Varannan förstelärare får även lärarlönelyft

Höstterminen 2016 var första gången som huvudmännen kunde ta del av Lärarlönelyftet. Nu har Skolverket följt upp hur pengarna fördelats. 65 369 lärare, förskollärare och fritidspedagoger fick ta del av lönepåslaget om totalt 1,4 miljarder kronor.

Uppföljningen visar att en majoritet av huvudmännen valt att satsa på lägre löneökningar för att kunna ge lärarlönelyftet till så många som möjligt. Den genomsnittliga löneökningen är på 2 594 kr per månad och ligger därmed nära den lägre gränsen på 2 500 kr.

– Vår uppfattning är att alla lärare uppfyller minst ett av kriterierna för lärarlönelyftet och att det borde var möjligt för samtliga lärare som uppfyller kriterierna att få ta del av pengarna. Att arbetsgivarna väljer att ge en mindre summa för att fler ska kunna ta del av lyftet tolkar jag som att de anser samma sak. De vill belöna så många som möjligt, kommenterar Sara Svanlund, 2:e vice förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Sen är det synd att huvudmännen inte skjuter till egna pengar i högre utsträckning

Den som fått löneökning via Lärarlönelyftet tjänar nu i genomsnitt 35 554 kronor i månaden.

Skolverkets uppföljning visar också att drygt hälften av förstelärarna har fått ta del även av detta statsbidrag. Den genomsnittliga löneökningen är dock något lägre för en förstelärare jämfört med en icke-förstelärare, 2510 kronor jämfört med 2606 kronor.

– Jag tycker inte att det är speciellt konstig. Huvudmännen har gjort lite olika men om man valt att ge de här pengarna till förstelärare så visar det att man tittat noga på kriterierna. Har man lärare som uppfyller dem så ska man ta del av lärarlönelyftet, oavsett om man är förstelärare eller inte, säger Sara Svanlund.

En stor del av bidraget används, totalt drygt 90 procent. En tredjedel av de skolhuvudmän som begärt ut pengar har begärt ut hela 99 procent av sin tilldelade pott. Utvärderingen visar också att en majoritet av huvudmännen valt att i någon mån differentiera löneökningen, det vill säga att ge olika mycket pengar till personalen. Nära hälften av skolhuvudmännen har valt att ge löneökningar utanför intervallet om 2 500–3 500 kr. Den lägsta löneökningen är 200 kr per månad och den högsta är 10 600 kr per månad.

Nu måste huvudmännen skjuta till pengar till övriga lärare, menar Sara Svanlund.  

– Absolut, alla borde skjuta till. Det behövs ännu högre löner för att göra yrket mer attraktiv.

Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), menar att de kommunala huvudmännen hanterat Lärarlönelyftet väl.

– Ett par kommuner gick miste om pengarna på grund av felaktiga ansökningar men de kommunerna har betalt ut pengar till sina lärare ändå. Så det är bara en kommun som står helt utanför. Utifrån detta tycker jag att de kommunala huvudmännen skött sig bra, säger Per-Arne Andersson.

Vilka har utmaningarna varit?

– Så fort man ger sig in i den lokal lönebildningen så blir det problem, det påtalade vi tidigt.  

– Regeringen har sagt att ett viktigt mål är ökad lönespridning. Det är där därför inte alla får del av Lärarlönelyftet och det är det huvudmännen har förhålla sig till. Att även förstelärare och lektorer fått del av Lärarlönelyftet visar att de kommunala huvudmännen arbetar med frågan om lönespridning.

Från lärarfackligt håll finns kravet att huvudmännen nu ska skjuta till pengar till övriga lärare. Det får man lokalt göra egna bedömningar av, säger Per-Arne Andersson.

– Men om man gör det ökar man ju inte lönespridningen. Och då ställer man inte upp på detta som både SKL och facket ställt upp på. Varje huvudman måste utgå ifrån hur lönespridningen ser ut i kommunen och agera utifrån det. Man säger att läraryrket ska vara ett välbetalt yrke. Då tror jag att man också måste acceptera en större lönespridning.