Var tredje lärare: Stöket stjäl tid från undervisningen

Nio av tio lärare upplever att studiemiljön på deras arbetsplats är god.

Samtidigt anger en tredjedel av grundskolelärarna och en femtedel av gymnasielärarna att en stor del av undervisningstiden går åt att hålla ordning i klassrummet.

­– Där har vi ett utvecklingsområde. Det man ser generellt är att det finns inget område där resultatet är max, där alla känner sig nöjda. Det finns flera utvecklingsområden, säger Cecilia Ledberg Buhlin, projektledare på Skolinspektionen.

För Lärarnas Riksförbund är problemet känt.

– Frågan är hur man ska komma åt det. Det är en fördel om man kan organisera så att vi får mer tid. Med stora klasser blir det mer arbete med ordning och reda, säger Sara Svanlund, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Ändå upplever 84 procent av lärarna på grundskolenivå och 94 procent av gymnasielärarna att det finns ömsesidig respekt mellan dem och eleverna.

Generellt verkar det också som att samarbetet lärare emellan fungerar friktionsfritt.

Sju av tio lärare på både grund- och gymnasieskola uppger att deras skolor arbetar ämnesöverskridande, till exempel med temaarbeten.

Lika många lärare anser att skolkonferenserna är användbara i undervisningen.

Resultaten av den nyligen publicerade Skolenkäten tyder på god stämning bland lärarlagen.

Åtta av tio lärare samarbetar med sina kollegor när de planerar undervisningen.
Nio av tio lärare tycker att deras skola är tydlig med hur bedömningen av elevers kunskapsutveckling ska gå till.

Trots att många lärare ser att de har allt mindre tid till att upprätthålla goda relationer med eleverna, har deltagarna i Skolenkäten en positiv syn på situationen.

– Men samtidigt känner sig var tionde elev i nian inte trygg i skolan. Där önskar jag ju att det hade varit en mer positiv utveckling, säger Sara Svanlund.

Nio av tio lärare anser att eleverna kan nå kunskapskraven och lika många säger att de har utrymme att ge stimulerande uppgifter till alla elever.

Nio av tio lärare på grundskolan och åtta av tio på gymnasiet anser sig ha förutsättningar att hjälpa elever som i är i behov av hjälp och 97 procent av grundskolelärarna och 95 procent av gymnasielärarna försöker hitta alternativa arbetssätt för elever som har svårt att nå målen.

Samtidigt menar 17 procent av lärarna på grundskolan och 11 procent på gymnasiet att behovet av särskilt stöd inte utreds snabbt.

Vidare menar nio av tio grundskolelärare och åtta av tio gymnasielärare att rektor arbetar för att främja elevernas kunskapsutveckling.