”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

I mars publicerade Skolvärlden vår debattartikel kring det nya förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som sedan kom att besvaras av Marie-Hélène Ahnborg, särskild utredare om studie- och yrkesvägledning.

Hennes replik innefattar dock brister, framför allt genom att hon avfärdar vår kritik i form av att vi upplever obefogad oro och att vi missförstått utredningen. Men hennes svar bekräftar istället våra farhågor och det saknas argument som pekar på att vi missförstått.

Tvärtom bekräftar hon vår uppfattning då hon medger att det ändå handlar om ”undervisning”. Detta görs tydligt då hon ger exemplet ”Om Framtidsval fördelas över årskurs 7–9 skulle det för eleverna innebära en timme per vecka och om det genomförs klassvis på en fyrparallellig högstadieskola skulle det innebära 12 schemalagda timmar för vägledaren per vecka”. 

Det vill säga – det var precis som vi trodde. 12 timmar på en fyrparallellig 7–9 skola, det är det här vi vänder oss emot. Det är inget missförstånd från vår sida. Mycket bra att utredaren förtydligar vilken totalt annorlunda tjänst det kommer att bli, om förslaget går igenom, att arbeta som syv i grundskolan. 

På våra grundskolor har en lärare som arbetar heltid cirka 18 timmars schemalagd undervisning per vecka. Utöver detta krävs givetvis planering.

De är lärare, det är inte vi. Vi är studie- och yrkesvägledare. Vi har inte kompetensen som en lärare har och många av oss har förmodligen inte valt yrket som studie- och yrkesvägledare för att få ägna en stor del av sin arbetstid åt ”undervisning”.

Att man även skulle hinna med samtal med samma fyra klasser i anslutning till gymnasievalet, om vi återvänder till exempelskolan ovan, eventuellt delta i elevhälsa, ha gruppvägledning, rodda den obligatoriska praon och så vidare är helt absurt. Även OM fler utbildas så har vi svårt att tro att kommunerna, som sällan generöst öppnar plånboken, kommer att anställa i den mån det behövs.

Varningsklockorna borde ringa för de flesta som arbetar som syv i grundskolan i dag och är insatt i hur vardagen ser ut. Vill man ”undervisa” stor del av sin arbetstid så är tipset att man utbildar sig till lärare och därmed får gedigna kunskaper i pedagogik. 

Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt. Vi är uppenbarligen inte de enda studie- och yrkesvägledarna i Sverige som inte tror på att ändra vårt yrkesfokus från samtal i olika former, till att bli någon halvmesyr till lärare.

Studie- och yrkesvägledarna inom grundskolan, Uddevalla kommun