Här överlämnar regeringens särskilda utredare Eva Durhan sina förslag till utbildningsminister Anna Ekström (S).
Utredningens förslag: Så ska den tioåriga grundskolan se ut
Inför nya årskurs 1 år 2026 och massutbilda förskolelärare med speciell kompetensutveckling. Det förslår utredaren som undersökt hur en tioårig grundskola ska bli verklighet i Sverige.
I dag överlämnades utredningen till utbildningsminister Anna Ekström.
- Utredningen föreslår att den garanterade undervisningstiden totalt sett ska utökas med 534 timmar i grundskolan och motsvarande skolformer, när grundskolan i stället blir tioårig – vilket motsvarar tre timmar undervisning per skoldag i vad som blir nya årskurs 1.
- Dessutom föreslås att en förskollärare som har en anställning i förskoleklassen senast den 30 juni 2026, och som enligt gällande bestämmelser är behörig att undervisa i förskoleklassen, ska vara behörig att undervisa i nya årskurs 1 under en övergångsperiod om fem år.
- Utredningen föreslår även att Skolverket får i uppdrag att tillsammans med lärosäten erbjuda den fortbildning som ger förskollärare med minst fem års erfarenhet av arbete i förskoleklassen eller nya årskurs 1 behörighet i årskurs 1 och 2.
- År 2026 föreslås den första kullen sexåringar börja i vad som blir den nya grundskolan.Utredningen ”En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan” finns att läsa på regeringens webbplats.
Under hösten 2019 kom regeringen överens med Centerpartiet och Liberalerna om att genomföra en tioårig grundskola med skolstart från sex års ålder och kort därefter, i mars 2020, tillsattes en utredning för att analysera och föreslå hur en tioårig grundskola skulle kunna utformas.
På måndagen, den 10 maj, överlämnade regeringens särskilda utredare Eva Durhan sina förslag till utbildningsminister Anna Ekström (S).
Utbildningsminister Anna Elström tror att en tioårig grundskola skulle ge ökad tydlighet och förhoppningsvis bidra till en bättre likvärdighet i skolan.
– De problem som ska lösas med det här förslaget är framförallt att vi inte har haft den likvärdighet i förskoleklassen som vi hade velat ha. I Skolinspektionens granskningar ser man till exempel så får inte elever tidigt stöd på det sättet de skulle kunna ha behöv av, säger hon till Skolvärlden.
– Vi ser också att förskoleklassen var tänkt som en brygga mellan förskolan och grundskolan, men två byten av skolform så har den här bryggan blivit lite väl upphackad. Så jag hoppas att det ska bli en bättre kontinuitet.
Om man tittar på farhågorna kring införandet så handlar den främsta oron om att vidareutbilda personal i förskoleklass. Hur ser du på oron?
– Vad vi än gör i svensk skola så måste vi ta hänsyn till att vi har en lärarbrist och vi måste agera på ett sådant sätt så att vi kan ta tillvara kompetensen hos de lärare och förskollärare som redan finns i skolan. Vi måste också agera så att de trivs och stannar kvar i sina jobb.
I den nya lärarutbildningen får man från början utbildning för F–3 och om de här förslagen blir verklighet skulle det sådana fall bli F–4 framöver. Men vad gäller de som redan nu undervisar i förskoleklass föreslår utredningen en speciell kompetensutveckling och vidareutbildningsinsats som skulle innebära att de får behörighet att undervisa för nya årskurs 1.
Så fortbildningen kommer att vara ett krav för att få behålla sin behörighet och undervisa i den nya årskurs 1?
– Det här är en nöt som regeringen har haft att jobba med. Vi har erfarna förskolelärare som nu arbetar och gör ett bra jobb. Samtidigt vill vi att kontinuiteten ska öka mellan förskoleklass och det som i dag är den obligatoriska grundskolan. Då föreslår utredningen att vägen framåt blir att de förskolelärare som har jobbat ett bra tag i förskoleklassen ska gå en speciell utbildning som ger en behörighet. Men förskolelärare som har jobbat en kortare tid i förskoleklass där finns det andra behörighetsgivande fortbildningar som har ett annat innehåll.
Det här är en svår fråga som ska tas vidare, påpekar hon.
– Jag ser fram emot att höra remissinstansernas synpunkter på detta innan jag bestämmer hur vi ska gå vidare i den här frågan. Men redan nu finns det en fortbildning för befintliga förskolelärare som arbetar i befintliga förskoleklassen.
Vad är det för kompetens ni anser att förskolepersonalen saknar som måste kompletteras?
– Det rör sig om väldigt erfarna och kompetenta personer, men för att undervisa i tidig läsinlärning och tidigare matematikkunskaper så finns det särskilda utbildningsformer. Jag ser fram emot att ta del av remissinstanserna innan jag helt låser mig för hur vi ska gå vidare.
Lärarnas Riksförbund har tidigare tryckt på att om reformen ska bli framgångsrik måste alla så snabbt som möjligt få kompetens för undervisning i grundskolan. Men samtidigt kommer det besked i dag om en långsam implementeringsprocess. Hur ser du på den eventuella krocken kring behoven från bägge håll?
– Jag ser nog mer fördelar med en ordentlig implementeringsperiod. Är det någonting vi har lärt oss den hårda vägen i svensk skola så är det hur besvärligt det blir när man sätter för hårda och tighta tidsgränser. Det här är en stor reform som vi talar om och som förtjänar att den införs på en viss tid, säger hon och tillägger:
– Tidsgränserna kommer att bli föremål för diskussion i och med remissinstanserna. Men ett långt liv har lärt mig att har man för bråttom med skolreformer då riskerar man att få lägga ännu mer tid på en bristande implementering – det är mycket värre.
Införandet av en tioårig grundskola är en fråga som Lärarnas Riksförbund drivit under decennier. LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att det skulle vara skönt om införandet nu äntligen blir av.
– Det här är ett steg i rätt riktning eftersom vi ser att skriv-, läs och matematikinlärning bland elever är områden där vi inte får kontroll i svensk skola, säger hon.
Åsa Fahlén tror det är viktigt att sätta in stöten och satsa på en läs- och skrivinlärning under ”det viktiga fönstret” när barn är mellan 6–8 år gamla.
– Att få ett år till inom det obligatoriska skolväsendet hade ökat möjligheterna för eleverna att ta med sig en gedigen matte-, läs- och skrivinlärning.
Att grundskolan blir tioårig kommer leda till en tydlighet kring skolutformningen och en viktig pusselbit i att fler elever klarar kunskapskraven.
– Nu får man i stället samma mål och det kommer ge en ökad tydlighet. Det handlar också om ökade möjligheter att sätta in specialpedagogiskt stöd och det innebär i sin tur att man tidigt kan ge elever stödet man behöver för att kunna läsa, skriva och räkna, säger Åsa Fahlén.
Farhågorna gällande införandet av en tioårig grundskola har mest handlat om personal i skolan än om kunskaps- och elevperspektiv. Den främsta oron har handlat om att vidareutbilda personal i förskoleklass, så att fler ska bli behöriga att undervisa enligt läro- och kursplanen för de lägre årskurserna.
– När det gäller förskolelärare så behöver man se till så att de antingen får en behörighetsgivande fortbildning, som enligt ett tidigare LR-förslag skulle omfatta ett år, där man ska fokusera på läs-, skriv- och matematikinlärning. Då får man behörighet att arbeta i nya årskurs 1. För att lyckas med det här alternativet behöver man tillsätta mycket mer pengar för att genomföra utbildningen av all personal.
Den här ettåriga behörighetsgivande fortbildningen skulle kunna ingå i det nya kompletterande lärarprogram som LR kallar för ”KLP” – som är ett program där det är möjligt att läsa i olika studietakt, beroende på individens behov och förutsättningar.
– När det gäller personal i förskoleklass som vill bli behöriga för hela nya lågstadiet, som naturligtvis bör vara huvudmålet, så behöver man läsa in en hel grundlärarexamen. Vi anser att det är viktigt att den erfarenhet och kompetens som de förskollärare som arbetar i förskoleklass i dag tas omhand in i det nya upplägget.