syv_3

Lotten Johansson

Hela skolans ansvar

Vägledning som röd tråd

Vikten av att kartlägga elevernas behov, hur elevernas valkompetens kan byggas och goda exempel på samarbeten mellan skola och företag. Det var några av punkterna som lyftes på konferensen ”Syv i lägre åldrar”.

Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. När Skolinspektionen granskade skolans vägledning riktade man kritik mot att den ofta kommer in först i årskurs 8 och 9, inte redan i årskurs 1 som skollagen anger. Om hur studie – och yrkesvägledningen kan bli en röd tråd genom alla årskurser handlade konferensen ”Syv i lägre åldrar” i Stockholm där studie- och yrkesvägledare, rektorer och lärare deltog.

Lotten Johansson, som arbetar som studie- och yrkesvägledare på Hovsjöskolan i Södertälje kommun, berättade om utmaningarna med att arbeta på en skola där många av elever har utländsk bakgrund och många är nyanlända. 

– Kartläggning är viktigt. Man måste kartlägga behoven, de skiljer sig en del åt mellan Hovsjö och Lycksele. För oss handlar mycket om att förklara hur arbetsmarknaden fungerar. 

I hennes arbete med att implementera vägledningen i alla årskurser handlar mycket om att titta på vad lärarna redan gör.
 
– Det sker en hel del utan att läraren tänker på att det handlar om vägledning. En vanlig reaktion från lärarna är just – men, är det vägledning, det gör vi ju redan, berättade Lotten Johansson.
 
På Hovsjöskolan har man gjort en plan för vad som ska göras varje läsår. Det behöver inte vara några stora saker, betonade Lotten Johansson. I årskurs 3 ska eleverna intervjua en släkting om dennes jobb, i årskurs 4 ska de skriva om sitt drömyrke. En lärare i varje årskurs är ansvarig för att aktiviteten blir av. 

Ett återkommande tema var vikten av att bygga elevernas valkompetens. Mikael Svensson, rektor på en 6-9-skola i Härryda kommun, berättade om skolans utvecklingsarbete och behovet av perspektivvidgande undervisning för att stötta eleverna i att inte välja som sin omgivning. 

– Om studie- och yrkesvägledningen brister blir eleverna beroende av föräldrar och andra nära för sina val. Vi har en viktig uppgift att vidga perspektiven. 

Mikael Svensson ställde också frågan hur bra Prao-verksamheten egentligen är och menade att den lätt cementerar socioekonomiska strukturer. 

– Vi tyckte inte att det blev så bra. Eleverna utan föräldrar med kontakter fick inte se så många alternativ. Jag kanske uttrycker mig drastiskt nu men jag tycker att eleverna ska göra annat på sin Prao än att diska på ett café i två veckor.

Med 34 års erfarenhet som studie- och yrkesvägledare i Ljungby och Värnamo hade Ingegerd Eriksson många goda exempel på samarbete mellan skola och företag i bygden. Eleverna har till exempel tillverkat skalenliga modeller av dörrar i projektet ”framtidsdörren” på uppdrag av företagen och sedan redovisat resultaten. Eleverna får med sig kunskaper från företagen, de vågar ringa och de etablerar kontakter, berättade Ingegerd Eriksson. 

Vägledningstänket finns med hela tiden.

– Så fort vi får besök på skolan frågar eleverna. Vad jobbar du med? Vad gör du en vanlig arbetsdag? Vilken utbildning krävs och vad behöver man vara bra på för att ha ditt jobb? 

syv_4

Mikael Svensson

syv_2

Ingegerd Eriksson

Kommentera