare med lärarlegitimation var det många som undervisade och satte betyg i ämnen som de saknade behörighet i. 

I några kommuner är det i dag vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. 

Laxå och Ragunda är i dag extrema exempel, men kommer inte att vara det i morgon.

Skolvärlden har kartlagt bland annat ålder, bostadsort och ämnesbehörighet hos samtliga 158 523 personer med en svensk grund- eller gymnasielärar-legitimation (maj 2017).

Sammanlagt 12,1 miljoner uppgifter har analyserats.

För att få en bild av hur lärarbristen kan komma att utvecklas har vi jämfört antalet äldre lärare (60–67 år) med antalet yngre (25–32 år).

För enkelhetens skull har vi utgått ifrån att de båda grupperna bör vara ungefär lika stora för att inte lärarkrisen ska förvärras, även om den yngre gruppen egentligen borde vara större med tanke på de växande elevkullarna. Å andra sidan kommer det in många i läraryrket efter 32 års ålder.

Jämförelsen visar på enorma skillnader.

Några exempel:

* I Norrbottens län är bristen på unga grundskole-lärare (om de de båda grupperna ska vara lika stora) 83 procent, bland gymnasielärare är den 80 procent.

*  I Jämtlands, Gävleborgs och Västernorrlands län är bristen ungefär lika stor. 

*  Minst skillnad mellan de båda grupperna är det i Örebro, Västmanlands och Västra Götalands län (grundskolan) och Örebro, Uppsala och Kronobergs län (gymnasieskolan). Dock handlar det fortfarande om stora skillnader.

*  I 45 procent av Sveriges kommuner bor det färre än tio unga legitimerade grundskolelärare. I många inga alls.

*  583 lärare i åldern 60–67 år är behöriga att undervisa i franska i grundskolan. Motsvarande antal i åldern 25–32 är 89 stycken. Det innebär en brist på 85 procent om grupperna ska vara lika stora. På liknande sätt ser det ut i ämnen som tyska, bild och engelska.

*  Bland legitimerade gymnasielärare är skillnaderna mellan yngre och äldre lärare ännu större. I maj i år fanns det exempelvis 150 gymnasielärare i gruppen 60–67 år som var behöriga att undervisa i juridik. I gruppen 25–32 år var antalet fyra, det vill säga en skillnad på 97 procent.

*  I företagsekonomi var skillnaden 91 procent, i kemi 87 procent och i teknik 80 procent. 

*  Ett av få gymnasieämnen som avviker positivt är historia. I maj i år fanns det enligt Skolverket 349 fler legitimerade historielärare i åldern 25–32 år än i åldern 60–67 år.

Det är helt enkelt för sent.

Enligt regeringens bedömning kan det om två år saknas 60 000 lärare i Sverige.

– Lärarbristen kommer att förvärras och det gäller i princip hela landet. Vi får helt enkelt ställa in oss på att många elever även i framtiden kommer att undervisas av obehöriga lärare. Lärarkrisen har nu gått så långt att den inte längre går att utbilda bort. Det är helt enkelt för sent, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Men allt fler utbildar ju sig till lärare?

– Det räcker inte. Om vi ska tillgodose det framtida lärarbehovet med hjälp av utbildning måste en fjärdedel av alla som går ut gymnasieskolan med grundläggande högskolebehörighet påbörja lärarstudier. Det är fullständigt orimligt. Så stor del av en årskull är varken lämpad eller intresserad av att bli lärare. Dessutom finns det någon slags gräns för hur många man kan få igenom en så pass lång akademisk utbildning med bibehållen kvalitet. Redan i dag är avhoppen stora, särskilt på ämneslärarutbildningen och bland studenter med lägre gymnasiebetyg. 

Vad är lösningen?

– Det finns inte en enkel lösning. Till att börja med behöver man locka tillbaka så många som möjligt av de 40 000 lärare som inte längre är verksamma i skolan. Rektorer och andra skolledare behöver också fundera över hur skolan är organiserad och hur lärarna egentligen används. 

Hur då?

– Lärarrollen behöver renodlas och fler yrkeskategorier komma in i skolan. Jag tycker att man kan jämföra med sjukvården. På ett sjukhus finns det undersköterskor, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, överläkare och en massa andra yrkesgrupper. Hade vården varit organiserad som skolan hade nästan alla på ett sjukhus varit läkare, vilket för de flesta förefaller helt orimligt.

– Det finns vissa saker på en skola som måste göras av lärare, men det finns också en massa saker som utförs av lärare som andra yrkesgrupper kan göra lika bra eller bättre. Kanske behöver man också laborera med klasstorlekarna. Är det bättre med små klasser med obehöriga lärare än större klasser med behöriga lärare? Jag tror att vi måste ha en pragmatisk inställning till hur lärarbristen ska hanteras. Annars kommer det inte att gå, säger Fredrik Svensson.

Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen.

Elinebergsskolan ligger nära Malmöleden i södra Helsingborg och är en F–9-skola med cirka 950 elever och 150 anställda. Upptagningsområdet är socialt blandat. En del barn kommer från socioekonomiskt svagare områden med stor andel utlandsfödda, andra från traditionella medelklass- och villaområden.

Patrik Persson.– Precis som alla andra skolor känner vi av lärarbristen och att det är lärarnas marknad. Till vissa ämnen är det extra svårt att rekrytera behörig personal, till exempel matte, NO och svenska som andraspråk, berättar rektorn Patrik Persson.

– Vi ligger dessutom i ett område med goda pendlingsmöjligheter, vilket gör att det lätt för lärarna att byta arbetsgivare och få upp sin lön.

Hur klarar du det?

– Även vi får konkurrera med lönen. Men det viktigaste av allt är att ha ett gott renommé bland elever, föräldrar och lärare. Är vi en attraktiv arbetsplats stannar personalen och då har vi mindre behov av att anställa nya. Gott anseende gör det dessutom enklare att rekrytera. Det grundläggande problemet är dock att det finns alldeles för få lärare.

Hur löser du det?

– Genom att ha så bra framförhållning som möjligt. I augusti och september går två av våra specialpedagoger i pension. Vi annonserade redan i januari efter deras ersättare och anställde den första i april och den andra i maj. Det innebar visserligen en extra kostnad att låta personerna gå omlott, men det innebar samtidigt att jag i god tid visste att vi löst ersättningsfrågan. Dessutom är det inget problem att ha för mycket personal så länge man klarar budgeten. Det finns alltid arbetsuppgifter för speciallärare, säger Patrik Persson. 

Arbetar ni alltid så?

– Vi försöker. När vi vet att en tjänst är på väg att bli ledig annonserar vi direkt och kallar intressanta sökande till intervju. Så fort vi träffat någon som har bra referenser och ger ett bra intryck, erbjuder vi en tjänst. Det går inte längre att tveka, utan det gäller att handla snabbt. För fyra eller fem år sedan kunde vi vänta för att se var i pusslet personen eventuellt skulle kunna passa in. I dag försöker vi i stället anpassa pusslet efter personen. 

– Om jag söker en matte/NO-lärare, men får en bra sökande med profilen matte/idrott i sin behörighet, försöker jag ändra om tjänsterna så att vi kan anställa personen även om ämneskombinationen kanske inte är exakt den som vi sökte från början.

Patrik Persson hoppas att stigande löner ska locka fler att utbilda sig till lärare.

– Men det är också viktigt att lärarnas arbetsmiljö förbättras, administrationen minskas och att vi får in fler yrkeskategorier i skolan. Här har vi till exempel ett speciellt trygghetsteam med bland annat socialpedagoger. Det innebär att lärarna får mer tid över för undervisning, men också att stöket och stressen minskar.

Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare

Kenneth Nilsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Örebro och ordförande i SKL:s beredning för utbildningsfrågor konstaterar att skolan står inför enorma utmaningar.

– Många av insatserna borde ha påbörjats långt tidigare, för tio år sedan eller så. Då hade vi inte haft det som i dag. Det går inte att blunda för att dagens situation faktiskt har varit påverkbar tidigare än nu när den blivit akut. Det stör mig att vi inte har använt våra planeringsresurser och kunskaper på ett bättre sätt. 

Hur ska lärarkrisen lösas?

– Förutom att utbilda fler lärare och öka kvaliteten på lärarutbildningarna behöver vi titta på hur vi använder de lärare som redan finns. Behöriga lärare ska vara så mycket lärare som möjligt och så lite administratörer och stödfunktioner som möjligt. Det kan andra jobba med. Jag tror till exempel att lärarassistenter är en personalgrupp som kommer att öka. Vi behöver också satsa mer på digitalisering och ny teknik, och på att förbättra möjligheterna till ett förlängt arbetsliv för de lärare som vill det. Det handlar om ett gnetande.

– Men det är inte bara inom läraryrket som vi har kompetensbrist och stora pensionsavgångar. Det gäller hela den offentliga sektorn. Detta samtidigt som välfärden behöver byggas ut eftersom Sverige växer kraftigt, säger Kenneth Nilsson. 

Hur längre dröjer det innan lärarbristen är under kontroll?

– Jag tror att det behövs fem år innan situationen är under kontroll och vi ser ljuset i tunneln. Det betyder inte att problemet är löst då. Jag tycker inte att systemet nu är riggat på ett sådant sätt att man på ett transparent och tydligt sätt kan säga att nu fixar vi det.

Lisa Oldmark.Lika orolig är Lisa Oldmark, friskolekoncernen Academedias HR-direktör.

– Jag tror att vi måste jobba på ett annat sätt i skolan om alla elever i framtiden ska undervisas av behöriga lärare. Det är dessutom något vi borde börjat med för länge sedan.

Hur då?

– En del är att ta in nya yrkesgrupper i skolan, till exempel lärarassistenter. Har vi till exempel en skicklig mattelärare bör hen undervisa så mycket som möjligt, samtidigt som vi runt denna lärare bygger upp kompetenser som kan stötta och hjälpa till.

– Vi behöver också titta på lärarnas arbetssituation. Varför slutar så många att arbeta som lärare? Hur får vi tillbaka dem till skolan? Hur kan vi underlätta åter-rekryteringen? Hur kan vi stärka professionens ställning och läraryrkets attraktivitet? 

Bör obehöriga lärare kunna läsa in behörighet på arbetstid?

– I en del av våra verksamheter kan man på arbetstid plugga upp sin behörighet om man till exempel saknar någon del. Vi undersöker om det är något som vi bör utveckla även på koncernnivå. Jag ser det absolut som en väg framåt, säger Lisa Oldmark.

Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Sedan i våras har bemanningsföretaget Zest bemanning utökat sin verksamhet till att, förutom sjuksköterskor, även omfatta grund- och gymnasie-lärare. 

– Vi hyr ut ett hundratal lärare runt om i Sverige. Målet är att komma upp i åtminstone tusen. De flesta hyrs ut på längre kontrakt, ofta en termin eller ett läsår i samband med exempelvis föräldraledighet eller när skolan själv har svårt att rekrytera behörig personal till en tjänst, säger Outi Luiro som är vd på Zest bemanning.

Är alla legitimerade?

– Ja. Våra lärare ska kunna göra hela arbetet och även sätta betyg. 

– Vår inriktning är att rekrytera legitimerade lärare som i dag inte arbetar i skolan. En del har gått i pension, andra har lämnat skolan av andra skäl. Om vi rekryterar en lärare som redan har en tjänst på en skola för att hyra ut hen till en annan skola blir det bara ett nollsummespel och då är det ingen poäng med verksamheten. Vårt bidrag är att förmå fler lärare att återvända till skolan.

Varför börjar lärarna arbeta hos er i stället för i skolan direkt?

– Vi erbjuder bra villkor. Våra lärare tjänar cirka 50 000 kronor i månaden när de arbetar – under lov och liknande har de ingen lön – plus förmåner som till exempel sjukvårdsförsäkring (förutom vad som ingår i kollektivavtalet). Men lika viktigt som bra lön är friheten att kunna arbeta när man vill och dessutom slippa en massa administration, vilket våra lärare ofta gör, säger Outi Luiro.

För att underlätta för lärare i förskingringen att återvända till skolan håller Skolverket på att starta en speciell utbildning med start höstterminen 2018.

– Utbildningen kommer åtminstone delvis vara webbaserad. Tanken är att underlätta för legitimerade lärare som vänder tillbaka till skolan att uppdatera sina kunskaper när det gäller styrdokument och liknande, säger undervisningsråd Victor Karlsson på Skolverket.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Annons
Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Annons
Annons

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Annons

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Betyg

”Bakom kritiken mot kunskapskrav finns en outtalad misstro”

Debatt

Betygsexperten Per Måhl om varför han är starkt kritisk till relativa betyg.

Kommentera

Betygsexperten: ”Så bör kunskapskraven se ut för att alla ska förstå”

Debatt

”Skolverkets betygskriterier är inte bra och de nuvarande kunskapskraven är sämre. Så här borde kunskapskraven se ut”, skriver Per Måhl.

Kommentera
Debatt

Forskarna: ”Skolverket osynliggör minoriteter i historieundervisningen”

Debatt

Svenska elever riskerar att missa viktiga kulturella lärdomar från närområdet i och med Skolverkets förslag om ny kursplan för historia, skriver forskarna Thomas Nygren och Olle Nolgård vid Uppsala universitet.

Kommentera

Per Kornhall: Fem kännetecken för en bra skola

Skolutveckling

Per Kornhall bloggar om fem framgångsfaktorer för skolor:
”Om man bestämmer sig för att göra skillnad på riktigt och inte ger upp så kommer man att till slut lyckas. Hatten av för Vårbyskolans rektor och lärare. Det är uppenbart att de vet precis vad de gör.”

Lärarutbildning

Rebecca Roth: ”Antalet lärosäten bör halveras”

Utbildning

LR Studs ordförande reagerar på stoppade lärarutbildningar.

”Bilden av Sydkoreas skola stämmer inte”

Internationellt

Sydkorea målas ofta upp som en nation med en superskola och hårt drillade elever. Enligt den sydkoreanska antroprologen Hyonkyong Kim är det en felaktig bild.

Kurs- och ämnesplaner

Sminkade kursplaner – det här duger inte, Skolverket!

Blogg

”Vi lärare har fortfarande inte något att hålla i och relatera elevernas kunskaper till när det gäller kunskapsnivåer än tidigare”, skriver Nicklas Mörk.

Nya kursplanerna: ”Man har lyssnat på lärarna”

Kurs- och ämnesplaner

Mindre detaljnivå, bättre åldersanpassning och tydligare fokus på fakta. Det är några av målen med Skolverkets förslag på nya kurs- och ämnesplaner.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera
Debatt

Slutreplik: ”Ansvaret för arbetsmiljön ligger på huvudmannen”

Debatt

”Johanna Jaara Åstrand, om du anser att det för dina medlemmar uppstått ”en osund anmälningskultur”, varför kräver du inte av de ansvariga, att reda ut vad som gäller för våra barn och dina medlemmar?”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger i en slutreplik.

Kommentera

Replik: ”Det krävs en lagstiftning som ger lärare rätt att agera”

Replik

”Det är orimligt att lärare som bedöms ha gjort ett riktigt ingripande ändå drivs vidare av myndigheterna på grund av att den ordningsstörande eleven uppger sig kränkt”, svarar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, i en replik.

Kommentera

”Trygghet i skolan är trygga relationer”

Debatt

”I stället för att försvara sina medlemmar i Lärarförbundet mot försumliga arbetsgivare vill Johanna Jaara Åstrand lägga ytterligare ansvar på dem för tryggheten i skolan”, skriver skoldebattörerna Jiang Millington och Claes Jenninger.

Kommentera

”Inför ett gymnasialt basår”

Debatt

”Så skapas bättre förutsättningar att klara kurserna på gymnasiet, och elevernas chans att få högre betyg ökar”, skriver läraren Ola Alfredsson.

Kommentera
Likvärdighet

Specialpedagoger prisas för likvärdighetsarbete: ”Vi jobbar stenhårt”

Likvärdighet

Elva lärare i Kalmarsunds gymnasieförbund prisas för sitt arbete för ökad likvärdighet.

Lärarbrist – då fick eleverna gamla betyg

Lärarbrist

I lärarbristens spår har elever i Gällivare inte fått sin garanterade undervisningstid i vare sig musik eller hem- och konsumentkunskap. Det har gjort att elever inte kunnat få några nya betyg – istället har de som fick ett terminsbetyg från hösten fått det överflyttat till läsårsbetyget.

Guldäpplet

De är årets vinnare av Guldäpplet

Guldäpplet

Här är årets vinnare av Guldäpplet.
– Vi står här idag för att vi faktiskt har presterat något, säger Johan Sköld.

Svensk lärarbrist och segregation i ny EU-rapport

Rapport

EU:s utbildningskommissionär: ”Vi måste framförallt satsa på lärarna”

90-talets skolreform

”Ingen hindrade regeringen från att vända upp och ner på allt”

Blogg

Per Kornhall efter mötet med förra skolministern Beatrice Ask: ”Regeringen hade bråttom. Så bråttom att de inte hann med att utreda konsekvenser”.

Tidigare skolministern pressas om 90-talets skolreformer

Friskolereformen

Beatrice Ask genomförde den omdiskuterade friskolereformen under sin tid som skolminister. I podcasten ”Kornhall & Skogstad” pressas hon om sitt politiska agerande under 90-talet.

Skolupproret: ”Vi har snackat nog – det är dags att agera”

Debatt

”Förskolans, fritidshemmens och skolans personal får betala nedskärningarna med sin hälsa med höga sjukskrivningstal som följd. Det är dags att agera”, skriver företrädare för Fritidshems- Lärar- och Skolledarupproret.

Kommentera
Klimat

Så ska lärare få hjälp med klimatfrågan: ”Behöver jävlar anamma”

Klimatet

Nu kommer boken som hjälper lärare med vår tids mest brännande fråga.

Skolplattformar

LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri"

Teknik

Flera digitala skolplattformar skrotas efter kritik från lärare och föräldrar.

Lärarbrist

Ny statistik: Allt fler lärare jobbar efter 65

Lärarkåren

Antalet yrkesaktiva lärare som är 65 eller äldre ökar hela tiden och har mer än fördubblats sedan 2010, visar färska siffror.

Tioårig grundskola

Lärare om tioårig grundskola: ”Ger möjligheter”

Reform

Regeringen är överens med C och L om att införa en tioårig grundskola. 

 

”Varför kan inte läraren vara en kompis?”

Debatt

”Det behöver inte vara ett problem att lärare och elever umgås på fritiden”, skriver lärarstudenten Erik Rezazadeh. 

Kommentera

Efter fackets anmälan och besparingar – nu avgår politikerna

Kommunkrisen

Efter att ha sparkat utbildningschefen som motsatte sig tuffa skolbesparingar avgår toppolitikerna.
– En fullständig cirkus, säger LR:s Niclas Wahlgren.

Här stöttar de lärarna på nedläggningshotade skolan

Manifestation

En kommunal skola hotas av nedläggning för att ge plats åt en friskola. Då kliver föräldrarna in och protesterar.

Idrott och hälsa

Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin

Idrott och hälsa

Lärare vittnar om stora skillnader när idrott och hälsa fått mer undervisningtid. 

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons