utomhus
Foto: Rebecca Elfast

Utomhuspedagogik stärker minnet

Bättre resultat i matematik och språk. Lägre stressnivå och blodtryck. Färre förkylningar. Forskningen talar för utomhuspedagogiken – men i verkligheten går det trögt att flytta klassrummet ut i naturen.

Klockan 8.20, onsdag morgon. Matematiklektion i en gymnasieklass. Istället för att ta tavlan till hjälp för att förklara integralen, har läraren plockat med de 26 eleverna till en närliggande bäck. De mäter flödet i en viss yta i bäcken för att på ett konkret sätt begripa integralkalkylen.

Krystat och tidsödande? Eller rentav nyckeln till kunskap och framgång? Ja, det beror på vem man frågar. Det är inte alla som vill ta vägen ut ur klassrummet för att lära eleverna annat än växternas namn. Men Anders Szczepanski, enhetschef och ansvarig för Nationellt centrum för utomhuspedagogik (NCU) vid Linköpings universitet, vill. Han är en hängiven utomhuspedagog:

– All forskning visar att det är bra att stimulera fler sinnen än att bara se och höra. Får man lukta, smaka, röra och prata med varandra så lär man sig betydligt mer än när man bara läser en bok.

– Forskningen visar också att efter bara en liten stunds utomhusvistelse har eleverna betydligt lättare att koncentrera sig när de kommer in i klassrummet igen. I dag när så många elever går ut skolan med ofullständiga betyg behövs nya, pedagogiska grepp.

Enligt Anders Szczepanski har intresset för utomhuspedagogik länge varit stort bland lärarna – det visar inte minst NCU:s populära kurser. Enheten driver bland annat två magisterprogram i utomhuspedagogik, men också doktorandprogram och enstaka kurser. Sedan starten 1993 har nästan 5 000 lärare gått kurser i utomhuspedagogik och knappt 1 000 lärare masterprogrammet.

Men skogen, parken och skolgården är omstridda klassrum. När tidningen Svenska Dagbladet, för något år sedan, i en artikelserie skildrade utomhusundervisningen så skapades debatt. Bland annat skåpade Expressens ledarsida ut förespråkarnas argument och konstaterade att för en elev är det viktigare att ”han får hjälp att lära sig läsa än att han får beröm för sin klättring”. 

Enligt Anders Szczepanski är undervisningen missförstådd.

– Många tror att utomhusundervisning är detsamma som friluftsliv. Att det bara handlar om att klättra i träd och att grilla korv. Debatten grundar sig på okunskap. De senaste åren har den svenska skoldebatten fastnat i att ”läraren ska tillbaka till katedern”. Det har varit svårt att tränga igenom med andra synsätt.

Ju äldre barn, desto mindre undervisning utomhus, så ser verkligheten ut.

– Utomhusmiljön har ingen status som lärmiljö, i alla fall inte i de högre årskurserna. I förskolan och i viss mån på lågstadiet är det naturligt att vara ute, men på mellanstadiet och framför allt i högstadiet så tar det tvärstopp. 

Men vad säger forskningen? Att utomhusundervisning är bra för bland annat hälsan råder det inga tvivel om. Däremot har det inte varit självklart att bevisa att undervisning utomhus också är bra för inlärningen. Flera amerikanska studier visar dock att elever som har undervisats både ute och inne har bättre resultat i matematik och språk. Och det finns internationella studier som visar på naturmiljöns positiva effekter på adhd.

Senare i år väntas ny, svensk forskning som delvis kommer till samma slutsatser: Emilia Fägerstam, doktorand vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, lägger just nu sista handen vid sin doktorsavhandling, där hon bland annat har undersökt utomhuspedagogikens effekter på lärandet hos högstadieelever. Kort, är slutsatserna att utomhuspedagogiken är socialt lyckad och i alla fall inte sämre för inlärningen än inomhusdito.

I en studie jämförde Emilia Fägerstam matematikkunskaperna hos elever som fått undervisning utomhus, med dem som inte fått det.

– Utomhusgruppen var från början sämre än inomhusgruppen, men när undervisningsperioden avslutades fanns inte längre någon skillnad.

I en annan studie följde Emilia Fägerstam två klassers undervisning i biologi.

– De som undervisats utomhus hade betydligt starkare minnesbilder av vad de lärt sig. Inomhuselevernas kunskap var mer abstrakt. Men det är svårt att dra stora växlar på ett så litet underlag.

Vid djupintervjuer med både lärare och elever kunde Emilia Fägerstam konstatera att lärarna tyckte att det tog lång tid att förbereda lektioner utomhus, samt att lektioner inomhus kändes mer effektiva. På utomhusundervisningens plussida lyfte de framför allt fram de sociala aspekterna.

– Eleverna var enligt lärarna mer delaktiga och engagerade utomhus. Samarbetet gynnades och tysta elever tog ett kliv fram och vågade prata. Det var alltså fler elever som deltog, och deltagande är ju själva grunden för lärande.

Utomlands finns ett större intresse för ”active learning” konstaterar Anders Szczepanski. NCU samarbetar med institutioner i både Asien och USA.

– Att passivt sitta och lyssna hela dagarna är en pedagogik som ifrågasätts i många länder. Istället vill man aktivera flera olika delar av kroppen.

Men hur går man tillväga när man undervisar utomhus? Helst ska man gå en utbildning för att få verktygen, tycker Anders Szczepanski, men han ger ändå några konkreta utomhusexempel.

– Om man ska förklara vad en kvadratmeter är, kan man gå ut och bygga en kvadratmeter och låta barnen krypa in i den. Den som ska undervisa i geometriska former kan leta sådana i naturen. Och Pythagoras sats förklaras lätt med ett rep.

Undervisningen behöver inte ske i någon idyllisk skogsglänta, utan kan lika gärna göras på en asfalterad skolgård. Poängen är att undervisa i en autentisk miljö, och att lärandet är platsbaserat så att ämnena får större verklighetsanknytning. Och ingen påstår att man enbart ska undervisa utomhus. En mix är bäst. Bästa inlärningseffekten får man om man växlar inomhusundervisning med utomhusundervisning.

– Utomhuspedagogik handlar inte om att flytta ut bänkarna i naturen och undervisa på precis samma sätt som i klassrummet. Det står ju inte ”kemi” och ”svenska” på träden, utan landskapet blir ett klassrum som ökar variationen. Jag är själv biolog och vi pratar mycket om ”biologisk mångfald”, jag vill införa begreppet ”pedagogisk mångfald”.

Anders Szczepanski anser att utomhuspedagogik borde vara obligatorisk på lärarutbildningarna.

– Det är svårt att få Skolverket och utbildningsdepartementet att intressera sig. Utomhuspedagogik är ett område under utveckling. Det borde få mer stöd.

– Varför ska just lärarna vara instängda i ett klassrum? Förutsättningarna i Sverige är ju så bra. Det är bara att öppna dörren och gå ut.

Utomhuspedagogik – så kommer du igång

  • Undervisningen behöver inte ske i en skog eller
    på någon naturskön plats – skolgården, en park eller en asfalterad gård duger bra.
  • Se pedagogiken som en process. Börja i liten skala, utveckla därefter.
  • Ha tålamod. Många lärare vittnar om att det tar tid innan eleverna är med på att utomhusundervisningen är lika mycket ”på riktigt” som den inomhus.
  • Gå gärna en utbildning i utomhuspedagogik för
    att få nycklarna.
  • Börja i så tidig ålder som möjligt för att eleverna ska tycka att det är en naturlig del i undervisningen.
  • Se inte utomhusundervisningen som ett enskilt element, utan integrera i undervisningen som helhet.
  • Schemalägg utomhusundervisningen – det ger den status och gör att den verkligen blir av.
  • Undervisningen måste ha ett syfte och vara noggrant planerad. Utevistelserna får inte bli ”en kul grej”.
  • Var gärna två pedagoger – om en elev skadar sig är det bra att vara flera.
  • Välj ut delar av ett ämnesområde eller tema som du ser fungerar bättre att undervisa utomhus än i klassrum.
  • Var kunnig i ditt ämnesområde, så att du inte tappar fokus.
  • Var medveten om att det tar tid att lära sig hantera en elevgrupp i utomhusmiljö. Dela in klassen i en större och mindre grupp, och växelverka under lärprocessen.

VAD GÖR UTOMHUSPEDAGOGIK MED BARNEN?

Barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö är friskare, har färre sjukdagar, får bättre motorik, har lättare att koncentrera sig, leker mer variationsrikt, förbättrar sin kognitiva förmåga, är mindre stressade, har rikare fantasi, utvecklar sin självständighet, stimuleras till social interaktion och leker mer kreativa lekar vilket främjar både samarbetsförmåga och språkutveckling.  

Källor: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar, samt sammanställning av Anders Szczepanski.

LÄSTIPS

  • ”Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö”, antologi med bland andra Anders Szczepanski och Sverre Sjölander.
  • ”Varför sjunker inte äpplet? Om utomhuspedagogik i Lunds kommun, av Titti Olsson.
  • www.outdoorteaching.se
  • www.utenavet.se
  • www.oru.se/NCFF
  • www.liu.se/ikk/ncu
Kommentera