Annons
Samtalet mellan Paul Kirschner och Isak Skogstad ägde rum i KTH:s bibliotek. Foto: Magnus Glans

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Publicerad 17 mars 2019

Fakta

Skolmyter enligt Paul Kirschner

Skolan tar död på kreativiteten

  • Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden

  • Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska

  • Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk

  • Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt.

Källa ”Från moderna myter om lärande och utbildning” av Paul Kirschner

Paul A Kirschner

  • Född 1951 i New York, bott i Nederländerna sedan 1970-talet.
  • Gift och fyra barn.
  • Utbildad lärare i matematik och naturkunskap.
  • Professor i utbildningspsykologi vid Open University of the Netherlands. 
  • Hans artiklar har blivit citerade över 30 000 gånger av andra forskare.

Isak Skogstad

  • 26 år, tog ämneslärarexamen 2017. 
  • Var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening 2015–2017.
  • Arbetar som gymnasie-lärare på Östra Real i Stockholm och som kolumnist i Göteborgs-Posten.
  • Skoldebattör som ofta rör upp starka känslor, med både ris och ros.
  • Känd för att driva åsikter om exempelvis vikten av katederundervisning, kritik mot digitaliseringen och behovet av mer disciplin i skolan. Har även återkommande kritiserat lärarutbildningarna för avsaknaden av metodik och kognitionsforskning.

Relaterat

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Sur gammal gubbe. Det är så han kallar sig själv. För andra är han mer känd som Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning. 

För svenska lärare är han mest känd för sin bok ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) som kom ut på svenska för några år sedan.

Myter i skolvärlden som vägrar dö ut är ett återkommande tema för Paul Kirschner. Det är också anledningen till att han är på besök i Sverige, för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd i Haninge söder om Stockholm. 

Isak Skogstad, som har läst Kirschners forskning och själv ofta tar ställning för såväl katederundervisning och faktakunskaper i skolan mötte Paul Kirschner på tu man hand i biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vad menar du med att du är en ”sur gammal gubbe”?

– Jag tror inte på det mesta jag läser och jag är mycket skeptisk mot trender. Det enda jag tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet. Det betyder att när jag läser om exempelvis ”21st century skills” så är jag den som säger ”stopp och belägg, det där existerar inte!”. Då blir jag stämplad som en sur gammal gubbe. Men det är en stämpel jag bär med stolthet.

I somras twittrade du ”Hur mycket mer bevis behöver vi för att stoppa upptäcktsbaserad, konstruktivistisk galenskap och gå tillbaka till traditionell lärarledd undervisning, som är effektivt på riktigt?”. Varför?

– Det är galenskap för att det absolut inte finns evidens som visar att det fungerar att låta eleverna själva söka sin egen kunskap. De enda studierna som visar positiva effekter av sådana metoder är när eleverna paradoxalt nog också får mycket lärarledda instruktioner. Men det kallar jag traditionell lärarledd undervisning. 

– Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används. Den konstruktivistiska pedagogiken är som en zombie, den vägrar att dö. I stället återuppstår den gång på gång under olika namn, som ”innovativt lärande” eller ”erfarenhetsbaserat lärande”.

Minskar effekten av lärarledda instruktioner med stigande ålder och kunskap?

– I mitt fält skiljer vi på hur noviser och experter lär sig. De metoder som är effektiva för den ena fungerar sämre för den andra. Elever, oavsett ålder, är noviser och de behöver mycket instruktioner, något som experter klarar sig utan. För att bli expert krävs det träning och att man har automatiserat mycket kunskap i långtidsminnet.

– Ta mig som exempel. Jag är egentligen bara expert inom ett område, utbildningspsykologi. I alla andra områden hade jag gynnats mer av instruktioner än av egna studier.

I den svenska skolan har andelen helklassundervisning minskat under de senaste decennierna. Många menar att det är bra med mer modern pedagogik, då skolan måste utvecklas. Hör traditionell lärarledd undervisning hemma i en skola år 2019?

– Ja. Varför? För att eleverna lär sig mer av det. Skolans syfte är att lära eleverna. Om det finns metoder som vi vet leder till bättre resultat borde ju skolan använda sig av det.

– Konstruktivistisk pedagogik gör att eleverna behöver längre tid på sig för att klara problem och de begår fler misstag. I slutändan lär de sig mindre. Varför då använda det? 

Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”.Det kritiseras ibland och kallas för ”katederundervisning”.

– Det är en halmgubbe. Att stå vid katedern är en metod. I morse höll jag en föreläsning på det sättet. Varför? Jag föreläste om ett ämne som åhörarna inte kunde något om. Då fungerar det väldigt bra. Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande.

Vi lever i en ny digital era. Vi kan slå upp fakta i mobilen. Borde inte skolan då fokusera på annat än traditionell kunskapsförmedling?

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”. 

Fast behöver vi verkligen skicka barnen till en skolbyggnad flera mil bort varje dag om de ändå har tillgång till internet i sina mobiltelefoner?

– Då har jag en fråga. Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Tack för erbjudandet. Jag förstår att jag skulle behöva mer instruktioner än så för att klara av det, men behöver jag verkligen en lärare när det finns mängder av lektioner i videoformat online?

– Ja. Om du tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna. 

– Se vad John Hattie har visat vara unika egenskaper hos expertlärare. De har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoffet ska förmedlas. Det kräver i sin tur att undervisningen anpassas efter elevgruppen. Det går inte att göra genom att lägga upp lektioner på Youtube.

Frågan om läxor och prov i den svenska skoldebatten är stundtals mycket het. Många ifrågasätter nyttan. Finns det någon anledning att använda sig av prov och läxor?

–Ja, självklart. Det finns något som heter "retrieval practice". Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det. 

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Vad utmärker en expertlärare?

– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever. 

– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

Lärarutbildningarna kritiseras ibland för att fokusera för mycket på pedagogiska teorier och för lite på psykologi. Är det ett problem?

– Om du i slutet av din lärarutbildning i princip enbart känner till Vygotskij och Piaget så har du ingen aning om vad undervisning innebär. Då är du en pedagog, inte en lärare. Tyvärr är det skitdålig kvalitet även på de nederländska lärarutbildningarna. Utbildningen är för kort, kvaliteten på studenterna för låg och innehållet för begränsat. De har aldrig hört talas om viktiga kognitiva teorier eller effektiva inlärningsstrategier.

I Sverige har läroplanen debatterats under senare år. Den ställer höga krav på att unga elever ska uppvisa förmågor som att resonera, analysera och undersöka komplexa ämnen. Hur ser du på det?

– Det är absurt! Man kan inte resonera om något utan att besitta ordentligt med ämneskunskaper. Det finns heller inget som ”generiska förmågor”, det går inte att analysera något som du inte känner till. Det är lika omöjligt som att spela fotboll professionellt utan att ha grundläggande bollkontroll.

– Lärare borde alltid, på alla nivåer, fokusera på fakta-kunskaper och procedurkunskaper. Barn är inte små vuxna, de tänker på ett annat sätt. När de sedan förvärvar mer och mer kunskap så kan de så småningom börja tänka mer abstrakt. Ett husbygge måste börja med stommen.

Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.

– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl.

Den svenska skolan är en av de mest uppkopplade i hela OECD. Nu ska vi satsa flera miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen. Är det en bra idé?

– En dator är ett verktyg, inte mer än så. Det är dåligt att tro att man kan undervisa bättre med en dator. Eleverna lär sig otvetydigt mer om de tar anteckningar för hand, då de skriver långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört. Dessutom så riskerar skärm-arna att distrahera elever, då de gärna använder dem för annat än skolarbete.

– Om jag kunde välja mellan att köpa in fler datorer eller fortbilda lärare i kognitionsforskning så vet jag vad jag hade valt eftersom jag vet att bättre lärare leder till mer inlärning och jag vet att fler datorer inte gör det. 

Det har sagts att dagens elever är så kallade digitala infödingar – de är uppväxta med smarta telefoner och således väldigt bra på att hantera teknik. 

– Forskning har visat att digitala infödingar inte existerar. Man kan tro att dagens ungdomar är bra på att kommunicera och samarbeta för att de hela tiden använder Snapchat eller Instagram, men faktum är att det de är bra på är att kopiera varandras svar – inte dela med sig av, eller lära sig, ny kunskap. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Storvretskolan

Så räddades problemskolan: ”Lever upp till lagen nu”

Botkyrka

Myndigheten var på plats på Storvretskolan i åtta månader – nu lever skolan upp till lagens krav.

Utredare i färsk rapport: ”Problem sopas under mattan”

Storvretskolan

Hur kunde situationen gå så långt? Det har oberoende utredare granskat.

Annons
Annons
Annons
Hot och våld mot lärare

Skyddsombudet: ”Våld mot lärare börjar redan i förskoleklass”

Arbetsmiljö

Irene Ziverts, huvudskyddsombud för LR i Stockholm, upplever att våldet mot lärare har gått ner i åldrarna.

Likvärdighet

Prisade föreningen Tamam: ”Vi jobbar för vänskap utan gränser”

Likvärdighet

De vill göra skolungdomar till aktiva samhällsmedborgare. Nu får Tamam Lärarnas Riksförbunds likvärdighetspris. 

Annons
Annons
BEO-anmälde läraren

Kritiserade fallet med BEO-anmälde läraren prövas i HD

Lärarbefogenheter

Det uppmärksammade fallet där en lärare lyfte en elev med NPF-diagnos har nu drivits hela vägen till Högsta Domstolen som tar upp ärendet.

Annons

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Skolmarschen

Här möter Anna Ekström personerna bakom Skolmarschen: ”Jag är bekymrad”

Nedskärningar

Här möts Skolmarschens initiativtagare och Anna Ekström för att diskutera nedskärningarna i skolan.

Ny i yrket

Mentorsnätverk stöttar nyexade lärare

Ny i yrket

Lärarna Anette Malby och Eva Rosell har på egen hand startat upp ett mentorsnätverk som ska hjälpa nyutbildade lärare. 

Arbetsmiljö

Fuktskadad skola fick stänga igen: ”Halva personalen mår dåligt”

Arbetsmiljö

Andningssvårigheter, torra ögon och eksem. Den dåliga luften på särskolan i Lysekil har fått skyddsombudet att stänga verksamheten. 

”Världens bästa lärare”: Eleverna behöver höga förväntningar

Estetiska ämnen

Andria Zafirakou fick många erbjudanden efter Global Teacher Prize men har valt att jobba kvar på skolan i problemutsatta Brent. 

Kritik mot AcadeMedia

Efter kritiken: ”Annonsen speglar inte Academedias kultur”

Replik

Friskolekoncernen Academedias presschef Anders Porelius svarar på den hårda kritiken.

Kommentera

Per Kornhall: ”Vad är det för cyniskt monster vi har skapat?”

Skolsystem

Per Kornhall skriver om Academedias anställningsannons.

Anna Ekström om friskolejättens jobbannons: ”Olidligt”

Får kritik

En annons från AcadeMedia har fått många i skolans värld att rasa.

Debatt

”Dags att regeringen agerar kraftfullt mot mobbning”

Agenda 2030

Mobbningen ökar i svenska skolor, enligt SCB:s uppföljning. ”Detta är ett oacceptabelt svek”, skriver Friends.

Kommentera

”Skolmyndigheterna måste sluta peka ut lärarna som inkompetenta”

Debatt

Enligt Isak Skogstad är det systemet det är fel på – inte lärarna.

Kommentera
Skolmiljö

NPF i fokus när lärarna fick delta i skolans ombyggnad

Fysisk lärmiljö

När bygget av nya Stigtomta skola inleddes var personalens vision glasklar: skolan skulle vara NPF-anpassad in i minsta detalj.

SPSM:s 5 tips: Så förbättrar du tillgängligheten i skolan

Skolmiljö

Viljan att göra skolmiljön tillgänglig för alla elever är god bland svenska skolor – men det kan fortfarande bli bättre, menar Pia Persson vid SPSM.

Lärarutbildning

UHR efter kritiken: Vi har hållit oss till sanningen

Lärarutbildning

”Intresset för lärarutbildningar ökar” skrev Universitets- och högskolerådet i ett pressmeddelande. "Fel och missvisande" svarade Liberalerna.

Centern: ”Det är dags för fristående lärarutbildningar”

Debatt

”Vi vill att fristående lärarutbildningar ska etableras med målsättning att vara ledande för såväl lärarutbildning som skolforskning, för att driva på utvecklingen ytterligare, skriver två av Centerpartiets riksdagsledamöter i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så ska lärarutbildningen göras om: Vill underlätta för fler att bli lärare

Lärarutbildning

Fler ska välja läraryrket och fler ska ta examen. Nu ser regeringen över lärarutbildningen.

Estetlärare

Hon kämpar för estetlärarnas villkor: ”Frustrerande”

Estetiska ämnen

Inga ämneskollegor att rådgöra med, ont om tid mellan lektionerna och otillräckliga salar – det är verkligheten för många estetlärare.

”Vi vill visa vilka rättigheter man har”

Arbetsvillkor

Mycket behöver göras för att förbättra förutsättningarna för estetlärare, visar en ny rapport från LR.

”Hur skapar vi förutsättningar för psykisk hälsa bland barn och unga?”

Debatt

”I en inkluderad skola kan fokus aldrig vara på individen utan ska vara på organisationen”, skriver specialpedagogen Anna Hagberg Nilsson.

Kommentera

Så spetsar du undervisningen: Ställ rätt frågor

Undervisning

Vad är nyckeln till en framgångsrik undervisning som lyfter eleverna? Enligt lärarna Malin Larsson och Tommy Lucassi är svaret enkelt: Ställ rätt frågor. 

Nedskärningar i skolan

Sju av tio kommuner sparar på skolan 2020

Granskning

En majoritet av Sveriges kommuner lever inte upp till skollagens krav, visar Skolvärldens undersökning bland fackligt aktiva lärare.

Här protesterar hundratals mot nedskärningarna

Skolmarschen

”Hör oss vråla, sluta snåla!” 
Så lät det när hundratals personer samlades på Sergels torg för att protestera mot nedskärningarna i skolan. 

Skolmarschen: ”Enough is enough”

Skolmarschen

Under helgen samlades lärare, syvare och föräldrar i hela landet för att protestera mot nedskärningar i skolan.

Lärarna demonstrerar i Norrköping: ”Har knutit handen i fickan”

Skolmarschen

Lärare i Östergötland har tröttnat på kommunernas sparande. 

Piteå marscherar mot nedskärningar: ”Nu får det vara nog”

Skolmarschen

På söndag samlas demonstranter i Piteå för att protestera mot nedskärningar i skolan. 

Lärare i ny protest: ”Antingen kämpar vi eller så dör vi”

Skolmarschen

I helgen väntas landets gator fyllas av tusentals människor som protesterar mot nedskärningarna på skolan.

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

”Skolan behöver spela en ännu större roll i samhället”

Debatt

”En tydlig vision om vilken större roll skolan bör ha i samhället är första steget för att skolan ska prioriteras i kommande regerings- och kommunalbudgetar”, skriver Pontus Edenberg.

Kommentera

Hjälp! Robotarna kommer – vad skola vi göra?

Blogg

”Jag tror verkligen att långsiktig glädje i arbetet som lärare förutsätter att vi inte bara lär ut, utan också själva lär nytt”, skriver David Haas.

Forskning

Hon tar skolforskningen närmare lärarnas egna frågor

Forskning

Helena Sagar genomför ett forskningsprojekt som utgår från lärarnas egna frågor. 

”Var finns visionen för svensk skola?”

Debatt

”Skolverkets inbjudan till lärare att medverka i en ”revidering” av läroplanen är ett sofistikerat sätt att ytterligare inkludera lärarna i ett system som knappast bidrar till att höja kvaliteten på skolarbetet”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Specialpedagogens 5 tips: Så minskar du behovet av extra anpassningar

Extra anpassningar

Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.

Nationella prov

Svensklärare ryter till om nationella proven: ”Blir makabert”

Nationella proven

De långa bedömningsanvisningar får svensklärare att tvivla på sin egen kompetens, menar Filippa Mannerheim.

Ny undersökning: Därför är lärare positiva till nationella prov

Nationella prov

En majoritet av lärarna i grundskolan uppskattar de nationella proven. Det visar nya siffror från Skolverket.

Debatt

”8 uppgifter vi lärare vill ha assistenter till”

Debatt

”Lärarassistenter måste ha en enhetlig befattningsbeskrivning, baserad på vad lärarna själva anser sig behöva. Det här är våra förslag”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

”Vi lärare behöver verktyg för att reglera vår arbetstid”

Debatt

”Ett sådant verktyg tror jag är nyckeln till att slippa att vi i november har tagit på oss så mycket att vi inte orkar längre”, skriver läraren Emelie Johansson.

Kommentera

Nu ska glädjebetygen stoppas

Betyg

Betygsutredningen får i uppdrag att utreda hur betygsinflation kan motverkas.

Anders Hansen: ”Digitala verktyg gynnar de duktiga eleverna”

Skärmdebatten

Digitala verktyg har sin plats i klassrummet men mobilen ska inte med, om hypade psykiatern Anders Hansen får bestämma.

Forskarna: Ge lärarna makten att definiera elevernas utveckling

Bedömning

Ju mer vi fokuserar på skolans resultat desto sämre går det, menar didaktikprofessorn Magnus Hultén.

Tidskriftspriset

Skolvärlden nominerad till Tidskriftspriset – igen

Nominering

För andra året i rad är Skolvärlden nominerad till det prestigefyllda Tidskriftspriset.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons