”Välkommen på studiebesök i verkligheten, regeringen”

Hej.

Jag och några av mina yrkeskollegor runt på högstadium i vårt avlånga land tänkte bjuda in regeringen till våra klassrum. Man kan säga till ett studiebesök i verkligheten. Där behövs inget avstånd, handsprit eller munskydd. Nån elev kan spy, må illa och hosta till men de är i skolan, trots alla rekommendationer från FHM.

Vi i personalgruppen blir inte smittade vare sig av kollegor, vikarier, administratörer, vaktmästare, matpersonal eller elever. Vi räknar med att ni inte heller blir det när ni besöker oss.

Lämplig tid för besök är måndagar kl 08:00 när alla elever i år 7–9 och all personal kommer till skolan, efter en helg. Då får vi veta mycket av vad som hänt under helgen och oss veterligen så sitter inte högstadieelever bara hemma ensamma på sina rum. Inte heller rör de sig bara inom det närmsta kvarteret eller i samma stad, för epa-traktorer/mopeder och cyklar är bra att ha.

Frågan är om vi i kollegiet väljer att studera en till bok om lektionsdesign på vår lediga tid eller om vi träffar andra människor utanför jobbet? Läraryrket är ett yrke inte en livsstil.

Om en måndag i december blir lite för tätt inpå, så varför inte boka ett studiebesök hos oss första dagen efter jullovet 2021? Vi är många som ser fram emot den dagen och en ny terminsstart när alla kollegor träffas igen i våra små arbetsrum. Vi kan erbjuda er sällskap av flera andra vuxna och vi är inte släkt med varandra..

”När några vuxna eller elever står 30 cm ifrån dig i våra smala korridorer så håll andan och hälsa inte”

Vi måste dock upplysa er om att vi inte under några omständigheter kan minska mängden personer som träffas på arbetsplatsen. 50 eller 8 går inte då flera av oss arbetar på skolor med 500–850 personer. Varje dag. Vi har inte en homogen grupp utan upp till åtta olika grupper á 30 individer varje vecka. Ibland kommer eleverna från olika skolor för exempelvis undervisning i moderna språk.

Men vi tar ansvar! Vi besöker inte bibliotek, hälsar inte på våra äldre släktingar och shoppar inte julklappar till våra egna barn i affären.

Just det, när några vuxna eller elever står 30 cm ifrån dig i våra smala korridorer så håll andan och hälsa inte. Ni får gärna stanna på lunch säg mellan klockan 10–13 då matsalarna är öppna. På många skolor finns inga markeringar utan alla står i klungor, klänger på varandra eller i rader efter varandra utan avstånd. Ibland finns det inte avståndsmarkeringar för barn, ungdomar eller vuxna som äter i Sveriges skolmatsalar så kan ni välja närmsta stol. Det är vanligt förekommande att alla personer där tar ur samma besticklåda, vattenbehållare och tallrikshög. 

Eftersom det inte är garanterat att tvål, vatten eller handsprit finns att tillgå i matsalen så kan ni ställa er i kön utanför någon toalett. Det lär gå snabbt för er att tvätta händerna före maten för majoriteten av elever hinner inte då schemat är tajt. Som ni säkerligen vet så följer inte heller många av oss högstadielärare med eleverna till matsalen, så vi kan inte heller tvinga in eleverna till närmsta toalett.

Men vi fortsätter att trolla, för vi har ju faktiskt sommarlov

Inbjudningarna borde egentligen gått ut till er för länge sen, men vi lärare har inte hunnit med det för många av oss kör trippelarbete. Vi släpper vår planeringstid och hoppar in för sjuka kollegor, ser till att förbereda fjärrundervisning, lite distansundervisning och klassrumsundervisning för de elever som är i skolan. Det är nämligen inga arbetsuppgifter som tagits bort i lärarens uppdrag, trots att lärare och fack efterfrågat detta.

Men vi fortsätter att trolla, för vi har ju faktiskt sommarlov. Glöm inte det. Men först är det december. Då ska alla betyg vara inne och alla elever ska ha fått undervisning utifrån sina behov.

Det är klart att vi fixar det med och frågan ’Vad ska tas bort?!’ är egentligen onödig för hela Sveriges lärarkår nu i coronatider.

Med vänliga hälsningar ett flertal grundskolelärare

Vid pennan Linda Harritz, legitimerad lärare 

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden