Annons
Samtalet mellan Paul Kirschner och Isak Skogstad ägde rum i KTH:s bibliotek. Foto: Magnus Glans

”Våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år”

Publicerad 17 mars 2019

Fakta

Skolmyter enligt Paul Kirschner

Skolan tar död på kreativiteten

  • Trots att många populära föreläsare, som exempelvis sir Ken Robinson, hävdar att skolan tar död på elevernas kreativitet tyder forskningen snarare på att vi med stigande ålder blir allt mer kreativa. Det kan bero på att kreativitet kräver ämneskunskap, något som skolan i sin tur är bra på att förmedla. 

Ny teknologi orsakar en revolution i skolvärlden

  • Teknikoptimister menar att alla våra digitala verktyg innebär en revolution för skolan, men faktum är att de digitala verktygen inte är något annat än just verktyg. Lärandets essens ligger fortfarande kvar i lärarens händer.

Vi är bra på att multitaska

  • Människor kan inte tänka två olika tankar samtidigt. När vi tror att vi multitaskar skiftar vi egentligen bara mellan två olika uppgifter i hög hastighet. Det leder ofta till att vi presterar sämre totalt sett.

Kunskap har lika kort hållbarhet som nyfångad fisk

  • Vissa har hävdat att fakta inte är lika nödvändigt att lära sig längre, då vi lever i ett informationssamhälle där ny kunskap hela tiden uppstår. Men mycket av det vi lär våra barn är kunskap som står emot tidens tand. Kunskap växer dessutom exponentiellt: ju mer man kan om något – desto lättare har man att lära sig något nytt.

Källa ”Från moderna myter om lärande och utbildning” av Paul Kirschner

Paul A Kirschner

  • Född 1951 i New York, bott i Nederländerna sedan 1970-talet.
  • Gift och fyra barn.
  • Utbildad lärare i matematik och naturkunskap.
  • Professor i utbildningspsykologi vid Open University of the Netherlands. 
  • Hans artiklar har blivit citerade över 30 000 gånger av andra forskare.

Isak Skogstad

  • 26 år, tog ämneslärarexamen 2017. 
  • Var ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening 2015–2017.
  • Arbetar som gymnasie-lärare på Östra Real i Stockholm och som kolumnist i Göteborgs-Posten.
  • Skoldebattör som ofta rör upp starka känslor, med både ris och ros.
  • Känd för att driva åsikter om exempelvis vikten av katederundervisning, kritik mot digitaliseringen och behovet av mer disciplin i skolan. Har även återkommande kritiserat lärarutbildningarna för avsaknaden av metodik och kognitionsforskning.

Läraren och skoldebattören Isak Skogstad möter forskaren Paul Kirschner för ett samtal om bland annat lärarledd undervisning, digitalisering och psykologi.

Sur gammal gubbe. Det är så han kallar sig själv. För andra är han mer känd som Paul Kirschner, en av världens mest inflytelserika forskare i utbildningspsykologi och inlärningsforskning. 

För svenska lärare är han mest känd för sin bok ”Moderna myter om lärande och utbildning” (2017) som kom ut på svenska för några år sedan.

Myter i skolvärlden som vägrar dö ut är ett återkommande tema för Paul Kirschner. Det är också anledningen till att han är på besök i Sverige, för att föreläsa om framtidsförmågor på konferensen ResearchEd i Haninge söder om Stockholm. 

Isak Skogstad, som har läst Kirschners forskning och själv ofta tar ställning för såväl katederundervisning och faktakunskaper i skolan mötte Paul Kirschner på tu man hand i biblioteket på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.

Vad menar du med att du är en ”sur gammal gubbe”?

– Jag tror inte på det mesta jag läser och jag är mycket skeptisk mot trender. Det enda jag tror på är det som har stöd i forskning av hög kvalitet. Det betyder att när jag läser om exempelvis ”21st century skills” så är jag den som säger ”stopp och belägg, det där existerar inte!”. Då blir jag stämplad som en sur gammal gubbe. Men det är en stämpel jag bär med stolthet.

I somras twittrade du ”Hur mycket mer bevis behöver vi för att stoppa upptäcktsbaserad, konstruktivistisk galenskap och gå tillbaka till traditionell lärarledd undervisning, som är effektivt på riktigt?”. Varför?

– Det är galenskap för att det absolut inte finns evidens som visar att det fungerar att låta eleverna själva söka sin egen kunskap. De enda studierna som visar positiva effekter av sådana metoder är när eleverna paradoxalt nog också får mycket lärarledda instruktioner. Men det kallar jag traditionell lärarledd undervisning. 

– Det är häpnadsväckande att metoder som gång på gång visat sig inte fungera fortfarande används. Den konstruktivistiska pedagogiken är som en zombie, den vägrar att dö. I stället återuppstår den gång på gång under olika namn, som ”innovativt lärande” eller ”erfarenhetsbaserat lärande”.

Minskar effekten av lärarledda instruktioner med stigande ålder och kunskap?

– I mitt fält skiljer vi på hur noviser och experter lär sig. De metoder som är effektiva för den ena fungerar sämre för den andra. Elever, oavsett ålder, är noviser och de behöver mycket instruktioner, något som experter klarar sig utan. För att bli expert krävs det träning och att man har automatiserat mycket kunskap i långtidsminnet.

– Ta mig som exempel. Jag är egentligen bara expert inom ett område, utbildningspsykologi. I alla andra områden hade jag gynnats mer av instruktioner än av egna studier.

I den svenska skolan har andelen helklassundervisning minskat under de senaste decennierna. Många menar att det är bra med mer modern pedagogik, då skolan måste utvecklas. Hör traditionell lärarledd undervisning hemma i en skola år 2019?

– Ja. Varför? För att eleverna lär sig mer av det. Skolans syfte är att lära eleverna. Om det finns metoder som vi vet leder till bättre resultat borde ju skolan använda sig av det.

– Konstruktivistisk pedagogik gör att eleverna behöver längre tid på sig för att klara problem och de begår fler misstag. I slutändan lär de sig mindre. Varför då använda det? 

Paul Kirscner har skrivit boken ”Från moderna myter om lärande och utbildning”.Det kritiseras ibland och kallas för ”katederundervisning”.

– Det är en halmgubbe. Att stå vid katedern är en metod. I morse höll jag en föreläsning på det sättet. Varför? Jag föreläste om ett ämne som åhörarna inte kunde något om. Då fungerar det väldigt bra. Det är det mest effektiva sättet jag som föreläsare kan disponera den tid jag har till mitt förfogande.

Vi lever i en ny digital era. Vi kan slå upp fakta i mobilen. Borde inte skolan då fokusera på annat än traditionell kunskapsförmedling?

– Ja, vi lever i en digital tidsålder, men våra hjärnor har inte förändrats på tio tusen år. Det vet vi genom studier av gamla kranier. Eftersom våra kognitiva funktioner fungerar på samma sätt som förr så förstår jag ärligt talat inte varför vi ska göra något annorlunda bara för att vi lever i en ”ny tid”. 

Fast behöver vi verkligen skicka barnen till en skolbyggnad flera mil bort varje dag om de ändå har tillgång till internet i sina mobiltelefoner?

– Då har jag en fråga. Om du läser något på internet som du inte kan något om, hur ska du då tolka det och värdera huruvida källan är trovärdig eller inte? Tror du att du hade klarat av att lösa ett problem i kvantfysik på en halvtimma med din telefon? Lycka till, svaren finns ju där! Gå och gör det!

Tack för erbjudandet. Jag förstår att jag skulle behöva mer instruktioner än så för att klara av det, men behöver jag verkligen en lärare när det finns mängder av lektioner i videoformat online?

– Ja. Om du tror att det fungerar att lägga något i en burk och sedan ge bort det underskattar du vikten av en bra lärare som klarar att nå ut till eleverna. 

– Se vad John Hattie har visat vara unika egenskaper hos expertlärare. De har goda ämneskunskaper och förståelse för hur stoffet ska förmedlas. Det kräver i sin tur att undervisningen anpassas efter elevgruppen. Det går inte att göra genom att lägga upp lektioner på Youtube.

Frågan om läxor och prov i den svenska skoldebatten är stundtals mycket het. Många ifrågasätter nyttan. Finns det någon anledning att använda sig av prov och läxor?

–Ja, självklart. Det finns något som heter "retrieval practice". Det går ut på att genom att återbesöka kunskap vi har lärt oss tidigare så stärks minnena. Hemläxor och test är ett otroligt bra verktyg för att möjliggöra det. 

– Genom regelbundna test kan vi motverka effekten av bortglömningskurvan. Det är en teori som visar att vi glömmer bort det vi lär oss väldigt fort om vi inte återbesöker kunskapen kontinuerligt.

Vad utmärker en expertlärare?

– Det är viktigt att påpeka att man kan vara en erfaren lärare men ändå inte vara expert på att undervisa. En expertlärare har djupa ämneskunskaper och en god didaktisk förmåga att nå ut till sina elever. 

– För att uppnå pedagogisk expertis är det avgörande att man har god insikt i utbildningspsykologi så att man vet hur inlärning sker i den mänskliga hjärnan. Kunskap om vår kognition borde vara det viktigaste i lärarutbildningen.

Lärarutbildningarna kritiseras ibland för att fokusera för mycket på pedagogiska teorier och för lite på psykologi. Är det ett problem?

– Om du i slutet av din lärarutbildning i princip enbart känner till Vygotskij och Piaget så har du ingen aning om vad undervisning innebär. Då är du en pedagog, inte en lärare. Tyvärr är det skitdålig kvalitet även på de nederländska lärarutbildningarna. Utbildningen är för kort, kvaliteten på studenterna för låg och innehållet för begränsat. De har aldrig hört talas om viktiga kognitiva teorier eller effektiva inlärningsstrategier.

I Sverige har läroplanen debatterats under senare år. Den ställer höga krav på att unga elever ska uppvisa förmågor som att resonera, analysera och undersöka komplexa ämnen. Hur ser du på det?

– Det är absurt! Man kan inte resonera om något utan att besitta ordentligt med ämneskunskaper. Det finns heller inget som ”generiska förmågor”, det går inte att analysera något som du inte känner till. Det är lika omöjligt som att spela fotboll professionellt utan att ha grundläggande bollkontroll.

– Lärare borde alltid, på alla nivåer, fokusera på fakta-kunskaper och procedurkunskaper. Barn är inte små vuxna, de tänker på ett annat sätt. När de sedan förvärvar mer och mer kunskap så kan de så småningom börja tänka mer abstrakt. Ett husbygge måste börja med stommen.

Samtidigt hävdar många att det är viktigt att skolan lär eleverna kreativitet.

– Det går inte att lära någon att vara kreativ. Det är ett karaktärsdrag. Dessa drag kan stimuleras beroende på hur miljön utformas. Ämneskunskap stimulerar kreativitet, då det handlar om att komma på användbara lösningar. Det klarar du inte utan att först känna till bakgrunden väl.

Den svenska skolan är en av de mest uppkopplade i hela OECD. Nu ska vi satsa flera miljarder på att köpa in fler skärmar till klassrummen. Är det en bra idé?

– En dator är ett verktyg, inte mer än så. Det är dåligt att tro att man kan undervisa bättre med en dator. Eleverna lär sig otvetydigt mer om de tar anteckningar för hand, då de skriver långsammare och behöver tänka igenom vad de har hört. Dessutom så riskerar skärm-arna att distrahera elever, då de gärna använder dem för annat än skolarbete.

– Om jag kunde välja mellan att köpa in fler datorer eller fortbilda lärare i kognitionsforskning så vet jag vad jag hade valt eftersom jag vet att bättre lärare leder till mer inlärning och jag vet att fler datorer inte gör det. 

Det har sagts att dagens elever är så kallade digitala infödingar – de är uppväxta med smarta telefoner och således väldigt bra på att hantera teknik. 

– Forskning har visat att digitala infödingar inte existerar. Man kan tro att dagens ungdomar är bra på att kommunicera och samarbeta för att de hela tiden använder Snapchat eller Instagram, men faktum är att det de är bra på är att kopiera varandras svar – inte dela med sig av, eller lära sig, ny kunskap. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Annons
Annons
Annons

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Annons
Annons

Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning

Tekniska hjälpmedel

Elever lär sig att läsa och skriva lika bra av att använda appar som av att träna på traditionellt vis. Men bara om de har skriv- och lässvårigheter, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.

Annons
Lön

Hot om strejk i Norge – lärare kräver bättre lön

Strejk

Det kan bli lärarstrejk i Norge på fredag. Tusentals lärare står redo att gå ut i strejk om parterna inte når en överenskommelse kring löneutvecklingen.

Så mycket ökar lärarlönerna

Löner

Lärares löner fortsätter öka. Enligt ny statistik fick både gymnasielärare och grundskolelärare en tusenlapp mer i plånboken varje månad under 2018.  

Hon fick Pennsvärdet 2019: ”Började gråta när jag fick beskedet”

Pennsvärdet

Pedagogiska par, trelärarsystem och enskilda samtal med 43 elever varje vecka. Under tjugo års tid har läraren Pavlina Spanos utvecklat ett framgångsrikt arbetssätt på Enbacksskolan i Tensta. Nu tilldelas hon Pennsvärdet.

Otrygga arbetsmiljön på skolan får fler lärare att sluta: ”Inte hållbart”

Arbetsmiljö

Lärare och fack har slagit larm om kaoset på Vivallaskolan i Örebro med sjukskrivna lärare och ordningsproblem. Nu lämnar fler behöriga lärare skolan.

För få sökte lärarutbildning – nu ställs den in

Lärarutbildning

Det blir inga antagningar till Karlstads lärarutbildning som kombinerar studier med jobb. För få har sökt för att det ska fungera ekonomiskt.

Lärarmarschen

Lärarmarschen tog över gatorna i Göteborg

Lärarmarschen

2000 lärare protesterade i Göteborg på söndagen för en dräglig arbetsmiljö och mot sparkrav på skolan.
– Sådana här gräsrotsinitiativ visar tydligt att situationen inte håller. Det är bra att lärarna säger ifrån, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén som deltog i protesterna.

Här protesterar tusentals mot nedskärningarna i skolan

Lärarmarschen

”Vi bygger, bygger upp och ni river, river ner” skanderade flera tusen personer som samlats på Mynttorget i Stockholm. Under lördagen protesterade lärare mot nedskärningarna och en allt tuffare arbetsmiljö i landets kommuner.

Alla nedskärningar får lärarna att koka

Spara på skolan

Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom. Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
 – Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.

”Fler lämnar yrket på grund av arbetsmiljön”

Demonstration

På lördag går Malmös lärare samman i en protestmarsch mot nedskärningar i skolan.
– Det kommunen kallar för effektiviseringar bryter mot vårt kollektivavtal, säger LR:S distriktsordförande Catharina Niwhede.

Anna Ekström om marschen: ”Jag välkomnar det”

Lärarmarschen

I helgen samlas lärare i hela Sverige för att demonstrera mot nedskärningar i skolan och ohållbar arbetsmiljö.

Protest mot skolnedskärningar: ”Lärarna går på knäna”

Lärarmarsch

På lördag samlas lärare i Jönköping för att protestera mot kommunens skolnedskärningar.

Nedskärningarna i Umeå slår hårt mot grundskolan

Nedskärningar

Besparingar på skolan i Umeå har framförallt drabbat grundskolan. Arbetsbördan ökar och lärare får vikariera för varandra.
– Vi får fler moment och saker som ska göras på färre händer, säger Dan Åberg biträdande kommunombud i Umeå.

”Lärarmarschen är bara början”

Spara på skolan

Lärarna i Uppsala har fått nog av kommunens besparingar på skolan. På lördag samlas demonstranter för att protestera mot nedskärningarna.

”Många uttrycker frustration för hur de ska orka”

Nedskärningar

I Huddinges budgetförslag för 2020 väntas besparingar på 35 miljoner. Nu protesterar lärare från kommunen i Lärarmarschen.
– Allting ska bli så effektivt – många uttrycker frustration för hur de ska orka, säger specialläraren Elisabet Engberg.

”Det handlar om våra sämre arbetsvillkor”

Demonstration

I helgen samlas lärare i sex svenska städer för att demonstrera mot nedskärningar i skolan. Gymnasieläraren Mattias Axelsson i Göteborg hoppas att det kommer ge lärarna en gemensam styrka.

Alexander Skytte bloggar: ”Marschen har börjat – och vi kommer inte att stanna”

Lärarmarschen

"Dagen D närmar sig då förskolans, skolans och fritidshemmens yrkesgrupper kommer manifestera mot nedskärningar och en fortsatt försämrad arbetsmiljö." Det skriver Alexander Skytte, grundare av Lärarmarschen och bloggare på Skolvärlden.

Kortare förberedelseklass ledde till gymnasiebehörighet

Nyanlända

På Renforsskolan i Vindeln har man kortat ned förberedelseklassen för nyanlända och resultaten har gått upp. Nu blir majoriteten behörig till gymnasiet.
– Vi gör på ett annat sätt och det har visat sig ge väldigt fina resultat, säger Lligo Matson, lärare i matematik och NO.

Stockholm sämre än snittet på att erbjuda särskilt stöd

Särskilt stöd

Stockholms stad har anmälts till Skolinspektionen för bristande stöd till elever. 

Lärare hängdes ut på sociala medier

Sociala medier

Lärare i Skövde hängdes ut på Instagram – och facket menar att skolan inte gör tillräckligt för att stoppa det.
– Som det är nu är risken stor att många lärare kommer att fortsätta utsättas, menar kommunombudet Johan Østerstrøm.

Betyg

660 lärare i upprop: Provbetyget lurar elever och föräldrar

Betyg

Mer än 660 lärare har gått samman i ett upprop om hur det sammanvägda betyget på nationella proven lurar elever i engelska.

Läraren på spetsutbildningen: Finns elever som inte skulle känna sig hemma

Spetsutbildning

Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över skolsverige. 

Här tvingas lärarna undervisa i korridorerna

Arbetsmiljö

Håstaskolan i Hudiksvall har i flera år haft problem med brist på utrymme. Lärarna sitter med eleverna i korridorer och skolans bibliotek när det inte finns någon plats. 

Framtidsarbetet i fokus på LR:s extrakongress

Fackligt

Lärarnas Riksförbund höll i veckan en extrakongress i Stockholm för att stämma av framtidsarbetet inom förbundet. 

Lista

Ny rankning: Bästa och sämsta skolkommunerna

Lista

Hur lyckas din kommun med skolan utifrån sina förutsättningar? En ny ranking försöker ta reda på just det – och Bengtsfors hamnar i topp. 

”Skolan har förlorat fotfästet”

Debatt

”Vi skulle kunna bygga en ny modern vision om god och framgångsrik undervisning. Många väntar ivrigt på en Ellen Keys efterträdare”, skriver Rolf Ekelund, filosofie magister och utbildad ämneslärare.

Kommentera
Matematik

Forskning: ”Problemlösning måste bli större i matematiken”

Matematik

Rutinuppgifter och utantillinlärning är det som dominerar matematikundervisningen. Men forskningen pekar på problemlösning för att eleverna ska utvecklas.

Arbetsmiljö

Arbetstidsmodell minskade extraarbetet för lärarna

Arbetsmiljö

På Ferlinskolan i Filipstad används en arbetstidsmodell för att undvika extraarbete för lärare. 

Per Måhl: ”Digitala lärplattformar förstör betygssättandet”

Betyg

Bedömning och betygssättning hör inte hemma i de digitala lärplattformarna menar betygsexperten Per Måhl.
– Jag anser att de digitala lärplattformarna förstör betygssättandet.

Majoriteten av lärarna planerar lektioner utanför arbetstid

Arbetsmiljö

I en enkät från Karlstads universitet med 2 200 lärare säger majoriteten att de jobbar med sin lektionsplanering och efterarbete utanför arbetstiden.

Religiösa föräldrar pressar lärare att ändra undervisningen

Skolinspektionen

En skola i Jukkasjärvi hotas med vite på en halv miljon. Föräldrar har pressat lärare till att undvika obligatoriska moment i undervisningen – bland annat är sex- och samlevnadsundervisningen bristfällig på skolan och lärare undviker populärmusik i undervisningen.

Ny granskning: Särskolan får mindre stöd och uppmärksamhet

Särskola

En granskning från Riksrevisionen visar att grundsärskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från regeringen och Skolverket som grundskolan. Bland annat får grundsärskolan färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer.

Kristina: Därför är jag studie- och yrkesvägledare

SYV

Kristina Salenstedt Linder är studie- och yrkesvägledare på Blackebergs gymnasium i Stockholm. Här berättar Kristina om varför hon är syvare – och vad hon skulle vilja förändra.

Ann-Charlotte: Därför är jag lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Ann-Charlotte Jönsson i Mörrum om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Skolinspektionen: Lärare gör fel vid betygssättning

Betyg

Elevernas kunskaper utvärderas inte tillräckligt vid betygsättning vilket riskerar att ge eleverna olikvärdiga betyg. Det slår Skolinspektionen fast i en granskning som gjorts inom kursen svenska 3 på gymnasiet.

Skolans ledning åtalas – skulle starta bank med skolpengen

Brott

Fem tidigare styrelseledamöter i friskolekoncernen Al-Azhars stiftelse åtalas för grova ekobrott. Den tidigare styrelsen misstänks ha låtit föra ut elva miljoner kronor ur skolverksamheten för att starta en bank.

Skadestånd till facken efter att kommunen bröt mot MBL

Fackligt

Staffanstorps kommun har utestängt fackförbunden från budgetarbetet – två år i rad. Nu tvingas de betala 200 000 kronor för brott mot medbestämmandelagen.

Debatt

”LR behöver förtydliga arbetstiden”

Debatt

”Jag yrkar att LR förtydligar för medlemmarna att enligt avtalet ska lärare arbeta 45,5 h”, skriver Lars Thomsen i Jokkmokk.

Kommentera
Hej, lokalombud!

Stellan i Norrtälje: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Stellan Armandsson är lokal- och huvudskydsombud i Norrtälje. Han tycker det är viktigt att känna solidaritet med medlemmarna och göra deras situation bättre.

Betyg

Föräldern skällde ut mig i mitt eget hem

Blogg

”Där i mitt eget kök skällde en för mig främmande person ut mig. Jag kommer ihåg min utsatthet. Oron som samtalet väckte hos mig”, skriver läraren Karin Boberg.

OECD-rapporten som g(l)ömdes bort

OECD-rapport

”Det här var alltså något som Carl Bildt och de andra i den regeringen kände till. Ändå valde man att genomföra reformer på det sätt man gjorde.”
Per Kornhall har läst den g(l)ömda rapporten om svensk skola.

Lärarstrejk

Strejkande lärare i Polen: ”Vill behandlas med värdighet”

Strejk

Lärarstrejken i Polen avslutas tillfälligt efter nästan tre veckors protester – men det betyder inte att kampen är över enligt facket. Lärarna tänker ta upp strejken i höst om inget förändras.

”Spara inte på skolan – satsa istället”

Debatt

”Kommuner som satsar mera målmedvetet, strukturerat och långsiktigt på att få eleverna och lärarna att må bra fysiskt mentalt och socialt kommer att gå vinnande ur det här”, skriver Acki Wästlund.

Kommentera
Hot och våld

Var fjärde lärare har utsatts för hot och våld

Undersökning

Var fjärde lärare uppger att de har utsatts för hot och våld under det senaste läsåret. Det visar Skolverkets senaste attitydundersökning.

Sofia: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Sofia Björk i Malmö om varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Forskning om särskilt begåvade elever – med lärarna i fokus

Särskild begåvning

Forskningen om särskilt begåvade barn utgår ofta från elevens perspektiv. Men i Elisabet Mellroths nya avhandling får lärarna stå i centrum.

Jonas Linderoth är tillbaka från tystnaden: ”Är orolig hela tiden”

Intervju

Jonas Linderoth lever fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund under 2016 ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Reportage

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Tiyodora är länken till modersmålet

Modersmål

På Scheeleskolan i Köping hänger den arabiska modersmålsundervisningen ihop med resten av undervisningen. Länken heter Tiyodora Abdulahad som i fjol prisades för sitt arbete.

Granskning undervisningstid

Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår

Granskning

Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons