Annons
I januari i år beslutades det att staten skulle ta över Storvretskolan i Botkyrka efter att så pass allvarliga brister hade uppdagats. Foto: Magnus Glans

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Publicerad 23 april 2019

Fakta

Åtgärder på Storvretskolan

Statliga åtgärder för rättelse

  • Om en kommun inte har följt ett föreläggande från Skolinspektionen och det handlar om allvarliga missförhållanden får Skolinspektionen besluta att staten ska göra det som krävs för att rätta till missförhållandena. Vilka åtgärder som vidtas kan variera, men de sker på kommunens bekostnad.
  • Statliga åtgärder för rättelse är det sista steget i en åtgärdstrappa när det gäller kommunala skolor. Sanktionen är tänkt att motsvara ett indraget tillstånd för att bedriva skolverksamhet för friskolor. 

Antalet tuffa åtgärder ökar 

  • Enligt Skolinspektionens senaste rapport har antalet skarpa åtgärder ökat. Under 2018 har 125 skolor hotats med vite, jämfört med 121 fall 2017 och 101 under 2016. Sex fristående huvudmän fick dessutom sitt tillstånd att bedriva friskolor indraget 2018, vilket är den högsta siffran hittills. 

Notan för Botkyrka

  • De två skolinspektörerna beräknas kosta 1,1 miljon kronor för åtta månader. Under denna period har Storvretskolan därtill en förstärkt skolledning, vilket innebär en månatlig kostnad på cirka 90 000 kronor i månaden. Skolan gör också extra inköp av läromedel och digitala verktyg samt en uppbyggnad av skolbibliotek, vad kostnaden blir för detta är ännu inte klart.
  • Sedan 2017 har också utbildningsnämnden i Botkyrka riktat 2 miljoner per år till skolan för att kunna anställa fler vuxna i verksamheten. 

Relaterat

Går det att vända en problemskola på åtta månader? På Storvretskolan i Botkyrka jobbar två personer från Skolinspektionen heltid på skolan, ledningen har bytts ut och eleverna tar av sig skor och jackor i klassrummen. 
Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Rummet är kalt. Det ryms några högar med läroböcker längs ena väggen och ett litet bord står vid fönstret på den röda plastmattan. Men om kontoret är oansenligt, så är uppdraget som utförs här desto mer iögonfallande. Aldrig tidigare har två personer från Skolinspektionen jobbat heltid för att åtgärda brister på en skola, så som Joel Axberg och Agneta Kenneberg nu gör på Storvretskolan.

– Skolinspektionen har påtalat bristerna på skolan sedan 2016 och Botkyrka har förelagts med vite två gånger. Men trots att bristerna är så pass allvarliga har man inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med dem. Därför är vi nu här för att säkerställa att kommunen tar det ansvaret de måste ta för att komma till rätta med bristerna, säger Joel Axberg. 

Skolinspektionen kan inte stänga kommunala skolor, men som yttersta åtgärd kan man besluta om statliga åtgärder för rättelse. Det innebär att staten får gå in och bestämma vad som behöver göras för att en allvarlig situation på en skola ska bli bättre – och kommunen står för notan. 

Joel Axberg och Agneta Kenneberg från Skolinspektionen på plats i sitt arbetsrum på Storvretskolan.

I beslutet från den nionde januari i år konstateras det bland annat allvarliga brister i arbetet med att utreda och ge elever särskilt stöd och att undervisningen inte är anpassad till elevernas förutsättningar och behov i tillräckligt hög utsträckning. Nästan en fjärdedel av eleverna uppger att de inte känner sig trygga i skolan och 37 procent av eleverna att de inte kan jobba i lugn och ro på lektionerna. Det 21 sidor långa beslutet är tung läsning. 

– Huvudmannen borde ha tagit vårt första beslut på större allvar och förstått att det var så pass allvarligt. Det ska inte ta så här lång tid, säger Agneta Kenneberg. 

Nu ska det gå snabbt. Senast åtta månader efter beslutet ska Skolinspektionen göra en uppföljning. Fram till dess står Botkyrka kommun för kostnaderna för Agneta Kennebergs och Joel Axbergs dagliga arbete – och de åtgärder de finner nödvändiga för att avhjälpa bristerna. 

En månad har gått, sju återstår. Vad har de gjort hittills? 

– Vi började med att göra en nulägesanalys, eftersom beslutet baseras på besök som är gjorda sedan ett tag tillbaka. Därefter har vi helt enkelt följt den nya skolledningens arbete och försöker få dem att fokusera på de brister som vi är här för, säger Agneta Kenneberg. 

– Exempelvis är vi med på lektionsobservationer, där vi handleder lärarna och ger feedback kopplade till deras lektioner eftersom undervisningen är en del i bristerna, säger Joel Axberg. 

Agneta Kenneberg  och Joel Axberg upplever att de flesta elever är positivt inställda till att de är på plats.

Det gör att mycket av tiden spenderas i klassrummet och enligt skolinspektörerna har eleverna mestadels varit positiva till deras närvaro.

– Jag upplever att de tycker att det är bra att någon tar tag i skolan och vi försöker verkligen förmedla att vi är här för att de ska få den utbildning och undervisning som de har rätt till, säger Agneta Kenneberg. 

Att få sin skola uthängd som en problemskola har dock inte varit så lätt, menar Agneta Kenneberg. 

– Många av eleverna tycker mycket om sin skola och har tyckt det varit jobbigt att få skolan synad på det här sättet i media. Sedan får vi å andra sidan höra från andra elever att det är bra att vi är här och att det behövs.

Paradoxalt nog var det just de svarta rubrikerna som lockade den nya ledningen, Lillemor Bergquist och Susanne Norman, till skolan. 

– Vi har startat upp ett konsultföretag tillsammans och vill gå in i skolor som har problem och vända dem, förklarar Susanne Norman.  

De har arbetat tillsammans tidigare, och vet att det i normala fall tar sina år att förändra en skola från grunden. Den här gången har de åtta månader på sig. 

– Vi vill undersöka ifall de metoder och arbetssätt som vi har erfarenhet av och tror på kan överföras hit. Det är ett test för oss, en utmaning helt enkelt, säger Lillemor Bergquist.

Susanne Norman är tillförordnad biträdande rektor på Storvretskolan.Sagt och gjort. Efter att ha sett Storvretskolan i ett nyhetsinslag i SVT:s Aktuellt mejlade de Botkyrkas kommunchef och sa att de var redo att ta sig an uppdraget. Samma dag som Skolinspektionen flyttade in på sitt kontor på skolan, gjorde även den nya ledningen sin första arbetsdag på plats.  

– Det var kaos. Elever som sprang i korridorerna, de skrek hela tiden och slogs, säger Susanne Norman. 

– Det mest skrämmande när man kom hit var att eleverna i så hög grad saknade respekt för andra, både för vuxna och jämnåriga. Personalen hade tappat vad normala krav och förväntningar är i en skola. Det var i många fall en trött och uppgiven personalgrupp. Man ursäktade beteenden med diagnoser eller att eleverna hade en svår bakgrund, säger Lillemor Bergquist.

Första steget på plats var att skapa struktur och att lägga en plan. Den sitter uppe på väggen i arbetsrummet nu, de pekar mot den när de beskriver vägen framåt. Att skapa ordning, reda och studiero genom att befästa ordningsreglerna blev första steget.

– Det var inte så att regler saknades på skolan, men få elever efterlevde dem. Det var skoförbud och ytterklädesförbud, men eleverna traskade runt med skor och huvor. Vi ville sätta ner foten och på ett synligt sätt visa vad som gäller, säger Lillemor Bergquist. 

Nu hänger det skyltar med överkryssade skor i alla skolkorridorer.

– Vi vet att om man tar små konflikter så slipper man större konflikter. Börjar man låta mössorna vara på så får man diskutera huruvida man sitter med fötterna på bordet eller inte. Det blir en tänjning av gränserna hela tiden, säger Susanne Norman.  

Så fort eleverna bryter mot ordningsreglerna skickas de till Lillemor Bergquist och Susanne Norman. 

– Vi tar hand om de här samtalen, dels för att lära känna eleverna och få en bild av vilka insatser som behövs, men framför allt för att lärarna och eleverna ska få arbetsro så de kan bedriva sin undervisning utan det här tjafset, säger Lillemor Bergquist. 

– Tidigare gick stora delar av lektionen åt till att korrigera eleverna och det var ändå bara hälften som efterföljde reglerna, säger Susanne Norman. 

I klassrummet ska läraren vara tillräckligt stark i sin ledarroll för att ordningen ska bibehållas.

De beskriver båda en skola med bristande ordning, struktur och ledning – men inte brist på resurser. 

– Det finns mycket resurser, vi har aldrig sett något liknande tidigare. Det är inte ovanligt att man tror att lösningen är att plocka in fler personer och fler assistenter i klassrummet. Men problemet har inte varit antalet personer utan att personalen känt sig bakbunden i någon slags otrygghet och brist på samstämmighet kring hur man ska agera, säger Lillemor Bergquist.

Lillemor Bergquist är tillförordnad rektor på Storvret­skolan– De blev passiva i arbetet – och det berodde inte på att de inte ville göra saker, personalen här är superengagerad. Men de har blivit guidade till att jobba på ett sätt som inte ger resultat, säger Susanne Norman. 

Nu jobbar de för att lärarna ska återta makten i klassrummet.  

– Elevassistenter kan stötta tillfälligt, men vi jobbar alltid för att de ska ut ur klassrummet och jobba med värdegrunden i praktiken på golvet. I klassrummet ska läraren vara tillräckligt stark i sin ledarroll för att ordningen ska bibehållas, förklarar Susanne Norman. 

Metoden kommer från resursskolan Studio 23 som de byggde upp på Ekerö.

– Vi jobbade utifrån principen att undervisningen är helig, lärarna ska undervisa varenda minut medan elevassistenterna tar hand om det sociala och jobbar beteendemässigt för att eleverna ska fungera i undervisningen. Vi vill skapa skolsmarta elever, fortsätter Susanne Norman. 

Hon har själv en bakgrund som elevassistent och brinner för att arbeta med de svåraste eleverna. Därför har hon snabbt lagt en del av sitt fokus på de tolv hemmasittare som finns på skolan.

– När jag ringde föräldrarna sa de att Storvretskolan var ett avslutat kapitel, att eleverna aldrig skulle tillbaka hit. Men jag gav mig inte, jag tjatade och sa att jag kunde komma till dem, till biblioteket eller ett badhus – var som helst där eleven kände sig trygg och vi kunde till slut få till ett möte, säger Susanne Norman. 

Nu har åtta elever kommit tillbaka till skolan. 

De har blivit ifrågasatta och granskade i media samtidigt som de har haft en tuff arbetsmiljö.

Lillemor Bergquist är egentligen pensionerad rektor, men efter ett halvår hemma saknade hon skolan. 

– Jag brinner för att skapa framgångsrika skolor där undervisningen är effektiv och där personalen stimulerar och engagerar eleverna till att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Det är en sorg för mig att så många skolor inte fungerar i dag.

Lillemor Bergquist beskriver att hon vill få lärare att växa genom olika utmaningar där lärare kan arbeta som förstelärare, årskursutvecklare och ämnesutvecklare. Ambitionen är att de ska knytas nära aktuell forskning och ges mandat att utveckla annan personal.

– Jag vill få personer att växa och ta ansvar så att verksamheten rullar på av sig själv. Lärarna blir självständiga och drivs av inre kraft och detsamma gäller eleverna. Vårt mål är att när vi lämnar Storvretskolan så lämnar vi rakryggade och nyfikna elever och lärare som säger att Storvretskolan är den bästa skolan och att de är stolta över den.

Men, konstaterar hon, det är en bra bit kvar:

– När vi pratar med eleverna i dag säger de att det här är en skitskola och att vi inte kommer kunna göra något åt den. Vi säger att de ska få se.

Och hur får man med sig lärarna?

– Det är ju det svåra när man är under tidspress, såklart. Utöver stora kostnader för Skolinspektionen och för de insatser de beslutar om så är det en mycket speciell situation för alla inblandade. Därför vill vi få till en ”normal skola” så fort det bara går – i oktober senast ska vi ha kommit så långt att den blir godkänd vid en inspektion. Det gör att vi inte hinner förankra på det sätt man vanligtvis gör i skolan, säger Lillemor Bergquist.

Men hon tror trots allt att det finns en poäng med att det ska gå snabbt.

– I det här läget kan man dra av plåstret långsamt eller så försöker man göra som vi, det vill säga snabba förändringar som förhoppningsvis ger snabb effekt. Ibland har vi varit tvungna att ta beslut som är lite obekväma – det följer med ett sådant här uppdrag. Vårt fokus ligger inte på att bli populära, vårt fokus ligger på att skapa en skola som ger eleverna de bästa möjligheterna. Förhoppningsvis blir alla nöjda när vi är klara med vårt uppdrag, säger Lillemor Bergquist.

Hon förstår dock att det är en väldigt utsatt situation lärarna befinner sig i:

– Lärarna är helt fantastiska. Flera av dem har varit med och byggt upp skolan eller själva varit elev i skolan – den här skolan är en viktig del i deras liv. Många sliter och gör sitt bästa för att göra skillnad för de här ungdomarna. De har blivit ifrågasatta och granskade i media samtidigt som de har haft en tuff arbetsmiljö. Många är av naturliga skäl trötta och slutkörda. 

– För elevernas och personalens skull är det därför viktigt att den här skolan vänder så snart som möjligt. Och med det vi har hunnit på fyra veckor är vi helt säkra på att det kommer att ske inom utsatt tid, säger Susanne Norman. 

Biträdande rektorn Armin Bahremand och specialpedagogen Viveca Craig har sett många lärare komma och gå. Men det senaste året har personalomsättningen minskat, menar de.

Det betyder att lärarna också måste uppfostra eleverna, vilket är jättetufft.

Men det är fler som har velat vända Storvretskolan. Biträdande rektorn Armin Bahremand har under sina fem år på skolan sett många rektorer och lärare komma och gå. 

– Det här är ett socioekonomiskt utsatt område, med lågutbildade föräldrar och elever som inte får samma uppfostran hemifrån som i ett annat område. Det betyder att lärarna också måste uppfostra eleverna, vilket är jättetufft. Det är svårt att få hit utbildade lärare, säger Armin Bahremand. 

Viveca Craig som är specialpedagog på skolan och ombud för Lärarnas Riksförbund håller med om att det har varit hög personalomsättning.

– När jag började här för två och ett halvt år sedan så jobbade jag som svensklärare. Det första eleverna gjorde var att fråga om jag också var vikarie. Så vana var de vid att folk kom in och slutade mitt i terminen, säger Viveca Craig. 

De många överlämningarna mellan personalen gjorde att det helt saknades dokumentation kring eleverna. 

– Vi började från noll, säger Armin Bahremand. 

I dag har personalomsättningen minskat på Storvretskolan, menar Viveca Craig. Man påverkas dock fortfarande av lärarbristen på närliggande skolor. 

– Vi fick två klasser fyror, den ena hade en ganska bra läs- och matematikutveckling medan det i den andra klassen var väldigt många som inte kunde läsa och skriva överhuvudtaget. Den duktiga klassen hade haft en äldre lärare som uppenbarligen hade haft läs-, skriv- och talinlärning. Den andra klassen hade haft olika vikarier som hoppade in. Där ser man så tydligt vikten av att ha en utbildad lärare, säger Viveca Craig.  

– Jag har haft elever här som inte har kunnat läsa och skriva fast de går i årskurs 9. Vad har hänt på vägen? Det är ju fruktansvärt.

Det var inte så som det beskrevs, skolan är inte så dålig och vi har många duktiga elever

Viveca Craig jobbar hårt med läs- och språkutvecklingen på skolan, men behoven är stora och det är svårt att räcka till. Ändå trivs hon på skolan. 

– Förra året hade vi tolv elever i årskurs fyra som inte kunde läsa och skriva när de kom hit. Det är sånt som vi måste kämpa med, men vi har väldigt bra kollegor och arbetslag som hjälper varandra. Med så många elever med olika särskilda behov gäller det att man håller ihop. Det skulle inte funka annars, säger Viveca Craig.

Enligt Armin Bahremand är det dock en omöjlig uppgift med befintliga resurser.

– Man har inte satsat. Vi har skrikit om resurser i flera år, men har inte fått något. Hur ska man jobba med ett språkutvecklande sätt när man inte har resurser, när elever kommer till skolan som analfabeter i årskurs fyra? Vi söker en annan skolform för de här eleverna varje år men eleverna får nej, det finns ingen som kan ta emot dem. Då sitter vi med en speciallärare på skolan som ska fixa allt. 

Viveca Craig har större tilltro till utvecklingen på skolan och tycker att mycket har hänt sedan den nya ledningen kom på plats.

– Jag tycker att det känns bra och att det går framåt, det händer saker varje dag. Vi jobbar mot att få ökad arbetsro och studiero och allt pekar åt rätt håll.

Det svåraste har i hennes tycke varit mediebevakningen. 

– Det kändes tungt på något sätt. Det var inte så som det beskrevs, skolan är inte så dålig och vi har många duktiga elever, säger Viveca Craig. 

Även Armin Bahremand anser att mycket har hänt sedan Skolinspektionens beslut. 

– Fasaden är ordnad, vi har blommor här och cafeterian har flyttat in i mitten av skolan. Eleverna tar av sig skor och jackor, annars hamnar de hos rektorn. Ledningen är uppenbarligen här för att fixa skolan. Men vad händer efter åtta månader? Vad händer när nya rektorn kommer? Stannar personen eller kommer han eller hon också gå efter sex månader för att det är så tungt? 

Det finns lösningar, menar Armin Bahremand. Men de hittas innanför skolans fyra väggar.

– Jag tycker Botkyrka måste satsa nu. Det räcker inte att satsa på två konsulter och två rådgivare från Skolinspektionen – de måste satsa på personalen. Visionen finns hos oss allihopa. Vi vill jobba här, vi vill hjälpa de här eleverna. Men vi måste få förutsättningarna. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons