Annons

”Vår hjärna älskar internet”

Publicerad 12 april 2019

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt.
– Digitaliseringen har inte varit medveten, säger Elias Granath, gymnasielärare och medgrundare till Informationspedagogerna.

För fyra år sedan fick eleverna i Elias Granaths klass en dator var, och till en början tyckte han att det var någonting bra.

– Det kommer att bli skönt, är vad jag tänkte först.

Sedan dess har han ändrat åsikt. Allteftersom märkte han att eleverna hade en bristande uppmärksamhet och jobbade i intervaller på sina datorer. Ibland tog de en paus till att chatta eller spela datorspel. 

– Vad som var häpnadsväckande var att flera tog en ”paus” redan innan de hade börjat arbeta.

Elias Granath har därefter varit med att grunda Informationspedagogerna, en föreläsningsverksamhet kring digitaliseringsfrågor. Han föreläste på årets SETT-mässa för att besvara frågan ”varför förbättrar inte digitaliseringen resultaten i skolan?”

Genom hela föredraget går en röd tråd: digitala verktyg kan användas på ett bra sätt, men de friheter och möjligheter som kommer med internet och digitala verktyg har också risker. Några exempel är försämrad koncentrationsförmåga, ökade distraktioner och att lärandet kan bli ytligt om det inte införs på ett genomtänkt sätt.

– Det är lätt att börja moralisera över det hela, men istället borde man fundera över vilket förhållningssätt skolan har till digitala verktyg och det uppkopplade klassrummet. Frågan borde ställas vilka beteenden som uppmuntras.

Han menar att styrkan med internet i klassrummet är att det erbjuder stora möjligheter och friheter, men att just det även är dess svaghet. Det uppkopplade klassrummet är inte längre bara ett rum då elevernas enskilda datorer är som ett rum i sig.

– Vi har 30 rum istället för ett, och samtliga av alla dessa rum har tillgång till ett oändligt antal andra rum. Det är viktigt att förstå att en dator inte bara är en uppdatering av ett anteckningsblock.

Möjligheten till så många olika källor och att kunna gå vidare i nya länkar och använda flera flikar samtidigt anknyter till vad som i psykologin kallas positiv förstärkning. Det innebär att ett beteende uppmuntras med en belöning för att det ska upprepas senare. I den här kontexten är belöningen en dopaminkick när man får ny information. Detta är fallet även om förståelsen blir ytlig. Intermittent belöning är att det inte infinner sig en belöning vid varje tillfälle som beteendet upprepas, men eftersom personen vet att det kan komma en belöning med tiden så uppstår ett mer långsiktigt beteende.

– Vår hjärna älskar internet och vår hjärna älskar information, säger Elias Granath.

Multitasking, att göra flera saker samtidigt, är någonting som uppmuntras av intermittent belöning, men Elias Granath säger att människor inte kan arbeta effektivt på det sättet. Dessutom tyder forskningen på att det inte går att träna upp förmågan i någon större utsträckning.

– Det skulle inte vara något problem med multitasking om det inte vore för att vi är så dåliga på det. Studier med både unga och äldre visar att båda grupperna är lika dåliga på att arbeta på det sättet, men de unga tror tillskillnad från de äldre att de är bra på det.

Därför menar han att det är viktigt att få undan mobilen och andra distraherande faktorer och arbeta på ett sätt som ökar koncentrationsförmågan istället, nämligen genom läsning. Idag läser man ca 100 000 ord om dagen, men mycket av det digitala blir läst fort och med mindre fokus vilket påverkar hur mycket personen tar in av texten.

– Det finns också en tendens att kompensera arbetet i intervaller och bristen på koncentration med att öka sitt tempo och skynda igenom en text. Men att läsa snabbt är inte alltid en styrka. Elever som läser fort och ytligt kan svara på faktafrågor lika bra som de med lugnare läsning, men de presterar sämre på fördjupningsfrågor.

Elias Granath trycker på vikten av ett bra tempo för att eleverna ska kunna ha tid till att fördjupa sig i sitt lärande och träna sin koncentrationsförmåga. En sak man kan göra är att ha frågor till texten för att göra en djupare läsning nödvändig, något annat är att hjälpa eleverna organisera sina studier.

– Studieteknik är viktigare än någonsin, säger han.

Det är mest det negativa med digitaliseringen som Elias Granath tar upp, men han tycker att digitala verktyg kan ha en plats i klassrummet. Det viktiga är hur det går till och att man accepterar utmaningarna.

– Jag tror på det som kallas för ”blended learning”, men man måste acceptera problemen som kommer med de uppkopplade skärmarna. Digitaliseringen har inte varit medveten och ibland verkar det som att man inte har tänkt på att det man gör kan få konsekvenser. Det är naivt.

Regeringen vill se en digitalisering av skolverksamheten senast 2022, tror du att det kommer sluta bra eller dåligt?

– Det beror på hur man tolkar det som är skrivet. Så länge förståelsen finns med kan det nog bli bra. Den positiva effekten hittills har varit marginell men det skulle kunna vara så mycket mer, och så mycket mindre.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Annons
Annons

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

Annons

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen. Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons