Annons
Jonas von Essen är tvåfaldig världsmästare i minne och pluggar till lärare.

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Publicerad 18 september 2018

Fakta

Jonas von Essen

  • Ålder: 27 år
  • Bor: Göteborg
  • Bakgrund: På gymnasiet fick Jonas von Essen på biblioteket syn på en bok om minnestekniker. Han slukade de enkla övningarna i boken som snabbt ledde till en fascination över hur mycket det gick att memorera i hjärnan på så kort tid. Han har efter detta deltagit i ett flertal minnestävlingar och blev 2013 Sveriges första världsmästare i minne.
  • Aktuell: Är minnesatlet, föreläsare, författare, och studerar till att bli lärare. Han läser just nu tredje året på Chalmers.

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

När skedde mordet på Gustav III, vilket riksdagsparti var fjärde störst i Sverige 1998 och vad heter fiskbulle på tyska nu igen? Få saker är så irriterande som att inte komma ihåg det man vill.

Jonas von Essen vet hur man minns saker. Han är tvåfaldig världsmästare i minne och under våren 2018 visade han upp sin egendomliga minnesbegåvning för den svenska publiken i tv-programmet ”Talang” där han bland annat memorerade 50 000 decimaler av pi.

Efter succéerna väntar nya utmaningar för minnesmästaren. Under hösten fortsätter han studierna till att bli lärare via mastersprogrammet på Chalmers i Göteborg.

 – Jag vill bli lärare för att jag alltid har haft åsikter om skolan och utbildning och om hur man kan göra skolan roligare och mer intressant. Att i lärarrollen få en chans att försöka förverkliga dessa känns som något av det mest spännande och kreativt utmanande man kan göra, säger Jonas von Essen.

Jag ska se till att det blir en del av den vanliga undervisningen.

Enligt Jonas von Essen kan vem som helst träna sig till ett superminne. Därför vill han visa fler människor hur minnesteknikerna fungerar, och det bästa sättet att göra det är att själv bli lärare och ge det till sina elever.

– Eleverna kommer att minnas mer med de här teknikerna och framför allt kommer de få mer tid över till att analysera och diskutera. Jag ska se till att det blir en del av den vanliga undervisningen och att det genomsyrar mina lektioner för att eleverna ska lära sig allt så bra som möjligt, säger han.

 I framtiden vill Jonas von Essen undervisa i matematik och historia. Men i just matematiken har man faktiskt väldigt liten nytta av minnestekniker, menar han.

 – Man använder inte minnestekniker för att ersätta förståelsen, det är för att underlätta lärandet. I matten är det ett problem att väldigt många inte förstår vad de lär sig, och att man i stället försöker memorera. Det tar bort själva meningen med ämnet, säger Jonas von Essen.

 I hans andra undervisningsämne, historia, är det väldigt mycket fakta och kunskaper som krävs som en bas för att få bäst förståelse – och därför kan man ha stor nytta av minnesteknikerna. 

 – Till exempel kan man använda sig av det här med ”minnespalats” (se tipslistan här bredvid) för att komma ihåg viktiga händelser och årtal. Det fungerar utmärkt för att skapa en överblick. 

 Hur stor nytta kan minnesteknikerna göra för lärare i klassrummet?

 – Det är så klart bara en del av allt som utgör en bra lärare eller en bra undervisning, men jag tror att det kan bidra väldigt mycket. En orsak till att många elever tycker att skolan är tuff är att det är svårt att lära sig saker. Det tror jag ofta kan bero på att de inte vet hur de ska gå tillväga när de lär sig, säger Jonas von Essen och tillägger: 

 – Men med hjälp av minnestekniker så skapar man en strategi för att ta sig an vilketn typ av material som helst, oavsett hur komplicerat det kan vara. 

Därför hade det varit naturligt om lärarstudenter skulle lära sig minnestekniker på lärarutbildningen, tycker Jonas von Essen.

 – Jag reagerade på det när jag studerade på lärarutbildningen. Dels så är det som lärare viktigt att på ett bra sätt kunna förklara och visa saker, men det är också viktigt att lära ut hur man som elev lär sig på bästa sätt – det vill säga få eleverna att fortsätta på egen hand.

TRE TIPS FRÅN MINNESMÄSTAREN

Hitta en plats att minnas med

  • En av de vanligaste metoderna, som jag själv gärna använder, är att skapa ett så kallat minnespalats. Jag utgår från en plats jag känner till väl och placerar sedan ut olika bilder och situationer i en tänkt promenad i palatset. Det är effektivt, enkelt och väldigt användbart för att snabbt skapa sig en överblick över ett nytt ämne. Men det är också värdefullt att använda som referensram i klassen som studieteknik. För då har alla en gemensam bas som alla kan utgå från.

Repetera rätt

  • En minst lika viktig del är spaced repetition som helt enkelt går ut på att man ska veta när man ska repetera någonting. Det är någonting som avspeglas i de flestas bristande studietekniker. Man repeterar väldigt godtyckligt, kanske bara kvällen innan ett prov, och hoppas att det ska sätta sig. All forskning visar att det är en väldigt dålig studiemetod för att minnas saker. 
  • I stället finns det forskning som har tagit fram optimala repetitionsmönster. Men med spaced repetition handlar det i grund och botten om att man repeterar mer och mer sällan. Alltså när man först lär sig någonting så behöver man repetera lite oftare och sedan varje gång man ska repetera det så kan man vänta lite längre tid innan man repeterar det igen. 
  • Att lägga repetitionerna vid rätt tidpunkt gör att man får in det i långtidsminnet. När du har fått in det här repetitionssättet så spar du väldigt mycket tid och minns bättre. Jag har till exempel appar som påminner mig när jag ska repetera något igen.

Minns även svåra begrepp

  • En annan fördel med minnestekniker är att göra saker som är väldigt svåra och abstrakta för hjärnan att komma ihåg mer konkreta och minnesvärda för att minnas. Det kan handla om språk, glosor eller historiska personer eller andra krångliga begrepp som man kan lära sig. 
  • Då handlar det om att göra om dessa till bilder med hjälp av en form av rebusteknik. Man tar någonting som det här ordet låter som, vilken man därefter associerar till en bild som har med det man vill minnas att göra. Det här kan sättas i system för att snabbt få in och hålla isär olika begrepp i huvudet så att man därefter kan fokusera helt på deras innebörd.
  • Då blir det både enklare att minnas och att förstå. Om du till exempel vill komma ihåg att ordet ”mochilla” på spanska betyder ryggsäck, kan du föreställa dig din MOr som ligger och CHILLAr i en ryggsäck. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons