Utredning: Kommuner får inte säga nej till friskolor

På tisdagen överlämnade Skolkostnadsutredningen sitt betänkande till regeringen. Målet med förslagen är enligt utredaren Nicholas Prigorowsky är att uppnå ökad transparens på skolmarknaden och mer lika villkor mellan kommunala och fristående skolor. Bland annat föreslås att varje enskild skola, både kommunala och privata, ska redovisa hur mycket pengar de får in, och var i verksamheten pengarna hamnar.

– Idag finns det ju ingen möjlighet att jämföra skolorna på något sätt. Du kan bara få ut siffror på kommunal nivå, och olika kommuner redovisar på olika sätt. Tanken med det här är att man kunna titta på varje enskild skola och se hur mycket de satsar på vad, när man ska välja skola exempelvis. Om man har en ökat transparens i hur pengarna används både i privata och kommunala verksamheter blir det tydligare i efterhand om de har fått rätt mängd pengar, säger Nicholas Prigorowsky.

Och samtidigt blir det lättare att se hur mycket vinst de privata skolorna gör?

– Ja, i botten på den där redovisningen kommer det att stå plus eller minus. Så får man fundera över vad som är bäst.

Skolkostnadsutredningen direktiv från regeringen anger att den ska föreslå vägar till ökat inflytande för kommunerna att påverka huruvida nya friskolor ska få etablera sig i kommunen eller inte. Det har på förhand lett till en oro bland friskoleföretag och i oppositionen att utredningen i praktiken skulle föreslå kommunal vetorätt mor friskolor, men något sådant är inte aktuellt. Istället föreslår utredningen mer indirekt ökat inflytande.

– Skolinspektionen tar beslutet vid nyetablering, och de ska ta särskilt ta hänsyn till faktorer som segregation och överetablering. Kommunerna har idag möjlighet att yttra sig, men vi föreslår att de inte bara ska ha möjligheten utan att det ska vara obligatoriskt. De ska lämna en ordentlig konsekvensanalys där de har möjlighet att peka på sådana faktorer.

Utredningen föreslår också åtgärder för att säkerställa rättsäkerheten i friskolornas köer.

– Vi tycker att det ska finnas en formell ansökning, och det ska finnas tydliga köregler. Idag har friskolorna olika köregler och de kan dessutom ändras lite när som helst. Det ska vara tydligt varför en elev får eller inte får en plats.

Friskolarnas Riksförbund är nöjda med utredningen.

– Ambitionen är att öka transparensen och se till att få lika villkor, och på så sätt blir det lika villkor, på bättre sätt än hittills, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund. Sen tycker vi att man är överenergiska med detaljerna, resultaten är viktigare än minsta detalj, säger hon.

Från oppositionens sida är det viktigaste att utredningen säger nej till att kommuner ska kunna hindra friskolor från att etablera sig.

– Utredningen är en seger för elevernas rätt att få välja skola. Vi vill att fler ska få välja, säger Camilla Waltersson Grönvall, skolpolitisk talesman för Moderaterna.