Annons
Vi vill kvalitetssäkra så att tiden för fysisk aktivitet dominerar och den teoretiska delen av ämnet tonas ned, skriver Gudrun Brunegård (KD).

”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Publicerad 13 november 2020

Debatt ”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden. Det skulle ge möjlighet till idrottslektioner tre gånger i veckan”, skriver Gudrun Brunegård, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna. 

Barn såväl som vuxna mår bra av att röra på sig. Det är inte bara som det känns. Stark forskning visar på nyttan av fysisk aktivitet. Inte bara för att hålla igång muskler, blodcirkulation och skelett, utan för att förebygga övervikt och fetma, hjärt-kärlsjukdomar och en rad cancersjukdomar. Fysisk aktivitet är också bra för det psykiska välbefinnandet.

2017 presenterades en doktorsavhandling som visar på en korrelation mellan daglig idrott i skolan och fysiska förbättringar och bättre skolresultat. Fysiskt blir frakturerna färre och muskelmassan större. Flickorna fick även ökad benmassa. Avhandlingen påvisade ett samband mellan fysisk aktivitet och elevernas koncentrationsförmåga och prestationer i klassrummet.

En forskningsöversikt från Skolverket 2019 menar att resultaten kring den direkta kopplingen mellan fysisk aktivitet och studieresultat, är blandade. Även om en sådan koppling inte är helt vederlagd är det otvetydigt så att fysisk aktivitet är bra för måendet och hälsan och förbättrar därmed förutsättningarna för inlärning.

Det finns alltså många goda skäl att hjälpa barn och unga till goda rörelsevanor som de kan bära med sig resten av livet.

I media har ämnet idrott och hälsa och idrottslärarnas situation belysts. Utbildningsminister Anna Ekström ser inget behov att öka antalet idrottstimmar i skolan.

Vi vill förändra proportionerna inom ämnet idrott och hälsa

Det gör däremot Kristdemokraterna. Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden. Det skulle ge möjlighet till idrottslektioner tre gånger i veckan. Eftersom unga tenderar att röra sig allt mindre, allt eftersom åren går, anser vi det lämpligt att fördela ut mer tid för idrott under mellan- och högstadietiden, då många elever slutar träna.

Dessutom vill vi förändra proportionerna inom ämnet idrott och hälsa. Vi har fått indikationer om att det på en del skolor förekommer att teoridelen dominerar gentemot tiden för rörelse. Det kan i vissa fall förklaras av bristen på idrottslokaler. Här har skolhuvudmännen ett stort ansvar. Det är lika viktigt med ändamålsenliga lektionslokaler för idrott och hälsa som för fysik eller hemkunskap. Vi vill kvalitetssäkra så att tiden för fysisk aktivitet dominerar och den teoretiska delen av ämnet tonas ned.

Idrottslärarna har här en oerhört viktig roll. Deras kompetens och helhetssyn måst tas tillvara, så att allsidiga idrottslektioner ger eleverna chans att prova olika idrotter och hitta en rörelseglädje som eleven kan ha med sig resten av livet.

Kristdemokraterna vill att skolorna lägger in fysisk aktivitet även de dagar eleverna inte har idrott

Tommy Lénberg, ordförande i Svenska idrottslärarföreningens östra distrikt, påtalar i en artikel den omfattande förekomsten av obehöriga lärarvikarier. Det är illavarslande. Rätt behörighet är lika viktig i praktiska ämnen som i teoretiska. Kristdemokraterna anslår därför budgetmedel för att ge obehöriga lärare möjlighet att läsa in behörighet. Vi vill också ge alla legitimerade lärare rätt till kontinuerlig rätt till fortbildning.

Utöver det vill Kristdemokraterna att skolorna lägger in fysisk aktivitet även de dagar eleverna inte har idrott. Det kan göras exempelvis genom att lägga in extra tid på lunchrasten för pulshöjande aktiviteter före nästa lektionspass. Det civila samhället, föreningslivet, kan vara viktiga samarbetspartners i detta. Kristdemokraterna ser stora vinster i att skapa naturliga kontakter mellan skola och exempelvis lokala idrottsföreningar.

Vi vill även uppmuntra fritids att samarbeta med idrottsföreningarna. Det förekommer redan på vissa platser, med stor framgång. Tänk, så bra att barnet hunnit med sin träning innan föräldrarna hämtar barnet efter jobbet. Det ger familjerna mer tid tillsammans efter skola och fritids, samtidigt som man knyter en naturlig kontakt med ortens föreningsliv. På så sätt kan skola och fritids bidra till ett blomstrande föreningsliv, som både barn och vuxna har glädje av, hela livet.

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot (KD) och utbildningspolitisk talesperson.

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons
Debatt

”Barnens bästa måste få gå före affärsintressen”

Debatt

”Moderaterna och Sverigedemokraterna säger nej till i princip alla förslag för att öka likvärdigheten”, skriver Carina Ohlsson och Gunilla Svantorp (S).

Kommentera
Annons
Coronaviruset

Studie: Högstadielärare bland de värst drabbade yrkesgrupperna

Corona

”Lärarnas oro har varit befogad.”

Åsa Fahlén: ”Jag är förvånad och oroad”

Corona

Beskedet om att gymnasiet ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum är oroväckande, enligt LR. 

Annons
Annons

Gymnasieläraren Robin: ”Positivt men tufft”

Corona

Det här efterlyser han för att kunna planera resten av vårterminen.

Annons

Nya coronaråd för gymnasiet

Corona

Gymnasieskolorna ska kunna bedriva viss undervisning i klassrum.

Så många högstadieskolor undervisar på distans

Corona

Här är resultatet av Skolverkets snabbutredning.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Friskolor

Kommunlistan: Tunga koncerner ligger bakom två av tre nya friskolor

Friskolor

”Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna”.

Forskning

Forskning: Därför brister elevernas historiekunskaper

Forskning

”Systematiska grundproblem som är orsaken bakom bristerna.”

”Tvålärarskapet kan ta svensk skola ur krisen”

Undervisning

Läraren och författaren Anders Tidström om en metod som lätt viftas bort.

Skolbibliotek

Kraven på bemannade skolbibliotek hyllas: ”En garanti”

Skolbibliotek

Kraven skärps – måste vara bemannade av utbildad personal.

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons