Religionsfrˆknarna
Foto: Markus Marcetic
Forskning

Våga gå i dialog med religioner

Majoriteten av befolkningen anser sig vara icke-religiös, samtidigt som intresset för andlighet växer och det finns en mångfald av trossamfund.
​Hur påverkar religionens förändrade roll i vårt samhälle religionsundervisningen i skolan? Ämnet är högaktuellt och föremål för två nya studier – som forskarna hoppas ska ge bättre metoder för att motivera eleverna.

Läs mer

 

Föreningen Abrahams barn är religiöst och politiskt obunden och arbetar bland annat för att sprida och fördjupa kunskapen om olika kulturella traditioner i Sverige. Här finns mer information om den så kallade IE-metoden (identifikation skapar empati): abrahamsbarn.se

Föreningen Lärare i religionskunskap har samlat pedagogiska resurser på nätet: flr.se/lankar.html

Lärarna Annelie Pettersson och Malin Steger har på sin hemsida Religionsfröknarna fakta, arbets-
uppgifter, bilder och övningar. Främst för gymnasieskolans religionskurser, men även användbart för högstadiet: religionsfroknarna.se

 

Självvärdering positivt enligt NIGEL FANCOURT

Den brittiske forskaren Nigel Fancourt visar i sin avhandling att reflexiv självvärdering i religion utvecklar elevernas kognitiva kunskaper, attityder och värderingar i förhållande till andra religioner.

Självvärderingen fungerar också som en motivationsskapande faktor i undervisningen, enligt Fancourts studie ”Self-assessment in religious education”.

Källa: Skolverket.

När Skolinspektionen för ett par år sedan granskade religionskunskapen på gymnasiet visade det sig att det finns områden där undervisningen behöver förbättras, bland annat gällande vilken roll religioner och livsåskådningar har i Sverige och omvärlden i dag. När det blir för mycket fokus på faktaförmedling om världsreligionerna och för lite utrymme för eleverna att reflektera och analysera religionens samtida betydelse, riskerar motivationen att dala. Det är i ointresserade elevgrupper med negativa förväntningar på ämnet som antisemitiska och islamofobiska värderingar är över-
representerade.

– I ett starkt sekulariserat samhälle som det svenska finns en tydlig uppdelning – som kanske inte är avsedd men ändå blir – eftersom majoriteten av både lärare och elever ser sig som sekulariserade. Man läser religionskunskap för att lära sig om ”hur de andra är”. Men då kommer man väldigt långt bort från religionsundervisningens ideal om att nå ökad förståelse. I stället lär man sig att muslimer är på ett visst sätt och hinduer på ett annat. Det blir stereotyper och man kan rent av bli mer främmandegjord inför olika religiösa riktningar, säger docent Anders Sjöborg, som är verksam vid Centrum för forskning om religion och samhälle, CRS, vid Uppsala universitet.

Han tror att religionsundervisningen i stort skulle tjäna på att röra sig från ”lära om” till ”lära av”.

– Man ska lära sig av olika religioner och gå i dialog med olika religiösa traditioner och inte bara stå utanför och titta på dem.

Många av lärarna som deltog i Skolinspektionens granskning upplevde att det var svårt att hinna med allt som kursen ska innehålla. En del undvek också att lyfta frågor som uppfattades som känsliga, för att slippa spänningar i klassrummet.

Det var Skolinspektionens rapport som sådde fröet till den forskningsstudie som Anders Sjöborg och kollegan Malin Löfstedt fått pengar från Vetenskapsrådet för att genomföra. Projektet har fått namnet ”Religions-undervisning i senmoderna Sverige: Lärarprofessionalitet på gränsen mellan offentligt och privat” och ska pågå i fyra år.

