Annons
I januari i år beslutades det att staten skulle ta över Storvretskolan i Botkyrka efter att så pass allvarliga brister hade uppdagats. Foto: Magnus Glans

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Publicerad 23 april 2019

Fakta

Åtgärder på Storvretskolan

Statliga åtgärder för rättelse

  • Om en kommun inte har följt ett föreläggande från Skolinspektionen och det handlar om allvarliga missförhållanden får Skolinspektionen besluta att staten ska göra det som krävs för att rätta till missförhållandena. Vilka åtgärder som vidtas kan variera, men de sker på kommunens bekostnad.
  • Statliga åtgärder för rättelse är det sista steget i en åtgärdstrappa när det gäller kommunala skolor. Sanktionen är tänkt att motsvara ett indraget tillstånd för att bedriva skolverksamhet för friskolor. 

Antalet tuffa åtgärder ökar 

  • Enligt Skolinspektionens senaste rapport har antalet skarpa åtgärder ökat. Under 2018 har 125 skolor hotats med vite, jämfört med 121 fall 2017 och 101 under 2016. Sex fristående huvudmän fick dessutom sitt tillstånd att bedriva friskolor indraget 2018, vilket är den högsta siffran hittills. 

Notan för Botkyrka

  • De två skolinspektörerna beräknas kosta 1,1 miljon kronor för åtta månader. Under denna period har Storvretskolan därtill en förstärkt skolledning, vilket innebär en månatlig kostnad på cirka 90 000 kronor i månaden. Skolan gör också extra inköp av läromedel och digitala verktyg samt en uppbyggnad av skolbibliotek, vad kostnaden blir för detta är ännu inte klart.
  • Sedan 2017 har också utbildningsnämnden i Botkyrka riktat 2 miljoner per år till skolan för att kunna anställa fler vuxna i verksamheten. 

Relaterat

Går det att vända en problemskola på åtta månader? På Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Rummet är kalt. Det ryms några högar med läroböcker längs ena väggen och ett litet bord står vid fönstret på den röda plastmattan. Men om kontoret är oansenligt, så är uppdraget som utförs här desto mer iögonfallande. Aldrig tidigare har två personer från Skolinspektionen jobbat heltid för att åtgärda brister på en skola, så som Joel Axberg och Agneta Kenneberg nu gör på Storvretskolan.

– Skolinspektionen har påtalat bristerna på skolan sedan 2016 och Botkyrka har förelagts med vite två gånger. Men trots att bristerna är så pass allvarliga har man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med dem. Därför är vi nu här för att säkerställa att kommunen tar det ansvaret de måste ta för att komma till rätta med bristerna, säger Joel Axberg. 

Skolinspektionen kan inte stänga kommunala skolor, men som yttersta åtgärd kan man besluta om statliga åtgärder för rättelse. Det innebär att staten får gå in och bestämma vad som behöver göras för att en allvarlig situation på en skola ska bli bättre – och kommunen står för notan. 

Joel Axberg och Agneta Kenneberg från Skolinspektionen på plats i sitt arbetsrum på Storvretskolan.

I beslutet från den nionde januari i år konstateras det bland annat allvarliga brister i arbetet med att utreda och ge elever särskilt stöd och att undervisningen inte är anpassad till elevernas förutsättningar och behov i tillräckligt hög utsträckning. Nästan en fjärdedel av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan och 37 procent av eleverna att de inte kan jobba i lugn och ro på lektionerna. Det 21 sidor långa beslutet är tung läsning. 

– Huvudmannen borde ha tagit vårt första beslut på större allvar och förstått att det var så pass allvarligt. Det ska inte ta så här lång tid, säger Agneta Kenneberg. 

Nu ska det gå snabbt. Senast åtta månader efter beslutet ska Skolinspektionen göra en uppföljning. Fram till dess står Botkyrka kommun för kostnaderna för Agneta Kennebergs och Joel Axbergs dagliga arbete – och de åtgärder de finner nödvändiga för att avhjälpa bristerna. 

En månad har gått, sju återstår. Vad har de gjort hittills? 

– Vi började med att göra en nulägesanalys, eftersom beslutet baseras på besök som är gjorda sedan ett tag tillbaka. Därefter har vi helt enkelt följt den nya skolledningens arbete och försöker få dem att fokusera på de brister som vi är här för, säger Agneta Kenneberg. 

– Exempelvis är vi med på lektionsobservationer, där vi handleder lärarna och ger feedback kopplade till deras lektioner eftersom undervisningen är en del i bristerna, säger Joel Axberg. 

Agneta Kenneberg  och Joel Axberg upplever att de flesta elever är positivt inställda till att de är på plats.

Det gör att mycket av tiden spenderas i klassrummet och enligt skolinspektörerna har eleverna mestadels varit positiva till deras närvaro.

– Jag upplever att de tycker att det är bra att någon tar tag i skolan och vi försöker verkligen förmedla att vi är här för att de ska få den utbildning och undervisning som de har rätt till, säger Agneta Kenneberg. 

Att få sin skola uthängd som en problemskola har dock inte varit så lätt, menar Agneta Kenneberg. 

– Många av eleverna tycker mycket om sin skola och har tyckt det varit jobbigt att få skolan synad på det här sättet i media. Sedan får vi å andra sidan höra från andra elever att det är bra att vi är här och att det behövs.

Paradoxalt nog var det just de svarta rubrikerna som lockade den nya ledningen, Lillemor Bergquist och Susanne Norman, till skolan. 

– Vi har startat upp ett konsultföretag tillsammans och vill gå in i skolor som har problem och vända dem, förklarar Susanne Norman.  

De har arbetat tillsammans tidigare, och vet att det i normala fall tar sina år att förändra en skola från grunden. Den här gången har de åtta månader på sig. 

– Vi vill undersöka ifall de metoder och arbetssätt som vi har erfarenhet av och tror på kan överföras hit. Det är ett test för oss, en utmaning helt enkelt, säger Lillemor Bergquist.

Susanne Norman är tillförordnad biträdande rektor på Storvretskolan.Sagt och gjort. Efter att ha sett Storvretskolan i ett nyhetsinslag i SVT:s Aktuellt mejlade de Botkyrkas kommunchef och sa att de var redo att ta sig an uppdraget. Samma dag som Skolinspektionen flyttade in på sitt kontor på skolan, gjorde även den nya ledningen sin första arbetsdag på plats.  

– Det var kaos. Elever som sprang i korridorerna, de skrek hela tiden och slogs, säger Susanne Norman. 

– Det mest skrämmande när man kom hit var att eleverna i så hög grad saknade respekt för andra, både för vuxna och jämnåriga. Personalen hade tappat vad normala krav och förväntningar är i en skola. Det var i många fall en trött och uppgiven personalgrupp. Man ursäktade beteenden med diagnoser eller att eleverna hade en svår bakgrund, säger Lillemor Bergquist.

Första steget på plats var att skapa struktur och att lägga en plan. Den sitter uppe på väggen i arbetsrummet nu, de pekar mot den när de beskriver vägen framåt. Att skapa ordning, reda och studiero genom att befästa ordningsreglerna blev första steget.

– Det var inte så att regler saknades på skolan, men få elever efterlevde dem. Det var skoförbud och ytterklädesförbud, men eleverna traskade runt med skor och huvor. Vi ville sätta ner foten och på ett synligt sätt visa vad som gäller, säger Lillemor Bergquist. 

Nu hänger det skyltar med överkryssade skor i alla skolkorridorer.

– Vi vet att om man tar små konflikter så slipper man större konflikter. Börjar man låta mössorna vara på så får man diskutera huruvida man sitter med fötterna på bordet eller inte. Det blir en tänjning av gränserna hela tiden, säger Susanne Norman.  

Så fort eleverna bryter mot ordningsreglerna skickas de till Lillemor Bergquist och Susanne Norman. 

– Vi tar hand om de här samtalen, dels för att lära känna eleverna och få en bild av vilka insatser som behövs, men framför allt för att lärarna och eleverna ska få arbetsro så de kan bedriva sin undervisning utan det här tjafset, säger Lillemor Bergquist. 

– Tidigare gick stora delar av lektionen åt till att korrigera eleverna och det var ändå bara hälften som efterföljde reglerna, säger Susanne Norman. 

I klassrummet ska läraren vara tillräckligt stark i sin ledarroll för att ordningen ska bibehållas.

De beskriver båda en skola med bristande ordning, struktur och ledning – men inte brist på resurser. 

– Det finns mycket resurser, vi har aldrig sett något liknande tidigare. Det är inte ovanligt att man tror att lösningen är att plocka in fler personer och fler assistenter i klassrummet. Men problemet har inte varit antalet personer utan att personalen känt sig bakbunden i någon slags otrygghet och brist på samstämmighet kring hur man ska agera, säger Lillemor Bergquist.

Lillemor Bergquist är tillförordnad rektor på Storvret­skolan– De blev passiva i arbetet – och det berodde inte på att de inte ville göra saker, personalen här är superengagerad. Men de har blivit guidade till att jobba på ett sätt som inte ger resultat, säger Susanne Norman. 

Nu jobbar de för att lärarna ska återta makten i klassrummet.  

– Elevassistenter kan stötta tillfälligt, men vi jobbar alltid för att de ska ut ur klassrummet och jobba med värdegrunden i praktiken på golvet. I klassrummet ska läraren vara tillräckligt stark i sin ledarroll för att ordningen ska bibehållas, förklarar Susanne Norman. 

Metoden kommer från resursskolan Studio 23 som de byggde upp på Ekerö.

– Vi jobbade utifrån principen att undervisningen är helig, lärarna ska undervisa varenda minut medan elevassistenterna tar hand om det sociala och jobbar beteendemässigt för att eleverna ska fungera i undervisningen. Vi vill skapa skolsmarta elever, fortsätter Susanne Norman. 

Hon har själv en bakgrund som elevassistent och brinner för att arbeta med de svåraste eleverna. Därför har hon snabbt lagt en del av sitt fokus på de tolv hemmasittare som finns på skolan.

– När jag ringde föräldrarna sa de att Storvretskolan var ett avslutat kapitel, att eleverna aldrig skulle tillbaka hit. Men jag gav mig inte, jag tjatade och sa att jag kunde komma till dem, till biblioteket eller ett badhus – var som helst där eleven kände sig trygg och vi kunde till slut få till ett möte, säger Susanne Norman. 

Nu har åtta elever kommit tillbaka till skolan. 

De har blivit ifrågasatta och granskade i media samtidigt som de har haft en tuff arbetsmiljö.

Lillemor Bergquist är egentligen pensionerad rektor, men efter ett halvår hemma saknade hon skolan. 

– Jag brinner för att skapa framgångsrika skolor där undervisningen är effektiv och där personalen stimulerar och engagerar eleverna till att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det är en sorg för mig att så många skolor inte fungerar i dag.

Lillemor Bergquist beskriver att hon vill få lärare att växa genom olika utmaningar där lärare kan arbeta som förstelärare, årskursutvecklare och ämnesutvecklare. Ambitionen är att de ska knytas nära aktuell forskning och ges mandat att utveckla annan personal.

– Jag vill få personer att växa och ta ansvar så att verksamheten rullar på av sig själv. Lärarna blir självständiga och drivs av inre kraft och detsamma gäller eleverna. Vårt mål är att när vi lämnar Storvretskolan så lämnar vi rakryggade och nyfikna elever och lärare som säger att Storvretskolan är den bästa skolan och att de är stolta över den.

Men, konstaterar hon, det är en bra bit kvar:

– När vi pratar med eleverna i dag säger de att det här är en skitskola och att vi inte kommer kunna göra något åt den. Vi säger att de ska få se.

Och hur får man med sig lärarna?

– Det är ju det svåra när man är under tidspress, såklart. Utöver stora kostnader för Skolinspektionen och för de insatser de beslutar om så är det en mycket speciell situation för alla inblandade. Därför vill vi få till en ”normal skola” så fort det bara går – i oktober senast ska vi ha kommit så långt att den blir godkänd vid en inspektion. Det gör att vi inte hinner förankra på det sätt man vanligtvis gör i skolan, säger Lillemor Bergquist.

Men hon tror trots allt att det finns en poäng med att det ska gå snabbt.

– I det här läget kan man dra av plåstret långsamt eller så försöker man göra som vi, det vill säga snabba förändringar som förhoppningsvis ger snabb effekt. Ibland har vi varit tvungna att ta beslut som är lite obekväma – det följer med ett sådant här uppdrag. Vårt fokus ligger inte på att bli populära, vårt fokus ligger på att skapa en skola som ger eleverna de bästa möjligheterna. Förhoppningsvis blir alla nöjda när vi är klara med vårt uppdrag, säger Lillemor Bergquist.

Hon förstår dock att det är en väldigt utsatt situation lärarna befinner sig i:

– Lärarna är helt fantastiska. Flera av dem har varit med och byggt upp skolan eller själva varit elev i skolan – den här skolan är en viktig del i deras liv. Många sliter och gör sitt bästa för att göra skillnad för de här ungdomarna. De har blivit ifrågasatta och granskade i media samtidigt som de har haft en tuff arbetsmiljö. Många är av naturliga skäl trötta och slutkörda. 

– För elevernas och personalens skull är det därför viktigt att den här skolan vänder så snart som möjligt. Och med det vi har hunnit på fyra veckor är vi helt säkra på att det kommer att ske inom utsatt tid, säger Susanne Norman. 

Biträdande rektorn Armin Bahremand och specialpedagogen Viveca Craig har sett många lärare komma och gå. Men det senaste året har personalomsättningen minskat, menar de.

Det betyder att lärarna också måste uppfostra eleverna, vilket är jättetufft.

Men det är fler som har velat vända Storvretskolan. Biträdande rektorn Armin Bahremand har under sina fem år på skolan sett många rektorer och lärare komma och gå. 

– Det här är ett socioekonomiskt utsatt område, med lågutbildade föräldrar och elever som inte får samma uppfostran hemifrån som i ett annat område. Det betyder att lärarna också måste uppfostra eleverna, vilket är jättetufft. Det är svårt att få hit utbildade lärare, säger Armin Bahremand. 

Viveca Craig som är specialpedagog på skolan och ombud för Lärarnas Riksförbund håller med om att det har varit hög personalomsättning.

– När jag började här för två och ett halvt år sedan så jobbade jag som svensklärare. Det första eleverna gjorde var att fråga om jag också var vikarie. Så vana var de vid att folk kom in och slutade mitt i terminen, säger Viveca Craig. 

De många överlämningarna mellan personalen gjorde att det helt saknades dokumentation kring eleverna. 

– Vi började från noll, säger Armin Bahremand. 

I dag har personalomsättningen minskat på Storvretskolan, menar Viveca Craig. Man påverkas dock fortfarande av lärarbristen på närliggande skolor. 

– Vi fick två klasser fyror, den ena hade en ganska bra läs- och matematikutveckling medan det i den andra klassen var väldigt många som inte kunde läsa och skriva överhuvudtaget. Den duktiga klassen hade haft en äldre lärare som uppenbarligen hade haft läs-, skriv- och talinlärning. Den andra klassen hade haft olika vikarier som hoppade in. Där ser man så tydligt vikten av att ha en utbildad lärare, säger Viveca Craig.  

– Jag har haft elever här som inte har kunnat läsa och skriva fast de går i årskurs 9. Vad har hänt på vägen? Det är ju fruktansvärt.

Det var inte så som det beskrevs, skolan är inte så dålig och vi har många duktiga elever

Viveca Craig jobbar hårt med läs- och språkutvecklingen på skolan, men behoven är stora och det är svårt att räcka till. Ändå trivs hon på skolan. 

– Förra året hade vi tolv elever i årskurs fyra som inte kunde läsa och skriva när de kom hit. Det är sånt som vi måste kämpa med, men vi har väldigt bra kollegor och arbetslag som hjälper varandra. Med så många elever med olika särskilda behov gäller det att man håller ihop. Det skulle inte funka annars, säger Viveca Craig.

Enligt Armin Bahremand är det dock en omöjlig uppgift med befintliga resurser.

– Man har inte satsat. Vi har skrikit om resurser i flera år, men har inte fått något. Hur ska man jobba med ett språkutvecklande sätt när man inte har resurser, när elever kommer till skolan som analfabeter i årskurs fyra? Vi söker en annan skolform för de här eleverna varje år men eleverna får nej, det finns ingen som kan ta emot dem. Då sitter vi med en speciallärare på skolan som ska fixa allt. 

Viveca Craig har större tilltro till utvecklingen på skolan och tycker att mycket har hänt sedan den nya ledningen kom på plats.

– Jag tycker att det känns bra och att det går framåt, det händer saker varje dag. Vi jobbar mot att få ökad arbetsro och studiero och allt pekar åt rätt håll.

Det svåraste har i hennes tycke varit mediebevakningen. 

– Det kändes tungt på något sätt. Det var inte så som det beskrevs, skolan är inte så dålig och vi har många duktiga elever, säger Viveca Craig. 

Även Armin Bahremand anser att mycket har hänt sedan Skolinspektionens beslut. 

– Fasaden är ordnad, vi har blommor här och cafeterian har flyttat in i mitten av skolan. Eleverna tar av sig skor och jackor, annars hamnar de hos rektorn. Ledningen är uppenbarligen här för att fixa skolan. Men vad händer efter åtta månader? Vad händer när nya rektorn kommer? Stannar personen eller kommer han eller hon också gå efter sex månader för att det är så tungt? 

Det finns lösningar, menar Armin Bahremand. Men de hittas innanför skolans fyra väggar.

– Jag tycker Botkyrka måste satsa nu. Det räcker inte att satsa på två konsulter och två rådgivare från Skolinspektionen – de måste satsa på personalen. Visionen finns hos oss allihopa. Vi vill jobba här, vi vill hjälpa de här eleverna. Men vi måste få förutsättningarna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons