Annons
Samtalet mellan Paul Kirschner och Isak Skogstad ägde rum i KTH:s bibliotek. Foto: Magnus Glans

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Publicerad 17 mars 2019

Fakta

Skolmyter enligt Paul Kirschner

Skolan tar död på kreativiteten

  • Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden

  • Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska

  • Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk

  • Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt.

Källa ”Från moderna myter om lärande och utbildning” av Paul Kirschner

Paul A Kirschner

  • Född 1951 i New York, bott i Nederländerna sedan 1970-talet.
  • Gift och fyra barn.
  • Utbildad lärare i matematik och naturkunskap.
  • Professor i utbildningspsykologi vid Open University of the Netherlands. 
  • Hans artiklar har blivit citerade över 30 000 gånger av andra forskare.

Isak Skogstad

  • 26 år, tog ämneslärarexamen 2017. 
  • Var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening 2015–2017.
  • Arbetar som gymnasie-lärare på Östra Real i Stockholm och som kolumnist i Göteborgs-Posten.
  • Skoldebattör som ofta rör upp starka känslor, med både ris och ros.
  • Känd för att driva åsikter om exempelvis vikten av katederundervisning, kritik mot digitaliseringen och behovet av mer disciplin i skolan. Har även återkommande kritiserat lärarutbildningarna för avsaknaden av metodik och kognitionsforskning.

Relaterat

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Sur gammal gubbe. Det är så han kallar sig själv. För andra är han mer känd som Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning. 

För svenska lärare är han mest känd för sin bok ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) som kom ut på svenska för några år sedan.

Myter i skolvärlden som vägrar dö ut är ett återkommande tema för Paul Kirschner. Det är också anledningen till att han är på besök i Sverige, för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd i Haninge söder om Stockholm. 

Isak Skogstad, som har läst Kirschners forskning och själv ofta tar ställning för såväl katederundervisning och faktakunskaper i skolan mötte Paul Kirschner på tu man hand i biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vad menar du med att du är en ”sur gammal gubbe”?

– Jag tror inte på det mesta jag läser och jag är mycket skeptisk mot trender. Det enda jag tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet. Det betyder att när jag läser om exempelvis ”21st century skills” så är jag den som säger ”stopp och belägg, det där existerar inte!”. Då blir jag stämplad som en sur gammal gubbe. Men det är en stämpel jag bär med stolthet.

I somras twittrade du ”Hur mycket mer bevis behöver vi för att stoppa upptäcktsbaserad, konstruktivistisk galenskap och gå tillbaka till traditionell lärarledd undervisning, som är effektivt på riktigt?”. Varför?

– Det är galenskap för att det absolut inte finns evidens som visar att det fungerar att låta eleverna själva söka sin egen kunskap. De enda studierna som visar positiva effekter av sådana metoder är när eleverna paradoxalt nog också får mycket lärarledda instruktioner. Men det kallar jag traditionell lärarledd undervisning. 

– Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används. Den konstruktivistiska pedagogiken är som en zombie, den vägrar att dö. I stället återuppstår den gång på gång under olika namn, som ”innovativt lärande” eller ”erfarenhetsbaserat lärande”.

Minskar effekten av lärarledda instruktioner med stigande ålder och kunskap?

– I mitt fält skiljer vi på hur noviser och experter lär sig. De metoder som är effektiva för den ena fungerar sämre för den andra. Elever, oavsett ålder, är noviser och de behöver mycket instruktioner, något som experter klarar sig utan. För att bli expert krävs det träning och att man har automatiserat mycket kunskap i långtidsminnet.

– Ta mig som exempel. Jag är egentligen bara expert inom ett område, utbildningspsykologi. I alla andra områden hade jag gynnats mer av instruktioner än av egna studier.

I den svenska skolan har andelen helklassundervisning minskat under de senaste decennierna. Många menar att det är bra med mer modern pedagogik, då skolan måste utvecklas. Hör traditionell lärarledd undervisning hemma i en skola år 2019?

– Ja. Varför? För att eleverna lär sig mer av det. Skolans syfte är att lära eleverna. Om det finns metoder som vi vet leder till bättre resultat borde ju skolan använda sig av det.

– Konstruktivistisk pedagogik gör att eleverna behöver längre tid på sig för att klara problem och de begår fler misstag. I slutändan lär de sig mindre. Varför då använda det? 

Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”.Det kritiseras ibland och kallas för ”katederundervisning”.

– Det är en halmgubbe. Att stå vid katedern är en metod. I morse höll jag en föreläsning på det sättet. Varför? Jag föreläste om ett ämne som åhörarna inte kunde något om. Då fungerar det väldigt bra. Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande.

Vi lever i en ny digital era. Vi kan slå upp fakta i mobilen. Borde inte skolan då fokusera på annat än traditionell kunskapsförmedling?

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”. 

Fast behöver vi verkligen skicka barnen till en skolbyggnad flera mil bort varje dag om de ändå har tillgång till internet i sina mobiltelefoner?

– Då har jag en fråga. Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Tack för erbjudandet. Jag förstår att jag skulle behöva mer instruktioner än så för att klara av det, men behöver jag verkligen en lärare när det finns mängder av lektioner i videoformat online?

– Ja. Om du tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna. 

– Se vad John Hattie har visat vara unika egenskaper hos expertlärare. De har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoffet ska förmedlas. Det kräver i sin tur att undervisningen anpassas efter elevgruppen. Det går inte att göra genom att lägga upp lektioner på Youtube.

Frågan om läxor och prov i den svenska skoldebatten är stundtals mycket het. Många ifrågasätter nyttan. Finns det någon anledning att använda sig av prov och läxor?

–Ja, självklart. Det finns något som heter "retrieval practice". Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det. 

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Vad utmärker en expertlärare?

– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever. 

– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

Lärarutbildningarna kritiseras ibland för att fokusera för mycket på pedagogiska teorier och för lite på psykologi. Är det ett problem?

– Om du i slutet av din lärarutbildning i princip enbart känner till Vygotskij och Piaget så har du ingen aning om vad undervisning innebär. Då är du en pedagog, inte en lärare. Tyvärr är det skitdålig kvalitet även på de nederländska lärarutbildningarna. Utbildningen är för kort, kvaliteten på studenterna för låg och innehållet för begränsat. De har aldrig hört talas om viktiga kognitiva teorier eller effektiva inlärningsstrategier.

I Sverige har läroplanen debatterats under senare år. Den ställer höga krav på att unga elever ska uppvisa förmågor som att resonera, analysera och undersöka komplexa ämnen. Hur ser du på det?

– Det är absurt! Man kan inte resonera om något utan att besitta ordentligt med ämneskunskaper. Det finns heller inget som ”generiska förmågor”, det går inte att analysera något som du inte känner till. Det är lika omöjligt som att spela fotboll professionellt utan att ha grundläggande bollkontroll.

– Lärare borde alltid, på alla nivåer, fokusera på fakta-kunskaper och procedurkunskaper. Barn är inte små vuxna, de tänker på ett annat sätt. När de sedan förvärvar mer och mer kunskap så kan de så småningom börja tänka mer abstrakt. Ett husbygge måste börja med stommen.

Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.

– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl.

Den svenska skolan är en av de mest uppkopplade i hela OECD. Nu ska vi satsa flera miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen. Är det en bra idé?

– En dator är ett verktyg, inte mer än så. Det är dåligt att tro att man kan undervisa bättre med en dator. Eleverna lär sig otvetydigt mer om de tar anteckningar för hand, då de skriver långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört. Dessutom så riskerar skärm-arna att distrahera elever, då de gärna använder dem för annat än skolarbete.

– Om jag kunde välja mellan att köpa in fler datorer eller fortbilda lärare i kognitionsforskning så vet jag vad jag hade valt eftersom jag vet att bättre lärare leder till mer inlärning och jag vet att fler datorer inte gör det. 

Det har sagts att dagens elever är så kallade digitala infödingar – de är uppväxta med smarta telefoner och således väldigt bra på att hantera teknik. 

– Forskning har visat att digitala infödingar inte existerar. Man kan tro att dagens ungdomar är bra på att kommunicera och samarbeta för att de hela tiden använder Snapchat eller Instagram, men faktum är att det de är bra på är att kopiera varandras svar – inte dela med sig av, eller lära sig, ny kunskap. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Annons
Annons
Annons
Coronaviruset

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Annons
Annons

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

Annons
NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya timplaner

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debatt

”Helt fel att ställa in vårens nationella prov”

Debatt

Ett dråpslag för likvärdigheten, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

14 stunder: Du vet att du är lärare när...

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Skolåret – här är läsarnas favoriter 2020

Lista

Lärarlöner och ledarskap – här är läsarnas favoriter från 2020.

Minns du allt det där andra som också hände i skolans värld 2020?

Årskrönika

Skolvärldens Barometer-redaktör Emil Hedman summerar viktiga – och några mindre viktiga – coronafria händelser från 2020.

10 lärare tipsar: Här är våra favoritappar

Digialt

Nio appar som lärare använder i sin undervisning.

förstatligande av skolan

Per Kornhall: Det här kan vara precis vad skolan behöver

Skolsystemet

Så kommenterar Per Kornhall utredningen om ett statligt huvudmannaskap.

Utredning tillsätts om att förstatliga skolan

Skolsystemet

Här är direktiven kring det omtalade uppdraget. 

Åsa Fahlén om utredningen: ”En riktigt fin julklapp”

Skolsystemet

År efter kommunaliseringen – regeringen tillsätter utredning om att förstatliga skolan.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Sophie: Därför är jag lärare

Läraryrket

Sophie Jarl i Nynäshamn om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ricardo: Därför är jag lärare

Läraryrket

Ricardo Pousette om varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Motstånd mot stängning av kommunala skolor

Förslag

Meningarna går isär när det gäller förslaget att illa skötta kommunala skolor ska kunna stängas.

Granskning: Motivation minskar med distansundervisning

Corona

Lärarstöd och försämrad kommunikation har påverkat lärandet, enligt Skolinspektionen. 

Karin Boberg: Tack, 2020 – jag vill minnas godbitarna som ändå gavs

Blogg

Karin Boberg ser tillbaka på corona-året 2020 – här är hennes stunder att minnas.

”Vill du klicka mer och mer – ladda skolplattformen ner”

Dikt

Bildläraren Johanna Gard skrev en dikt om skolplattformen, dokumentation och dess följder.

Kommentera

Ordlistan – en julsaga för den som vill lära sig det nya skolspråket

Debatt

”Utmaning”, ”lösningsfokuserad” och ”förberedelsetid” – en julsaga om två ombud på kurs.

Kommentera
Avtalsrörelsen

Åsa Fahlén inför HÖK21: ”Vi är mycket skarpare”

Avtalsrörelsen

Efter kritiken mot HÖK18 vässar lärarfacken sina krav inför de nya avtalsförhandlingarna.

Facken: Det här ska nya läraravtalet innehålla

Avtalsrörelsen

HÖK18 är uppsagt, nu ska lärarnas nya avtal förhandlas fram. Skolvärlden listar lärarfackens yrkanden.

Coronaviruset

Nya restriktioner för gymnasiet efter jullovet

Corona

Fjärr- och distansundervisning ska bedrivas fram till den 24 januari.

Öppet brev till Anna Ekström: ”Sluta diskriminera eleverna på språkintroduktion”

Debatt

”Det är obehagligt och ovärdigt”, skriver läraren Malin Hedin.

Kommentera

Facklig kritik: Lärare beordras att arbeta inom äldreomsorgen

Corona

"Istället för att dränera en hårt ansatt skola på lärare borde kommunen vända sig till de som arbetar inom näringslivet."

LR uppmanar: Prioritera lärare vid vaccination

Corona

Svårt att hålla distans i klassrummet – fackförbundet vill att lärare prioriteras när doserna av corona-vaccin fördelas. 

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

Hennes råd om undervisning på distans sprids över hela landet

Digitalt

Sara Bruuns råd på hur man lyckas ställa om till distansarbete. 

Facket grep in – då vände kommunen om lärarnas distansarbete

Corona

Efter lärarfackets agerande har Helsingborgs kommun tagit tillbaka beslutet att gymnasielärare ska undervisa i skolorna.