– Vi ska studera hur lärare i religionskunskap på högstadiet och gymnasiet hanterar olika typer av spänningar i sin undervisning. Spänningar som i och för sig alla lärare kan uppleva, men som är särskilt speciella i relation till att religion i vår del av världen uppfattas som en privat angelägenhet – samtidigt som religionen nu tar allt mer plats i det offentliga rummet. Det finns en större samhällsteoretisk diskussion om religionens roll i samhället, där hela tanken om en skarp linje mellan privat och offentligt allt mer ifrågasätts. Det kan vara slöjan – är det en privat religionsfrihetsfråga eller en offentlig angelägenhet som man kan lagstifta om? Det här är inte bara intressant för hur man ska utveckla religionsundervisningen, utan också för hur man ska tänka kring stora frågor som samhällets sammanhållning i vår tid, säger Anders Sjöborg och tillägger:

– Vi är också väldigt nyfikna på saker som hur klassrumssituationen ser ut. Vilken betydelse har ett mångkulturellt klassrum i lärarpraktiken?

Tjugo lärare på högstadiet och lika många på gymnasiet ingår i studien, som ska belysa hur religionens förändrade roll i samhället påverkar religionsundervisningen. Målet är att religionslärarna framöver ska få bättre metoder för att nå ut till och motivera eleverna.

– Det finns tidigare forskning som visar att spänningarna är en knäckfråga för lärare, och att en del lärare undviker spänningsfyllda moment och potentiella konfliktområden. Det är utifrån det som vi kände att det här är intressant att studera. Spänningar låter väldigt negativt, men det kan ju också ge nerv i undervisningen. En större säkerhet i religionslärarrollen skapar bättre förutsättningar för att hantera spänningar och konfliktområden, vilket i sin tur kan skapa ett större engagemang för ämnet, säger Malin Löfstedt, lärare och forskare vid CRS.

På Södertörns högskola ligger ett annat forskningsprojekt, om kulturell och religiös mångfald i grundskolan, i startgroparna.

– Det är en stor studie i Sverige, Estland och Finland som handlar om hur elever i årskurserna 3, 6 och 9 ser på religiös mångfald. I Storbritannien finns en liknande studie som pågått ett tag, så vi kommer att kunna göra jämförelser med andra länder, säger Jenny Berglund, docent i religionsdidaktik.

Målsättningen är att ”ge ett substantiellt bidrag till lärarutbildningen vad gäller interkulturella frågor”, säger hon.

– Vi gör studien bland annat för att religion är en viktig aspekt i diskussionen om interkulturalitet, men också för att det är intressanta frågor att diskutera med blivande lärare. Inte bara blivande religionskunskapslärare, utan lärare över huvud taget. Interkulturalitet och aspekten av religion i den är viktig även om du ska bli fritidspedagog eller förskollärare. Alla kommer träffa barn och föräldrar från olika religiösa bakgrunder, liksom från icke-religiösa. Det är bra som blivande lärare att veta mer om det här.

Liksom Uppsalaforskarna betonar Jenny Berglund hur viktigt det är att religionsundervisningen visar på den mångfald varje religion inrymmer.

– Det är inte kul för en 12- eller 15-åring som firar högtider på ett sätt med sin familj att komma till skolan och möta läraren, som är en auktoritet, som talar om att ”så här är det”. Och så stämmer det inte alls överens med hur eleven lever. Det här sker inte bara inom religions-
undervisningen, men det finns en tendens – även i läromedlen – att beskriva maximalister. Alltså de som är mest religiösa. De som tvivlar, tvekar och gör tvärtemot glöms bort.

Hon fortsätter:

– Människor går över gränserna hela tiden. Inom varje religiös tradition finns fundamentalister och superliberala. Kvinnoförtryck finns inom alla religioner, men det gör även feminister. Spektrat är enormt men det är lätt att missa. I skolans religionsundervisning blir det lätt att människor inom varje religion gör samma sak, och det tror jag är ett problem. Får man med mångfalden behöver man inte heller hamna i situationer där elever i klassen säger ”nej, så där är det inte”. Då kan man säga ”jo, så är det också”. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm