”Uppseendeväckande stora skillnader mellan kommunerna”
De stora skillnaderna mellan hur kommunerna satsar på skolan bekräftas av en ny rapport från Lärarna Riksförbund.
– Skolan är ett lotteri och det ska den absolut inte vara, säger ordförande Bo Jansson.
De tio kommuner som rankas högst: Piteå, Lomme, Sotenäs, Härryda, Tjörn, Båstad, Luleå, Ydre, Vellinge och Rättvik.
De tio kommuner som rankas lägst: Munkfors, Vansbro, Lilla Edet, Sollefteå, Ragunda, Bollnäs, Älmhult, Ljusnarsberg, Lessebo och Finspång.
Här kan du läsa rapporten
i sin helhet.
Den bristande likvärdigheten i den svenska skolan, både mellan och inom kommuner, är en av skolvärldens stora utmaningar. Lagom till Skolans Dag 2015 släpper Lärarnas Riksförbund en rapport – ”Vad säger statistiken om skolan i din kommun?” – där man jämfört hur olika kommuner levererar när det gäller effektiv resursanvändning, likvärdighet, lärarbehörighet, elevresultat och lärarlöner.
I rapporten har man sammanställt och analyserat offentlig statistik och belyser de stora skillnader som finns. Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson säger att rapporten bekräftar det förbundet länge påpekat. Alla elever i Sverige får inte samma chans.
– Det som är uppseendeväckande när man tittar på statistiken sammantaget är att det är så pass stora skillnader inom så många områden. Elevers möjligheter får inte bero på enskilda kommuners ekonomiska möjligheter och enskilda kommunpolitikers ambitionsnivå. Men nu visar vi igen att det är så det ser ut och att vi måste få till en förändring.
I rapporten rankas kommunerna enligt en parameter i taget.
I elevresultatrankingen ligger Danderyd i topp. Där uppnår 93 procent av eleverna målen i alla ämnen. I andra änden finns Ljusnarsberg där enbart 47 procent av eleverna uppnår målen.
Lärartäthet, behörighet och lärarlöner är andra parametrar som vägs in i undersökningen. I Pajala som har högst lärartäthet i grundskolan går det 8,6 elever per lärare medan det i Norberg går 14,5 elever per lärare. Behörighetsläget är bäst i Habo där 81 procent av lärarna i grundskolan har lärarlegitimation och 98,8 har högskoleexamen i pedagogik. I bottenplacerade Jokkmokk har 64,7 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen och endast 40.9 procent är legitimerade.
En parameter relevant för likvärdigheten är i vilken grad slutbetyg och resultat på de nationella proven stämmer överens. I Ödeshög har 83,4 procent av eleverna fått samma betyg på det nationella provet i svenska, engelska och matematik som i slutbetyg. I Hultsfred gäller det bara 50, 8 procent av eleverna.
I rapporten har man även tittat på hur kommunerna använder sina resursers och man konstaterar att i många kommuner är de administrativa kostnaderna för höga i förhållande till vad som läggs på undervisningen.
– Skolan är en nationell angelägenhet och därför måste skolan finansieras statligt. Staten måste överhuvudtaget ta ett större ansvar för styrningen av skolan så att grundförutsättningarna för eleverna blir desamma, säger Bo Jansson.
– Sen måste huvudmännen se över hur man använder de resurser man har, det är undervisningen som ska komma i första rummet, eleven ska få bra undervisning och ha lärare som har tid att ge stöd och har tid att möta sina elever. Man måste fortsätta satsa på lärarlöner och på behöriga och legitimerade lärare.
När alla parametrar vägts samman hamnar Piteå, Lomma, Sotenäs, Härryda och Tjörn i topp. I botten kommer Ragunda, Sollefteå, Lilla Edet, Vansbro och Munkfors. Men även de kommuner som rankas högt har dåliga placeringar inom vissa områden. Det är även stora skillnader mellan kommuner som borde vara relativt lika sett till befolkningsmängd och ekonomiska förutsättningar.
– Det är konstigt att det får lov att vara så stora skillnader. Dels ut ett elevperspektiv men även för de lärare som jobbar i skolan blir det enormt olika förutsättningar. Det blir ett lotteri och vi vill inte att skolan ska vara ett det. Alla elever ska ha samma chans. Skolan ska vara likvärdigt och rättvis, säger Bo Jansson.