Arbetsmiljö

Matildas kamp mot skolans kalla klassrum gav resultat

Fackligt

Ifrågasatte om kommunen hade bedömt risker och konsekvenser av kallare lokaler.

Hur kallt får det vara på jobbet – experten svarar

Arbetsmiljö

Lärarnas Riksförbunds ombudsman Reine Södergren reder ut vad som gäller.

Nationella prov

Per Kornhall: Inställda nationella prov kan göra lärare modiga att ta oväntade beslut

Nationella prov

Så kommenterar Per Kornhall beslutet att ställa in de nationella proven i vår.

Läraren: ”Jag hade gärna genomfört de nationella proven”

Bedömning

Läraren Nicklas Mörk befarar stegrande betygsinflation efter beslutet att ställa in vårens nationella prov.

Skolverket ställer in nationella prov

Corona

Pandemin sätter stopp för proven – LR: kommer inte påverka betygen.

Friskolor

Gymnasieläraren: Därför fungerar inte skolmarknaden

Debatt

”För likvärdigheten spelar det ingen roll om vi förbjuder friskolor från att plocka ut vinst”.

Kommentera

”Se upp i backen – den ideologiska snöbollen om vinstdrivna skolor börjar bli stor”

Debatt

”När ska vinster i skolan få betydelsen att elever och lärare lyckas och inte att det anges i pengar?”, frågar sig Jens West.

Kommentera

Ny modell: ”Ger barn rätt hjälp så tidigt som möjligt”

Hälsoarbete

 Falu kommun inför en ny modell inspirerad från Skottland i skolans hälsoarbete.

BETYG OCH BEDÖMNING

Per Måhl: ”Ska eleverna själva besluta om stöd?”

Debatt

”I Skolverkets tolkning innebär det att det är eleven själv som fattar beslut om sin fortsatta skolgång”, skriver betygsexperten Per Måhl.

Kommentera
Debatt

V: ”Därför vill vi återinföra skolpliktsavdraget”

Debatt

”Kommer leda till en rättvisare fördelning av skolpengen mellan kommunala skolor och friskolor”.

Kommentera

”Det finns mycket att lära på ett bibliotek”

Debatt

"För att kunna orientera sig i denna föränderliga verklighet, måste vi kunna ställa de rätta frågorna", skriver skolbibliotekarien Richard Ohlsson.

Kommentera

Panelen: Så tycker lärare i tre aktuella frågor

Panelen

Samarbete mellan speciallärare och lärare, aktuella skolfrågor och corona – fyra speciallärare/pedagoger svarar på tre heta frågor.

timss 2019

Kornhall: Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation

Analys

”Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var”, skriver Per Kornhall.

LR om Timss-resultatet: ”Ris och ros”

Timss

”Det mest allvarliga är att likvärdigheten fortsätter försämras.”

Timss 2019: Resultaten och segregationen ligger fast

Timss 2019

Resultaten i Timss är i stort oförändrade sedan 2015. Den lilla förbättring som syns är bland redan högpresterande elever.

Forskaren: ”Tolka resultaten med försiktighet”

Timss 2019

Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser av kunskapsrapportens resultat, poängterar Samuel Sollerman.

Blogg

Sara Bruun: Hypen runt bildstöd liknar masshysteri

Blogg

”När jag ser lärare som frågar efter bildstöd i form av widigitsymboler till skönlitterära böcker blir jag mörkrädd.”

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Malmös svar på dystra siffrorna: Vi prioriterar arbetsmiljöfrågan

Replik

”I Malmö prioriterar vi arbetsmiljöfrågan och arbetar partsgemensamt inom ramen för HÖK18”, skriver grundskoledirektör Anders Malmquist.

Kommentera

”Våra medlemmar gav oss ett tydligt svar”

Slutreplik

Så svarar Johan Åström, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, på grundskoledirektörens replik.

Kommentera
Debatt

”Skolan har haft nog av stora reformer”

Debatt

"Även om det finns goda skäl att utreda möjligheten till ökad statlig styrning och finansiering avstår vi", skriver KD:s Gudrun Brunegård och Pia Steensland.

Kommentera

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

"Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons