skogstad_kirschner

Samtalet mellan Paul Kirschner och Isak Skogstad ägde rum i KTH:s bibliotek.

| Foto: Magnus Glans
Intervju

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Skolmyter enligt Paul Kirschner

Skolan tar död på kreativiteten

  • Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden

  • Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska

  • Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk

  • Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt.

Källa ”Från moderna myter om lärande och utbildning” av Paul Kirschner

Paul A Kirschner

  • Född 1951 i New York, bott i Nederländerna sedan 1970-talet.
  • Gift och fyra barn.
  • Utbildad lärare i matematik och naturkunskap.
  • Professor i utbildningspsykologi vid Open University of the Netherlands. 
  • Hans artiklar har blivit citerade över 30 000 gånger av andra forskare.

Isak Skogstad

  • 26 år, tog ämneslärarexamen 2017. 
  • Var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening 2015–2017.
  • Arbetar som gymnasie-lärare på Östra Real i Stockholm och som kolumnist i Göteborgs-Posten.
  • Skoldebattör som ofta rör upp starka känslor, med både ris och ros.
  • Känd för att driva åsikter om exempelvis vikten av katederundervisning, kritik mot digitaliseringen och behovet av mer disciplin i skolan. Har även återkommande kritiserat lärarutbildningarna för avsaknaden av metodik och kognitionsforskning.

Sur gammal gubbe. Det är så han kallar sig själv. För andra är han mer känd som Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning. 

För svenska lärare är han mest känd för sin bok ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) som kom ut på svenska för några år sedan.

Myter i skolvärlden som vägrar dö ut är ett återkommande tema för Paul Kirschner. Det är också anledningen till att han är på besök i Sverige, för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd i Haninge söder om Stockholm. 

Isak Skogstad, som har läst Kirschners forskning och själv ofta tar ställning för såväl katederundervisning och faktakunskaper i skolan mötte Paul Kirschner på tu man hand i biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vad menar du med att du är en ”sur gammal gubbe”?

– Jag tror inte på det mesta jag läser och jag är mycket skeptisk mot trender. Det enda jag tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet. Det betyder att när jag läser om exempelvis ”21st century skills” så är jag den som säger ”stopp och belägg, det där existerar inte!”. Då blir jag stämplad som en sur gammal gubbe. Men det är en stämpel jag bär med stolthet.

I somras twittrade du ”Hur mycket mer bevis behöver vi för att stoppa upptäcktsbaserad, konstruktivistisk galenskap och gå tillbaka till traditionell lärarledd undervisning, som är effektivt på riktigt?”. Varför?

– Det är galenskap för att det absolut inte finns evidens som visar att det fungerar att låta eleverna själva söka sin egen kunskap. De enda studierna som visar positiva effekter av sådana metoder är när eleverna paradoxalt nog också får mycket lärarledda instruktioner. Men det kallar jag traditionell lärarledd undervisning. 

– Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används. Den konstruktivistiska pedagogiken är som en zombie, den vägrar att dö. I stället återuppstår den gång på gång under olika namn, som ”innovativt lärande” eller ”erfarenhetsbaserat lärande”.

Minskar effekten av lärarledda instruktioner med stigande ålder och kunskap?

– I mitt fält skiljer vi på hur noviser och experter lär sig. De metoder som är effektiva för den ena fungerar sämre för den andra. Elever, oavsett ålder, är noviser och de behöver mycket instruktioner, något som experter klarar sig utan. För att bli expert krävs det träning och att man har automatiserat mycket kunskap i långtidsminnet.

– Ta mig som exempel. Jag är egentligen bara expert inom ett område, utbildningspsykologi. I alla andra områden hade jag gynnats mer av instruktioner än av egna studier.

I den svenska skolan har andelen helklassundervisning minskat under de senaste decennierna. Många menar att det är bra med mer modern pedagogik, då skolan måste utvecklas. Hör traditionell lärarledd undervisning hemma i en skola år 2019?

– Ja. Varför? För att eleverna lär sig mer av det. Skolans syfte är att lära eleverna. Om det finns metoder som vi vet leder till bättre resultat borde ju skolan använda sig av det.

