laxor_0

Debattören menar att det är viktigt att föräldrarna får information om läxans syfte och vilken roll de kan ha. Foto: Shutterstock

Hemläxor

”Utveckla samarbetet mellan skola och föräldrar kring läxor”

Debatt ”Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier”, skriver Nils-Erik Nilsson, filosofie doktor i svenska och före detta högstadielärare och skolledare.

Sedan länge har det varit uppenbart att hemmet som faktor är betydelsefullt för vilka resultat elever kommer att uppnå i skolan. Man har då bland annat pekat på att föräldrarnas egen skolbakgrund skulle vara en viktig faktor för barnens möjlighet att nå skolframgång. Redan på 1980-talet presenterades forskning i USA som visade att barnets socioekonomiska bakgrund inte alls var den viktigaste faktorn när det gäller möjligheten till att nå framgång i skolan som man tidigare hade trott. 

Professor Herbert J Walberg använde begreppet ”the curriculum of the home” (hemmets läroplan), för att mer precist identifiera vad i familjebakgrunden som är betydelsefullt. Hemmetsläroplan består av beteenden och attityder som är betydelsefulla för ett barns utbildning genom helaskoltiden. Föräldrarnas attityder och beteenden formar barnens känsla av kontroll över sina liv, sina förväntningar på sig själva och sina vanor av lärande. 

Walberg kunde påvisa att elever vars föräldrar deltog i olika program, där syftet var att påverka hemmets läroplan, presterade bättre resultat än vad motsvarande elever i kontrollgrupperna gjorde. Han konstaterade också att påverkan på hemmets läroplan i genomsnitt visade sig ha dubbelt så bra effekt på resultaten som den socioekonomiska statusen, och en del program hade upp till tio gånger så hög effekt. 

En annan studie visar att det är föräldrars förväntningar och ambitioner som har den största effekten på barnens resultat när de har undersökt huvudkategorin hemmet. I studien konstateras att bristande kommunikation mellan skolan och hemmet riskerar att hindra föräldrarna att hjälpa barnen till goda studieprestationer.

Ett bra exempel på hur god kommunikation mellan skolans lärare och föräldrar leder till goda resultat spreds i Sverige från omkring mitten av 1980-talet bland lågstadielärare. Det var en metod för att förbättra läsutvecklingen. Metoden kom i Sverige att kallas ”En kvart om dagen”. Det gick enkelt uttryckt ut på att elever skulle ta hem en bok och läsa högt för sina föräldrar en kvart om dagen. 

Idén kom från England där två forskare hade genomfört en undersökning i slutet av sjuttiotalet.[3] Resultatet av denna studie visade att det var speciellt en faktor som var starkt kopplad till läsförmåga, nämligen om mamman regelbundet lyssnade till när barnet läste högt – inte om hon läste för barnet. Skillnaden i läsförmåga mellan gruppen barn som hade mödrar som lyssnade till deras högläsning och de som inte lyssnade till sina barn var mycket stor. 

Föräldrastöd i form av att lyssna till sina barns högläsning förbättrade barnens läsförmåga avsevärt, och det kunde observeras hos barnen oavsett hur läsförmågan såg ut när försöket startades. 

Några slutsatser de drog av sin undersökning var:

  • I innerstadsskolor med mångkulturell befolkning är det både möjligt och praktiskt genomförbart att involvera föräldrar i formella utbildningsaktiviteter med förskolebarn och förstaårselever, även om föräldrarna inte är läskunniga eller engelsktalande.
  • Barn som får föräldrarnas hjälp blir betydligt bättre i läsförmåga än jämförbara barn som inte får den hjälpen. 
  • Samarbetet var effektivt för alla barn, oberoende av vilken nivå läsförmågan låg på när undersökningen påbörjades
  • Det faktum att en del barn läste för föräldrar som inte själva kunde läsa engelska, eller i några fall inte kunde läsa alls, utgjorde inget hinder för dessa barn att förbättra sin läsförmåga. 

Det är inte ovanligt att läxor skapar konflikter i hemmen. Som förälder vet man inte hur man ska förhöra barnen. Man har själv under sin skoltid ofta fått lära sig andra saker och på andra sätt än vad de egna barnen får göra. Att då efter arbetet komma hem och sätta sig in i en text som man kanske har svårigheter att få grepp om och inte vet hur förhöret ska gå till gör det problematiskt. Många upplever detta som frustrerande och anser att lärandet borde vara skolans sak, eftersom lärare har utbildning och är avlönade för att utföra detta arbete. 

Allt för många föräldrar vet inte hur de ska hantera läxor. En del föräldrar lägger ner massor med tid och gör ibland läxorna åt barnen, och barnen blir förtvivlade när de måste ta hem arbeten för att hinna ikapp. 

Det vi framför allt kan lära av läsprojektet ”En kvart om dagen” är vilken roll föräldrarna har. De ska lyssna och visa intresse för vad barnet sysslar med, och de ska uppmuntra barnen.

Skolan och lärarna måste diskutera och göra klart för sig själva vad man menar med läxor, och vad syftet är med läxor. Lärare i olika ämnen har olika uppfattning om vad en läxa är och vilket syfte man har med läxor. På samma sätt skiljer sig uppfattningen om läxor hos elever och föräldrar. Av lärare borde man kunna förvänta sig att de ska vara väldigt tydliga när de förklarar för eleverna vad syftet är med läxan och hur de kan lösa den. På samma sätt måste lärarna informera föräldrar om syfte och genomförande, och inte minst vilken roll föräldrar kan ha. Om samarbetet mellan skolan och hemmet utvecklas kring hemuppgifterna skapas förutsättningar för att eleverna ska lyckas bättre med sina studier.

Nils-Erik Nilsson, filosofie doktor i svenska och före detta högstadielärare och skolledare

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm