bjorn_augustson

Björn Augustson är barnboksförfattare och trebarnsförälder.

Debatt

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt. ”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Jag hade en enkel och problemfri skolgång. Jag kände trygghet, hade vänner och en tydlig plats i den sociala gemenskapen. En plats jag aldrig kände att jag behövde försvara.

Lyssnar man inte, ser man inte, rannsakar man inte sig själv kan bilden av att det är så en skolgång ser ut cementeras i ens inre, en utopi för många blir en sanning för en själv. Låt inte det ske. Sanningen är att skolgången för många är en prövning under långa år då man tvingas höra kränkande saker om sig själv som sårar, djupt. Om såren ens läker tar det tid.

För flera är skolåren ett helvete. 60 000 barn utsätts, enligt organisationen Friends, för mobbing varje år. Det innebär en till två elever i varje klass. Men många, många fler blir kränkta i skolan.

Min övertygelse är att elever ser, hör och vet betydligt mer om vad som pågår än lärarna. Så har det alltid varit. Med mer närvaro av vuxna i skolans korridorer, på raster mellan lektioner, skulle naturligtvis en del av det som idag inte når de vuxnas medvetande eller kännedom kunna stävjas. Det förutsätter att de vuxna är vuxna och agerar som vuxna. Att de tar det de ser på allvar och tydligt markerar mot oönskat beteende.

I och med de sociala medierna finns det idag fler arenor där man riskerar att få utstå saker än det gjorde när jag var ung. På frågan ”Har du känt dig taskigt behandlad på nätet någon gång?”, ställd av Internetstiftelsen Sverige och Bris, svarade 61 procent ja. Enligt Friends nätrapport 2013 har 45 procent av unga i åldern 12–16 år blivit kränkta på nätet.

Om det värsta skulle hända, skulle det fortfarande bara handla om en rå jargong?

Exakta siffror är egentligen ointressant. Vad som dock är viktigt att belysa är att det är uppseendeväckande och oroande vanligt. Att både som förälder och lärare ha en dialog med barn och ungdomar om sociala medier är förstås betydelsefullt. Men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att få och ha koll på allt som händer på nätet.

Enligt Psykologiguiden.se påverkas förekomsten av kränkningar och trakasserier på en skola i hög grad av skolans värdegrund och hur skolmiljön och undervisningen är utformad. Guiden lyfter vidare fram personalens ansvar, att all personal i skolan kan föregå med gott exempel genom att tänka efter och fråga sig hur man pratar till och om varandra i olika sammanhang. De föreslår också att man tar in frågan om mobbing i undervisningen.

Det som fick mig att skriva den här texten är att mobbing, kränkningar och trakasserier alltför ofta, av lärare och rektorer, avfärdas med att det handlar om en tuff alternativt rå jargong. Att det inte ligger något bakom de hårda orden. För mig är det ett mycket beklagligt och skrämmande sätt att frånsäga sig ansvar. Om det värsta skulle hända, skulle det fortfarande bara handla om en rå jargong?

Ingen har undgått debatten som följt med hashtaggen metoo, en debatt som handlar om grova våldsbrott men också om en jargong som människor nu har tröttnat på. Att behandla någon kränkande och respektlöst kan inte försvaras med att personen som gör de här jävla dumheterna inte menar något illa. Det är milt sagt upprörande.

Många är de branscher som i metoos kölvatten har skapat egna hashtags för att organisera sig och markera att det nu får vara nog. Det jag skulle vilja se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där även de fördömer och därigenom inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing.

Ingen ska behöva må dåligt i skolan.

Björn Augustson, barnboksförfattare & trebarnsförälder

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm