”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Barn såväl som vuxna mår bra av att röra på sig. Det är inte bara som det känns. Stark forskning visar på nyttan av fysisk aktivitet. Inte bara för att hålla igång muskler, blodcirkulation och skelett, utan för att förebygga övervikt och fetma, hjärt-kärlsjukdomar och en rad cancersjukdomar. Fysisk aktivitet är också bra för det psykiska välbefinnandet.

2017 presenterades en doktorsavhandling som visar på en korrelation mellan daglig idrott i skolan och fysiska förbättringar och bättre skolresultat. Fysiskt blir frakturerna färre och muskelmassan större. Flickorna fick även ökad benmassa. Avhandlingen påvisade ett samband mellan fysisk aktivitet och elevernas koncentrationsförmåga och prestationer i klassrummet.

En forskningsöversikt från Skolverket 2019 menar att resultaten kring den direkta kopplingen mellan fysisk aktivitet och studieresultat, är blandade. Även om en sådan koppling inte är helt vederlagd är det otvetydigt så att fysisk aktivitet är bra för måendet och hälsan och förbättrar därmed förutsättningarna för inlärning.

Det finns alltså många goda skäl att hjälpa barn och unga till goda rörelsevanor som de kan bära med sig resten av livet.

I media har ämnet idrott och hälsa och idrottslärarnas situation belysts. Utbildningsminister Anna Ekström ser inget behov att öka antalet idrottstimmar i skolan.

Vi vill förändra proportionerna inom ämnet idrott och hälsa

Det gör däremot Kristdemokraterna. Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden. Det skulle ge möjlighet till idrottslektioner tre gånger i veckan. Eftersom unga tenderar att röra sig allt mindre, allt eftersom åren går, anser vi det lämpligt att fördela ut mer tid för idrott under mellan- och högstadietiden, då många elever slutar träna.

Dessutom vill vi förändra proportionerna inom ämnet idrott och hälsa. Vi har fått indikationer om att det på en del skolor förekommer att teoridelen dominerar gentemot tiden för rörelse. Det kan i vissa fall förklaras av bristen på idrottslokaler. Här har skolhuvudmännen ett stort ansvar. Det är lika viktigt med ändamålsenliga lektionslokaler för idrott och hälsa som för fysik eller hemkunskap. Vi vill kvalitetssäkra så att tiden för fysisk aktivitet dominerar och den teoretiska delen av ämnet tonas ned.

Idrottslärarna har här en oerhört viktig roll. Deras kompetens och helhetssyn måst tas tillvara, så att allsidiga idrottslektioner ger eleverna chans att prova olika idrotter och hitta en rörelseglädje som eleven kan ha med sig resten av livet.

Kristdemokraterna vill att skolorna lägger in fysisk aktivitet även de dagar eleverna inte har idrott

Tommy Lénberg, ordförande i Svenska idrottslärarföreningens östra distrikt, påtalar i en artikel den omfattande förekomsten av obehöriga lärarvikarier. Det är illavarslande. Rätt behörighet är lika viktig i praktiska ämnen som i teoretiska. Kristdemokraterna anslår därför budgetmedel för att ge obehöriga lärare möjlighet att läsa in behörighet. Vi vill också ge alla legitimerade lärare rätt till kontinuerlig rätt till fortbildning.

Utöver det vill Kristdemokraterna att skolorna lägger in fysisk aktivitet även de dagar eleverna inte har idrott. Det kan göras exempelvis genom att lägga in extra tid på lunchrasten för pulshöjande aktiviteter före nästa lektionspass. Det civila samhället, föreningslivet, kan vara viktiga samarbetspartners i detta. Kristdemokraterna ser stora vinster i att skapa naturliga kontakter mellan skola och exempelvis lokala idrottsföreningar.

Vi vill även uppmuntra fritids att samarbeta med idrottsföreningarna. Det förekommer redan på vissa platser, med stor framgång. Tänk, så bra att barnet hunnit med sin träning innan föräldrarna hämtar barnet efter jobbet. Det ger familjerna mer tid tillsammans efter skola och fritids, samtidigt som man knyter en naturlig kontakt med ortens föreningsliv. På så sätt kan skola och fritids bidra till ett blomstrande föreningsliv, som både barn och vuxna har glädje av, hela livet.

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot (KD) och utbildningspolitisk talesperson.

• Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.