– Konstruktivistisk pedagogik gör att eleverna behöver längre tid på sig för att klara problem och de begår fler misstag. I slutändan lär de sig mindre. Varför då använda det? 

Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”.
Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”. | Foto: Magnus Glans

Det kritiseras ibland och kallas för ”katederundervisning”.

– Det är en halmgubbe. Att stå vid katedern är en metod. I morse höll jag en föreläsning på det sättet. Varför? Jag föreläste om ett ämne som åhörarna inte kunde något om. Då fungerar det väldigt bra. Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande.

Vi lever i en ny digital era. Vi kan slå upp fakta i mobilen. Borde inte skolan då fokusera på annat än traditionell kunskapsförmedling?

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”. 

Fast behöver vi verkligen skicka barnen till en skolbyggnad flera mil bort varje dag om de ändå har tillgång till internet i sina mobiltelefoner?

– Då har jag en fråga. Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Tack för erbjudandet. Jag förstår att jag skulle behöva mer instruktioner än så för att klara av det, men behöver jag verkligen en lärare när det finns mängder av lektioner i videoformat online?

– Ja. Om du tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna. 

– Se vad John Hattie har visat vara unika egenskaper hos expertlärare. De har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoffet ska förmedlas. Det kräver i sin tur att undervisningen anpassas efter elevgruppen. Det går inte att göra genom att lägga upp lektioner på Youtube.

Frågan om läxor och prov i den svenska skoldebatten är stundtals mycket het. Många ifrågasätter nyttan. Finns det någon anledning att använda sig av prov och läxor?

–Ja, självklart. Det finns något som heter ”retrieval practice”. Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det. 

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Vad utmärker en expertlärare?

– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever. 

– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

Lärarutbildningarna kritiseras ibland för att fokusera för mycket på pedagogiska teorier och för lite på psykologi. Är det ett problem?

– Om du i slutet av din lärarutbildning i princip enbart känner till Vygotskij och Piaget så har du ingen aning om vad undervisning innebär. Då är du en pedagog, inte en lärare. Tyvärr är det skitdålig kvalitet även på de nederländska lärarutbildningarna. Utbildningen är för kort, kvaliteten på studenterna för låg och innehållet för begränsat. De har aldrig hört talas om viktiga kognitiva teorier eller effektiva inlärningsstrategier.

I Sverige har läroplanen debatterats under senare år. Den ställer höga krav på att unga elever ska uppvisa förmågor som att resonera, analysera och undersöka komplexa ämnen. Hur ser du på det?

– Det är absurt! Man kan inte resonera om något utan att besitta ordentligt med ämneskunskaper. Det finns heller inget som ”generiska förmågor”, det går inte att analysera något som du inte känner till. Det är lika omöjligt som att spela fotboll professionellt utan att ha grundläggande bollkontroll.

– Lärare borde alltid, på alla nivåer, fokusera på fakta-kunskaper och procedurkunskaper. Barn är inte små vuxna, de tänker på ett annat sätt. När de sedan förvärvar mer och mer kunskap så kan de så småningom börja tänka mer abstrakt. Ett husbygge måste börja med stommen.

Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.

– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl.

Den svenska skolan är en av de mest uppkopplade i hela OECD. Nu ska vi satsa flera miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen. Är det en bra idé?

– En dator är ett verktyg, inte mer än så. Det är dåligt att tro att man kan undervisa bättre med en dator. Eleverna lär sig otvetydigt mer om de tar anteckningar för hand, då de skriver långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört. Dessutom så riskerar skärm-arna att distrahera elever, då de gärna använder dem för annat än skolarbete.

– Om jag kunde välja mellan att köpa in fler datorer eller fortbilda lärare i kognitionsforskning så vet jag vad jag hade valt eftersom jag vet att bättre lärare leder till mer inlärning och jag vet att fler datorer inte gör det. 

Det har sagts att dagens elever är så kallade digitala infödingar – de är uppväxta med smarta telefoner och således väldigt bra på att hantera teknik. 

– Forskning har visat att digitala infödingar inte existerar. Man kan tro att dagens ungdomar är bra på att kommunicera och samarbeta för att de hela tiden använder Snapchat eller Instagram, men faktum är att det de är bra på är att kopiera varandras svar – inte dela med sig av, eller lära sig, ny kunskap. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm