Debatt

”Vi måste kunna garantera kvaliteten”

Debatt Stockholms universitet är angeläget att bidra till att minska den lärarbrist som finns i skolan nu och som kommer att bli ett ännu större problem i en nära framtid i och med pensionsavgångar och att lärare byter yrke. Det skriver Hans Adolfsson och B-O Molander, Stockholms universitet, i ett debattinlägg. 

Det råder stor lärarbrist och det är uppenbart att studenters vilja att söka lärarutbildning och arbetsmarknadens behov inte pekar åt samma håll.

Inom naturvetenskap, teknik och moderna språk är behovet betydligt större än studenternas efterfrågan.

Stockholms universitet är angeläget att bidra till att minska den lärarbrist som finns i skolan nu och som kommer att bli ett ännu större problem i en nära framtid i och med pensionsavgångar och att lärare byter yrke.

Men våra möjligheter att svara mot arbetsmarknadens behov försvåras av osäkerheten kring hur många utbildningsplatser som bör avsättas för blivande lärare, och hur många studenter som faktiskt söker lärarutbildningarna.

Behovet av lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik var stort redan åren 2001–2008. Då fastslog Regleringsbrevet till Lärarhögskolan i Stockholm, som då ansvarade för lärarutbildningen i Stockholm i samarbete med Stockholms universitet, att minst en tredjedel av utbildningsplatserna skulle gå till dessa inriktningar.

Men trots stora rekryteringsinsatser var det få som sökte utbildningarna. En möjlig förklaring var det kommande yrkets låga attraktionskraft, en orsak som ligger utanför universitetens möjligheter att påverka.

Få sökande till ett utbildningsprogram gör det svårt för lärosätet att upprätthålla kvaliteten på utbildningen på grund av det nuvarande systemet för resurstilldelning.

Få sökande innebär mindre pengar till lärosätet och utbildningsgivande institution, vilket gör att lärosätet inte kan lägga lika mycket resurser på undervisningen. Om vi avsätter 50 utbildningsplatser för en utbildning och bara 25 studenter kommer till utbildningen, så finns hälften så mycket pengar att bekosta undervisning, administration och lokaler med. 

Förhållandevis lite resurser avsätts till lärarutbildning jämfört med andra akademiska professionsutbildningar, som läkarutbildning. Om samhället behöver fler lärare bör politikerna överväga om lärarutbildningen av strategiska skäl kan tilldelas resurser för att svara mot en lärarbrist som snart blir akut. Riksrevisionen föreslår i en nyligen publicerad rapport (2014:18) att resurstilldelningssystemet justeras så att vi kan erbjuda utbildningar inom bristämnen med få studerande med bibehållen kvalitet.

Vi lämnar vårt kraftiga stöd för förslaget då det innebär att lärosätena kan garantera utbildningens kvalitet trots få sökande till vissa ämnesinriktningar.

En annan förutsättning för att vi som lärosäte ska kunna bidra till att minska lärarbristen och lättare erbjuda utbildningar som leder till jobb är tillgången till bra prognosmaterial kring kommande behov av lärare. Det ligger ett ansvar på oss som lärosäte att tillsammans med skolhuvudmän utveckla allt bättre rutiner för att planera för kommande behov med utgångspunkt från väl underbyggda prognoser. Detaljerade kartläggningar behövs för att kunna väga in dimensionering av hur många platser som bör avsättas på lärar- och förskollärarutbildningarna.

Vi är övertygade om att högklassiga utbildningar leder till större antal sökande i framtiden. Om politikerna tar frågan om lärarbrist på allvar är det dags att ta ansvar och anslå resurser för att lägga grunden för högt kvalificerade utbildningar, oavsett söktryck.

/Hans Adolfsson, prorektor Stockholms universitet och B-O Molander, rektorsråd Stockholms universitet

Kommentera