Vad är det nya för skolan?

#1 Kommunikationskostnaden går mot noll

2045 kan vi mycket väl ha ett Spotify för skolan, med sökbara föreläsningar och lektioner. En tjänst, som i stället för att erbjuda musik, har en bank av inspelade lektioner, som lärare och elever kan ta del av om och om igen.
”När kostnaden för att globalt distribuera en förinspelad lektion närmar sig noll ställer sig allt fler frågan varför vi varje dag låter 100 000-tals människor förbereda och återupprepa samma information till 30-talet lyssnare åt gången”, skriver författarna i rapporten.
Nya aktörer tar ännu större plats: MOOC:s (massive online open courses), Kahn Academy, Coursera, Udacity, TED talks och andra digitala lärföretag kommer att vara självklara inslag i varje klassrum.

#2 Datorerna övertar mätningar och administration

”När interaktionen mellan elev och utbildningsmaterial flyttar över till den digitala sfären blir interaktionen mätbar på ett sätt som den inte är i klassrummet. Hur lång tid tog det för Jonas att lösa en ekvation? Hur många försök behövde han innan han klarade den? Hur ser sambanden ut mellan Jonas resultat i geometri och andra ämnesområden? Den här typen av information är mycket svår för en lärare att hålla koll på. För en dator är det en bagatell. Här uppstår en möjlighet att skräddarsy undervisningen efter varje elevs unika behov. Om en elev har det kämpigt med ett visst moment kan systemet snabbt märka det och anpassa svårigheten på uppgifterna, eller innehållet i undervisningsmaterialet ”, spår författarna, som också tror att ny teknik kommer göra inlärningen roligare och fungera motivationshöjande.
– Tittar vi 20–30 år framåt kommer vi mer förstå hur människa och maskin ska interagera. Vi kommer att gå från ett one size fits all-tänkande till en masskräddarsydd undervisning. Vi kommer dela in undervisningen efter helt andra saker än när man är född, säger Daniel Lindén.

#3 Undervisning var och när som helst

”Idén om den skräddarsydda utbildningen stannar inte vid ett individuellt anpassat lektionsinnehåll, den bidrar även till en flexiblare syn på var och när undervisningen äger rum. Om ny teknik gör det möjligt för föreläsningar, övningar, test och gruppdiskussioner att äga rum var som helst, när som helst, och utifrån individens villkor, varför ska lärande och undervisning endast ske på vissa förutbestämda timmar och platser? (…) Låt lektionerna äga rum hemma (framför datorn) och läxarbetet i skolan.”
– Jag tror att det finns ett stort värde i att samla människor på samma plats, men vi kommer att behöva göra det mer medvetet. När ger det mest att möta andra människor i lärandet? En del har kanske förmågan att lära mest själv. Varför då störa dem? frågar sig Daniel Lindén.