Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Den är dags att slöjden står upp för sitt värde. Vid den här tiden på året brukar frågorna dyka upp i krönikor. Tyckare har fått hem sina barns scheman, ser slöjden och tycker att något annat är viktigare. En svarv använder de ju inte så ofta. ”Varför ska barnen fortfarande lära sig det här?” frågar de. Slöjden uppfattas som omodern, mindre viktig.

I skolvärlden vet vi ju att hela utgångspunkten är felaktig. Det mesta vi lär oss lär vi oss inte för att kunna just den specifika saken. Vi läser inte en text för att kunna recitera just den texten, utan för att det lär oss att läsa olika texter, förstå skriftspråkets dimensioner, analysera budskap. Vi ägnar oss inte åt avancerad matematik för att någon har tänkt att just dessa formler och ekvationer är något varje person sedan kommer ha användning av i sitt yrkesliv, utan för att matematiken övar vår abstrakta förmåga, stärker vårt innovativa tänkande, ger oss verktyg att analysera ett erbjudande om banklån eller ett statistisksprängt politiskt tal.

Vi värderar inte fysikens, historiens eller matematikens vara eller icke vara på schemat utifrån den vardagliga och omedelbara nyttan av kunskap om centrifugalkraften, 30-åriga kriget eller spridningsmått. På samma sätt är det inte kvaliteten på det som möjligen går att ta hem från slöjden som avgör ämnets värde.

Även om ett schema är indelat i 40-minuterspass, är hjärnor det inte. Det vi lär oss i ett ämne ger ledtrådar till nästa. Tillsammans ska de kunskaper vi når i skolan bygga oss som fria individer förmögna att delta i demokratin och med möjlighet att välja olika vägar i livet.

Den som tittar på slöjden och tror sig ha funnit onödig tid i schemat borde därför inte fråga sig ”behöver mitt barn lära sig sy med maskin?” utan ”vilka förmågor och kunskaper tillgodogör sig egentligen barnen i slöjden?” Då skulle man dels upptäcka att mycket av det som sker i slöjden idag är något annat än de egna minnena av slöjdsalar, och dels se att en hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin.

Slöjden är ett av ämnena där vi, likt idrott och hälsa, får öva vår motorik. Vi vet att det är något som är viktigt också för lärandet i andra ämnen.

De praktisk-estetiska ämnena är också tydligt kopplade till ett processtänkande. Eleverna får i slöjden utveckla sin förmåga att gå från tanke, via handling och till produkt. Efteråt kan man tillsammans utvärdera. När något går fel finner man en ny väg för att nå samma eller bättre resultat. Det här är en metodik vi som vuxna har nytta av i många sammanhang.

På ett litet djupare plan förmedlar slöjden självtillit. Vi lär oss om material och produkter som vi ständigt omges av. Hur kläderna är tillverkade eller husen byggda. Även om vi inte som vuxna minns exakt hur man stickade vet vi att vi själva äger förmågan att omvandla material till något användbart.

Den som sett när de yngre eleverna springer in i en slöjdsal slås ofta av hur kreativitet syns i barnen. Lärarens maningar om försiktighet kommer av barnens vilja att prova maskiner och tekniker. En bra slöjd väcker lust, nyfikenhet och skaparglädje. Slöjden kan bidra till att stärka elevens tilltro till sin egen förmåga. Genom att lärandet i detta ämne är tydligt kopplat till det egna handlandet kan vi föra diskussioner om hur allt lärande bygger på egen ansträngning. Slöjden kan ge grund för en realistisk och positiv självbild samt självuppfattning. Elever som får en tro på sin egen förmåga har lättare att lära i stort.

När slöjden ifrågasätts i debatten är det oftast för att man vill ge utrymme för lärande som idag saknas i skolan. Ett tag ställdes slöjden jämt mot programmering. När skolan inte ger digital kompetens vidgas kunskapsklyftor som måste överbryggas. I alla framtidens arbeten kommer vi behöva kunna använda digitala verktyg. Programmering ger oss möjlighet att förstå den digitala värld som påverkar oss på samma sätt som de fysiska. Om vi får de kunskaperna ska inte handla om vilken skola vi går på eller vilken lärare vi får.

Därför har vi fattat beslut om ändringar i läroplanen som stärker programmering och digitalisering av flera ämnen. I förslaget till ny timplan garanteras undervisningstid i teknik, där eleverna ofta inte fått den tid som krävs. Under vår regering har vi låtit ta fram sammanhållna IT-strategier för förskolan och uppåt. Det är för oss självklart. Alla elever ska få de kunskaper man behöver för livet. Förändringarna har också inneburit en del förstärkningar av slöjdämnet.

Men programmering står inte emot slöjd. När Carl Heath, forskare och designer på RISE Interactive fick frågan om hur programmering kan stärkas i skolan pekade han på hur just slöjden ger grundkunskaper nödvändiga för att lära sig programmering: ”Till dem som säger ’Ersätt slöjd med IT och programmering’ säger jag att de inte vet vad barn tillägnar sig för lärdomar i slöjdsalen. Slöjd är enormt viktigt och en möjliggörare för programmering. Att delta i alla delar av processen är en grundläggande byggsten i all innovation. Slöjd är ett av ämnena som har bäst förutsättningar att hålla en längre ickelinjär process levande. Får elever med sig skapande och gestaltning från skolan är de mer intressanta för arbetsmarknaden.”

Till föräldrar ska vi därför säga: Slöjden är inte en kvarleva från förr på ditt barns schema. Det är modern kunskap för en modern arbetsmarknad och ett hållbart samhälle.

Gustav Fridolin utbildningsminister och språkrör (mp)