Utökad lovskola döms ut av varannan lärare

Mer än varannan lärare dömer ut beslutet att utöka lovskolan med 25 timmar i årskurs nio.
– Det är så dumt att tro att någon veckas extra skolgång ska kunna kompensera för år av uteblivet stöd, lärarbrist och knappa resurser. Lovskola löser inte dessa problem, den skapar bara nya, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Lovskolan infördes 2017 för att fler elever skulle få godkända betyg i nian och komma in på gymnasiet och sedan klara den utbildningen. Den är obligatorisk på högstadiet och på gymnasiet får skolan ta del av statsbidrag om de väljer att anordna lovskola.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är kritiska till detta:

– Det finns inga genvägar till höjda elevresultat. Staten måste ta sitt ansvar för en likvärdig utbildning av hög kvalitet, inte lappa och laga ett trasigt system. Vi kräver kraftfulla investeringar i ordinarie undervisning i stället, säger Johanna Jaara Åstrand.

En undersökning bland 2 000 personer visar att lärarna själva är skeptiska till lovskolan.

• Hälften av lärarna tycker att det är en dålig idé att utöka lovskolan.
• Betyg efter lovskola innebär risk för ett så kallat ”snällt E”.
• Nästan hälften av lärare som arbetat med lovskola uppger att deras sommarferie förkortades.
• 80 procent av lärarna som arbetat i lovskola säger att arbetsuppgiften inte ingått i deras tjänstefördelning – och fyra av tio är missnöjda med ersättningen.

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har förslag på andra lösningar:

• En satsning på den reguljära undervisningen.
• Avskaffa sommarskolan efter årskurs nio.
• Obligatorisk extra studietid – bara om lärarna får mer tid.
• Utred om betyget F ska finnas kvar.