Annons
Samtalet mellan Paul Kirschner och Isak Skogstad ägde rum i KTH:s bibliotek. Foto: Magnus Glans

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Publicerad 17 mars 2019

Fakta

Skolmyter enligt Paul Kirschner

Skolan tar död på kreativiteten

  • Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden

  • Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska

  • Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk

  • Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt.

Källa ”Från moderna myter om lärande och utbildning” av Paul Kirschner

Paul A Kirschner

  • Född 1951 i New York, bott i Nederländerna sedan 1970-talet.
  • Gift och fyra barn.
  • Utbildad lärare i matematik och naturkunskap.
  • Professor i utbildningspsykologi vid Open University of the Netherlands. 
  • Hans artiklar har blivit citerade över 30 000 gånger av andra forskare.

Isak Skogstad

  • 26 år, tog ämneslärarexamen 2017. 
  • Var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening 2015–2017.
  • Arbetar som gymnasie-lärare på Östra Real i Stockholm och som kolumnist i Göteborgs-Posten.
  • Skoldebattör som ofta rör upp starka känslor, med både ris och ros.
  • Känd för att driva åsikter om exempelvis vikten av katederundervisning, kritik mot digitaliseringen och behovet av mer disciplin i skolan. Har även återkommande kritiserat lärarutbildningarna för avsaknaden av metodik och kognitionsforskning.

Relaterat

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Sur gammal gubbe. Det är så han kallar sig själv. För andra är han mer känd som Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning. 

För svenska lärare är han mest känd för sin bok ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) som kom ut på svenska för några år sedan.

Myter i skolvärlden som vägrar dö ut är ett återkommande tema för Paul Kirschner. Det är också anledningen till att han är på besök i Sverige, för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd i Haninge söder om Stockholm. 

Isak Skogstad, som har läst Kirschners forskning och själv ofta tar ställning för såväl katederundervisning och faktakunskaper i skolan mötte Paul Kirschner på tu man hand i biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vad menar du med att du är en ”sur gammal gubbe”?

– Jag tror inte på det mesta jag läser och jag är mycket skeptisk mot trender. Det enda jag tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet. Det betyder att när jag läser om exempelvis ”21st century skills” så är jag den som säger ”stopp och belägg, det där existerar inte!”. Då blir jag stämplad som en sur gammal gubbe. Men det är en stämpel jag bär med stolthet.

I somras twittrade du ”Hur mycket mer bevis behöver vi för att stoppa upptäcktsbaserad, konstruktivistisk galenskap och gå tillbaka till traditionell lärarledd undervisning, som är effektivt på riktigt?”. Varför?

– Det är galenskap för att det absolut inte finns evidens som visar att det fungerar att låta eleverna själva söka sin egen kunskap. De enda studierna som visar positiva effekter av sådana metoder är när eleverna paradoxalt nog också får mycket lärarledda instruktioner. Men det kallar jag traditionell lärarledd undervisning. 

– Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används. Den konstruktivistiska pedagogiken är som en zombie, den vägrar att dö. I stället återuppstår den gång på gång under olika namn, som ”innovativt lärande” eller ”erfarenhetsbaserat lärande”.

Minskar effekten av lärarledda instruktioner med stigande ålder och kunskap?

– I mitt fält skiljer vi på hur noviser och experter lär sig. De metoder som är effektiva för den ena fungerar sämre för den andra. Elever, oavsett ålder, är noviser och de behöver mycket instruktioner, något som experter klarar sig utan. För att bli expert krävs det träning och att man har automatiserat mycket kunskap i långtidsminnet.

– Ta mig som exempel. Jag är egentligen bara expert inom ett område, utbildningspsykologi. I alla andra områden hade jag gynnats mer av instruktioner än av egna studier.

I den svenska skolan har andelen helklassundervisning minskat under de senaste decennierna. Många menar att det är bra med mer modern pedagogik, då skolan måste utvecklas. Hör traditionell lärarledd undervisning hemma i en skola år 2019?

– Ja. Varför? För att eleverna lär sig mer av det. Skolans syfte är att lära eleverna. Om det finns metoder som vi vet leder till bättre resultat borde ju skolan använda sig av det.

– Konstruktivistisk pedagogik gör att eleverna behöver längre tid på sig för att klara problem och de begår fler misstag. I slutändan lär de sig mindre. Varför då använda det? 

Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”.Det kritiseras ibland och kallas för ”katederundervisning”.

– Det är en halmgubbe. Att stå vid katedern är en metod. I morse höll jag en föreläsning på det sättet. Varför? Jag föreläste om ett ämne som åhörarna inte kunde något om. Då fungerar det väldigt bra. Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande.

Vi lever i en ny digital era. Vi kan slå upp fakta i mobilen. Borde inte skolan då fokusera på annat än traditionell kunskapsförmedling?

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”. 

Fast behöver vi verkligen skicka barnen till en skolbyggnad flera mil bort varje dag om de ändå har tillgång till internet i sina mobiltelefoner?

– Då har jag en fråga. Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Tack för erbjudandet. Jag förstår att jag skulle behöva mer instruktioner än så för att klara av det, men behöver jag verkligen en lärare när det finns mängder av lektioner i videoformat online?

– Ja. Om du tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna. 

– Se vad John Hattie har visat vara unika egenskaper hos expertlärare. De har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoffet ska förmedlas. Det kräver i sin tur att undervisningen anpassas efter elevgruppen. Det går inte att göra genom att lägga upp lektioner på Youtube.

Frågan om läxor och prov i den svenska skoldebatten är stundtals mycket het. Många ifrågasätter nyttan. Finns det någon anledning att använda sig av prov och läxor?

–Ja, självklart. Det finns något som heter "retrieval practice". Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det. 

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Vad utmärker en expertlärare?

– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever. 

– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

Lärarutbildningarna kritiseras ibland för att fokusera för mycket på pedagogiska teorier och för lite på psykologi. Är det ett problem?

– Om du i slutet av din lärarutbildning i princip enbart känner till Vygotskij och Piaget så har du ingen aning om vad undervisning innebär. Då är du en pedagog, inte en lärare. Tyvärr är det skitdålig kvalitet även på de nederländska lärarutbildningarna. Utbildningen är för kort, kvaliteten på studenterna för låg och innehållet för begränsat. De har aldrig hört talas om viktiga kognitiva teorier eller effektiva inlärningsstrategier.

I Sverige har läroplanen debatterats under senare år. Den ställer höga krav på att unga elever ska uppvisa förmågor som att resonera, analysera och undersöka komplexa ämnen. Hur ser du på det?

– Det är absurt! Man kan inte resonera om något utan att besitta ordentligt med ämneskunskaper. Det finns heller inget som ”generiska förmågor”, det går inte att analysera något som du inte känner till. Det är lika omöjligt som att spela fotboll professionellt utan att ha grundläggande bollkontroll.

– Lärare borde alltid, på alla nivåer, fokusera på fakta-kunskaper och procedurkunskaper. Barn är inte små vuxna, de tänker på ett annat sätt. När de sedan förvärvar mer och mer kunskap så kan de så småningom börja tänka mer abstrakt. Ett husbygge måste börja med stommen.

Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.

– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl.

Den svenska skolan är en av de mest uppkopplade i hela OECD. Nu ska vi satsa flera miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen. Är det en bra idé?

– En dator är ett verktyg, inte mer än så. Det är dåligt att tro att man kan undervisa bättre med en dator. Eleverna lär sig otvetydigt mer om de tar anteckningar för hand, då de skriver långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört. Dessutom så riskerar skärm-arna att distrahera elever, då de gärna använder dem för annat än skolarbete.

– Om jag kunde välja mellan att köpa in fler datorer eller fortbilda lärare i kognitionsforskning så vet jag vad jag hade valt eftersom jag vet att bättre lärare leder till mer inlärning och jag vet att fler datorer inte gör det. 

Det har sagts att dagens elever är så kallade digitala infödingar – de är uppväxta med smarta telefoner och således väldigt bra på att hantera teknik. 

– Forskning har visat att digitala infödingar inte existerar. Man kan tro att dagens ungdomar är bra på att kommunicera och samarbeta för att de hela tiden använder Snapchat eller Instagram, men faktum är att det de är bra på är att kopiera varandras svar – inte dela med sig av, eller lära sig, ny kunskap. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Bevakning

Men många frågor kvarstår, enligt facket. 

Annons
Annons

Lärarstudenter: Bristande corona-anpassning kan kosta oss vår examen

VFU

Hårda närvaroregler under VFU-perioden ligger fast trots restriktioner som tvingar studenter att stanna hemma.
– Det är befängt, säger LR:s studerandeordförande Rebecca Roth.

Annons
Arbetsmiljö

LR:s krav: Lärare måste få ett stärkt rättsskydd

Arbetsmiljö

LR vill att lärare ska omfattas av ett starkare rättsskydd.

Efter lärarmordet i Frankrike: Kommer förena kåren

Utrikes

I fredags mördades läraren Samuel Paty.

Annons
Annons

”Digitala verktyg kan vara en naturlig del av klassrummet”

Litteratur

Det finns många fördelar med digitala verktyg enligt matematiklärarna Camilla Askebäck Diaz och Helena Kvarnsell.

Annons

Elev begär ut gamla prov – lärare beordras leta fram dem

Sekretesslagstiftning

Åtta lärare i Göteborg har beordrats lämna ut alla prov de använt de senaste fem åren.

Anställningstrygghet

LR: Därför säger vi nej till las-förslaget

Las

Båda lärarfacken gör som LO och säger nej till las-förslaget.

”Försämra inte vår trygghet – det är nu vi behöver den som mest”

Replik

”Om vi lärare vill ha arbetsplatser där man vågar höja rösten måste vi göra allt vi kan för att försvara och stärka anställningstryggheten”, Robert Armblad, lärare i Växjö.

Kommentera

Debatt: ”Förnyad LAS inget hot mot legitimerade lärare”

Debatt

"Är det någonting vi lärare behöver så är det en rörligare arbetsmarknad", skriver debattören. 

Kommentera

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt

”Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt.”

Kommentera
Vuxenutbildning

LR kräver bättre arbetsvillkor för vuxenlärare

Komvux

"Sverige är beroende av en befolkning med höga kunskaper."

Blogg

Skytte: ”Skickliga lärare ska inte till förorterna – de är redan där”

Blogg

”En skicklig lärare i innerstan blir inte skicklig per automatik i orten.”

Hot och våld mot lärare

Facket om ökade skolvåldet: ”Behövs mer stöd”

Våld mot lärare

Ombuden är överens – krävs ytterligare resurser. 

Debatt

”Satsning på lärlingsutbildning kan minska gängkriminaliteten”

Debatt

”Med hjälp av yrkesutbildning kan vi pressa ner ungdomsarbetslösheten och underlätta integrationen”, skriver Susanne Christenson och Paula Hammerskog på AcadeMedia.

Kommentera

Skyddsombudens dag: ”Är det nästan varje dag”

Skyddsombudens dag

Örebros huvudskyddsombud Carin Arnesson upplever att skyddsombuden varit extra uppskattade just nu.

Studie: ”Vad får lärare och elever ut av ämnesintegrering?”

Forskning

”Vinsterna är många med ämnesintegrering.”

Lärarstudent

Allvarlig trend på Gotland – bara två lärarstudenter går kvar

Student

Lärarstudenterna på Gotland blir färre och färre. 

Läraren: ”Det går inte alls att hålla avstånd”

Corona

”Rekommendationerna efterlevs definitivt inte.”

 

Svensk skola dålig på att kompensera för socioekonomisk bakgrund

Likvärdighet

Elevers socioekonomiska bakgrund påverkar skolresultaten mer i Sverige än EU-genomsnittet, visar ny rapport.

skolverkets lägesbedömning

Skolverkets varning i bedömning av skolan

Arbetsmiljö

"Äntligen har man förstått att det kommunala självstyret har gått alldeles för långt."

Anna Ekström: ”Viktigt att bryta negativ utveckling”

Arbetsmiljö

Utbildningsministern välkomnar Skolverkets förslag om ökad statlig närvaro.

Därför är jag besviken på Skolverkets lägesbedömning

Blogg

Så här skulle Per Kornhall vilja att Skolverket skrev i stället.

coronaviruset

Forskare: Hälften hade undvikit smitta om högstadiet stängt

Corona

Hälften så många högstadielärare skulle ha smittats och blivit allvarligt sjuka om även högstadiet hade stängt i våras, enligt en ny studie.

Debatt

”Skolkoncerner får för stor skolpeng”

Debatt

”Vi vill att alla elever ska få utvecklas och lyckas oavsett förutsättningar, men privata vinstdrivande företag kommer alltid ha som främsta mål att öka sin vinst”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Öka kunskapen om språkstörning i skolan”

Debatt

Språkstörningen påverkar inlärning och förståelse i alla skolämnen och kan även ge negativa effekter på socialt samspel, skriver debattörerna. 

Kommentera
Hot och våld mot lärare

Förälder tog stryptag på lärare – döms för våld mot tjänsteman

Våld mot lärare

Tidigiare friad pappa döms efter betygsdispyt: ”Allt annat hade varit en katastrof.”

Lärarna: Personalbrist grunden till våldsdåden på våra skolor

Hot och våld

Efter flera våldsamma händelser på högstadieskolor i Östersund pekar lärarna ut nedskärningar i personal som grundproblemet.

Läraren: ”Metoden är underordnad vår roll”

Undervisningsmetod

Hur man som lärare hanterar en undervisningsmetod är betydligt viktigare än valet av metod enligt läraren Svante Holmberg.

”Varför får inte de äldre barnen del av regeringens läsmiljoner?”

Debatt

Regeringens årliga satsning på läsning är bra men lämnar också en del frågetecken. Och varför sitter inga lärare med i läsrådet? Det skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera

Överskott på 27 miljoner – men skolan förlorar 40 lärartjänster

Nedskärningar

Sparåtgärderna i Lund grundskolor har gått så långt att det nu finns ett överskott på 27 miljoner kronor. Samtidigt har lärarna, lärar- och elevassistenterna blivit färre, och eleverna fler.

Kartläggning ska ge fler behöriga lärare

Legitimation 

En av tre grundskollärare i Norrköping saknar behörighet: ”Det är katastrof. Gör man inget radikalt kommer det att bli sämre”

Ny studie: Talängsliga elever skuldbelägger sig själva

Forskning

”Många elever tycker det känns läskigt och motigt att delta muntligt i engelskundervisningen”

Läraren om talängslan: ”Okej att vara rädd”

Talrädsla

”Det är många elever som är talängsliga och i all den här ängslan så är det främmande språket värst”, säger läraren Daniel Sandin

dokumentation

Lärarprotest mot övernitiska dokumentationskrav i Malmö

Arbetsmiljö

Digitala matriser leder till dubbelarbete och krockar med Skolverkets allmänna råd, enligt LR Malmö.
– Det rör sig om tusentals klick, säger biträdande kommunombud Andreas Lindahl.

Debatt

”Det är inte det fria skolvalet som leder unga in i kriminalitet”

Replik

”Vi måste vara beredda att införa många åtgärder för att alla elever ska lyckas”, skriver företrädare för Moderaterna i en replik.

Kommentera

”Ett segregerat skolsystem kan leda till att unga mister sina liv”

Debatt

"Det är dags att göra upp med ett skolsystem som möjliggör segregation och förstärker ojämlikheten", skriver Gunilla Svantorp (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S).

Kommentera
friskolekoncernernas ekonomi

De största friskolornas överskott motsvarar årslön för 8000 lärare

Friskolekoncerner

Sammanlagt rörelseresultat: Över fem miljarder kronor de senaste fem åren.

Debatt

”KD:s förslag är inget annat än ett självmål”

Debatt

”Att fler behärskar sina modersmål stärker Sverige”, skriver företrädare för Liberalerna med anledning av KD:s förslag att skrota modersmålsundervisningen i alla skolor.

Kommentera

”KD sätter politiskt spel före elevernas lärande”

Debatt

”Förslag som rymmer den här typen av kunskapsförakt handlar snarare om politiskt spel”, skriver riksdagsledamoten Linus Sköld (S) om KD:s utspel att avskaffa modersmålsundervisningen.

Kommentera
Studie- och yrkesvägledning

Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”

Syv

Bristen på vägledare leder till enorma kostnader, enligt LR.

Skolverket hemligstämplar uppgifter

Skolstatistiken tillgänglig igen – men bara gamla uppgifter

Sekretess 

Äldre statistik om såväl fristående som kommunala skolor blir åter tillgänglig via Skolverkets webb, efter nytt rättsligt ställningstagande.

BETYG OCH BEDÖMNING

”Särskilt beakta” – en lagstiftning som inte fungerar

Bedömning

”Detta PM har aldrig publicerats av Skolverket men innehåller mycket som förtjänar att komma fram i ljuset”, skriver Nicklas Mörk.

Lärare beordras till mer undervisningstid: ”Väldigt olyckligt”

Arbetsmiljö

Skolledning och lärarfack oeniga om arbetstiden. 

Utsatta områden

Ny studie: Det här saknar lärare i utsatta områden

Rapport

"Varken lärarstudenter eller lärare känner att de har beredskap att möta den verklighet som är". 

Lärarlöner

Svenska lärarlöner långt efter grannländerna

Lönestatistik

Svenska lärare tjänar långt mindre än kollegor i många europeiska länder, visar en ny EU-rapport.

Saco: Två av tre lärarutbildningar lönar sig inte

Löner

SACO:s nya rapport om livslöner visar att två av tre lärarutbildningar innebär en ekonomisk förlust.

Kommuncheferna: ”Vårt förtroende för kommundirektören är förbrukat”

Arbetsmiljö

Kommunchefer i Hörby anklagar högsta ledningen för att skapa rädsla och en tystnadskultur.

Internationella lärardagen

Turkiska lärare kämpar för demokrati och barns rätt till utbildning

Fackligt

Engelskläraren Özgur Bozdogan berättar om sin fackliga kamp i Turkiet för demokratiska rättigheter och barns rätt till utbildning.

Derya förlorade allt men vägrar ge upp kampen

Internationellt

Derya Yulcu hade jobbat 20 år som lärare i lågstadiet när hon plötsligt blev uppsagd utan att få veta varför. 

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

Friades för strypgrepp på lärare – nu tas fallet upp i hovrätten

Hot och våld

Enligt vittnen misshandlade pappan sonens lärare för att han inte satt ett A i betyg.

Debatt

”Lagstadga resursskolan som den sista skolformen”

Debatt

”Den här målgruppen är inte osynlig för att den inte finns. Utan för att begreppet omfattande behov är tvetydigt”, skriver grundskolechefen Aiman Jihar.

Kommentera

Alexander Skytte: ”Läraren ska inte sära på vänner”

Blogg

”Jag som lärare ska inte sära på vänner. För vänskap är något fint.”

”Att återkoppla är viktigt i ett demokratiskt samhälle”

Feedback

För att väcka tankar som leder till kunnande ska man enligt författaren och specialpedagogen Helena Wallberg ställa frågor, vara specifik och undvika påståenden. 

 

”Tillsynsansvaret – visst kan jag strunta i det?”

Blogg

”Hur ofta pratas det om det här på våra arbetsplatser?”

Coronaviruset

FHM: Familjeisolering gäller inte elever i grundskolan

Corona

Lärarnas Riksförbund: "Viktigt att lärarnas som känner oro tas på allvar."

Dyster rapport: Så kan pandemin slå mot lärarnas pension

Pension

Pandemin riskerar att minska lärarnas pension kraftigt.    

LR efter kraschade förhandlingar: Dra tillbaka las-förslaget

Arbetsrätt

LR:s ordförande Åsa Falhén befarar drastiska konsekvenser för lärarna om las-utredningen drivs igenom.

Pisa 2018

OECD godkänner Sveriges Pisa-resultat

Pisa

Men det finns reservationer.

Kornhall: Vi behöver en analys av vad som händer med Pisa-testerna

Pisa

”Pisa-undersökningarna är för viktiga för att korrumperas på olika sätt”.

Här har eleverna lunch under lektionstid

Skolmat

”Det är en lugnare matro.”

Skolans klädkod skapar debatt: ”Kan kopplas till kriminalitet"

Klädkod

Inga mjukisbyxor eller magväskor. 

Skolinspektionen kartlägger lovskolan under pandemin

Lovskola

Skolinspektionen har kartlagt skolhuvudmännens arbete då pandemin befarats medföra högre tryck på lovskolan.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons