Vikariebristen i coronakrisen på väg att knäcka lärarna

Drygt två månader har passerat sedan Skolvärden rapporterade om den rekordstora vikariebristen i Göteborgs grundskolor, men situationen är fortfarande densamma.

– Det har inte blivit bättre. Vi har fortfarande stora bekymmer med att lärare, framförallt de som undervisar de lägre åldrarna men även de på högstadiet, måste täcka upp för varandra utan att få någon ersättning för det, säger Henrik Ahlbom Persson, biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

I normala fall behövs runt 350 lärarvikarier varje dag i Göteborgs grundskolor. Behovet har dock växt under pandemin och bemanningsenheten har nu ökat till 500 vikarier. Men inte heller det har visat sig vara tillräckligt.

Enligt GöteborgDirekt uppger 18 av stadens skolor att lärarfrånvaron i dagsläget har en betydande påverkan på den ordinarie undervisningen.

– Situationen är mycket ansträngd och många skolor menar att de har jättesvårt med bemanningen för att det finns inga vikarier att boka, säger Anders Andrén, utbildningschef i Göteborgs grundskoleförvaltning​, till tidningen.

Bilden bekräftas av Henrik Ahlbom Persson, som står fast vid sin tidigare beskrivning av läget som allvarligt.

– Framförallt handlar det om att du som lärare inte vet hur mycket du ska jobba när du går till jobbet. Det är först på plats som du får reda på om du kan koncentrera dig på dina ordinarie lektioner eller om det har tillkommit tre lektioner för att kollegan är sjuk, säger han.

Utvecklingen gör att allt fler lärare riskerar att bli långtidssjukskrivna och lämna yrket, varnar Henrik Ahlbom Persson.

– När du inte får någon återhämtning så rasar du till sist. Vissa sjukskrivningar är naturligtvis på grund av covid-19, men sedan finns det många lärare som är sjukskrivna för att de är så pass utmattade att de inte klarar av att gå till jobbet.

Eftersom bemanningsenheten inte har lyckats rekrytera tillräckligt med vikarier är det allra viktigaste just nu att fokusera på de lärare som faktiskt går in och täcker upp för varandra. De borde få kompensation för sina insatser i form av kvalificerad övertid, anser Henrik Ahlbom Persson.

– Sedan är det viktigt att poängtera att du som lärare inte ska känna sig tvingad att täcka upp för en kollega, utan att det ska vara okej att säga nej.

Men det är inte bara Göteborgs grundskolor som är hårt pressade.

Catharina Niwhede, ordförande för LR i Malmö stad, vittnar om att hur befintliga lärare måste hoppa in och vikariera för varandra sedan kommunen har ”väldigt svårt att hitta vikarier”.

– Det ökar arbetsbelastningen något fruktansvärt och gör också kvalitén i undervisningen sämre för att lärare inte hinner med sitt för- och efterarbete, säger Catharina Niwhede.

Hon beskriver hur många lärare är väldigt oroliga för att smitta eller bli smittade, samtidigt som de tar ett jätteansvar för sina elever och vill hålla igång undervisningen.

–  De lärare som undervisar elever i lägre åldrar kan inte bara ställa in undervisning. De unga eleverna behöver ju då föräldrar som kan vara hemma, föräldrar som kan ha samhällsbärande funktioner. Det är ett svårt dilemma.

Situationen har förvärrats ytterligare sedan antalet smittade ökade i Skåne.

I november förra året nyttjade skolorna motsvarade 121 heltidstjänster utöver ordinarie bemanning. Under pandmin har behovet ökat och motsvarande siffra för samma period är 175 heltidstjänster. Utöver det har samtliga 80 grundskolor cirka 400 timvikarier som de utnyttjar. 

– Det är en skillnad såklart men det är fortfarande inte helt maxat. Det finns fortfarande tillgängliga vikarier i vår vikariebank, men i dessa tider är det betydligt svårare att låta personer hoppa runt mellan olika skolor, säger Annika Andersson, hr-chef på grundskoleförvaltningen i Malmö stad. 

Att det egentligen skulle behövas ytterligare förstärkning i kommunens system för vikariehantering är därmed inget som hon utesluter.

– På några skolor är det ett ansträngt läge med hög frånvaro. Än så länge har det gått att lösa genom omorganisationer i arbetslagen och i vissa fall har även fritidspersonalen gått in och hjälpt lärare när frånvaron varit hög och vise versa. Det här har gjort att vi i dagsläget inte har varit i behov av att stänga någon skola.

För att stötta skolor och lärare under pandemin har kommunen vidtagit en rad åtgärder, och bland annat bildat en krisledningsgrupp med nyckelledningspersoner från förvaltningen. Gruppen träffas minst en gång i veckan och kan även kallas in om det uppstår ett kritiskt läge.

– Annars har vi organiserat oss på det sättet att vi har utbildningschefer som hela tiden har tät kontakt med sina rektorer. Vi hade till exempel en skola idag där vi hade extra möten just för att bemanningsläget var kritiskt. Då stöttade vi upp och började se över vad vi kan göra för att underlätta situationen, säger Annika Andersson.

Intensiv kontakt med skolorna och en nära dialog med de fackliga företrädarna lyfts fram som två viktiga faktorer när det kommer till kommunens arbete med att stötta lärarna under pandemin. Catharina Niwhede upplever att strategin har fungerat bra, i alla fall när det kommer till grundskolorna.  

– Jag tycker att grundskoleförvaltningen är väldigt tydlig som går ut med veckobrev om hur skolorna ska förhålla sig till pandemin. Däremot är det otydligare på gymnasiet där vi har haft en del kommunikationsproblem med förvaltningen tyvärr, säger hon. 

Även i Stockholm är situationen ansträngd, om än på ett lite annat sätt.

Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholm, beskriver hur pandemin har utmynnat i ”en försiktighet eller motvilja att ta in andra personer än de som redan är anställda i skolans lokaler”.

– Framförallt i grundskolorna, som i första hand tar in egna fasta vikarier innan de vänder sig till de vikarieförmedlingar som upphandlats av Stockholms stad, säger han.

Att många av skolorna använder sig av egna vikarielistor och omfördelar befintliga resurser innan bemanningsföretag anlitas påpekar även Stockholms grundskoledirektör Lee Orberson. Han menar att det förmodligen är en av anledningarna till att han ännu inte har larmats om vikariebrist.

–  Jag har inte fått några indikationer eller signaler på att det skulle vara ett särskilt svårt läge för skolorna gällande vikarieanskaffning. Varken de fackliga eller skolorna i våra samverkansforum har indikerat att vikarieanskaffningen är en särskilt svår situation, säger Lee Orberson.

Enligt statistik från utbildningsförvaltningen som Skolvärlden tagit del av uppgick skolornas kostnader för bemanningstjänster till cirka 6,9 miljoner kronor i oktober. Det är mindre jämfört med samma period förra året då kostnaderna uppgick till cirka 9,5 miljoner kronor.

Den ökade restriktiviteten på skolor till följd av covid-19 gällande att ta in vikarier innebär dock att skolorna löser behovet internt och ofta behöver omfördela resurser i verksamheten. Friska lärare måste såldes täcka upp för sjuka kollegor, och arbetsbördan riskerar därmed att bli större.

– En ökad smittspridning i samhället och en ökad sjukfrånvaro på flera skolor är en ansträngd situation i sig. Men man ska komma ihåg att många skolor även i vanliga fall jobbar med att omfördela lärare och låter kollegor täcka upp för varandra. Om det visar sig att man inte kan lösa det på egen hand kompletterar skolan med vikarier, säger Lee Orberson.

Samtidigt visar en ny undersökning bland LR:s lokalombud och skyddsombud att anspråkstagandet av lärare som vikarierar för sina kolleger har ökat. Undersökningen genomfördes förra veckan och pekar ut ett av de stora problemen som grundskolorna tampas med i dagsläget, enligt Ragnar Sjölander.

–  Många lärare biter ihop och täcker upp för varandra för att det är kris. Men sanningen är att de förtjänar övertidsersättning för sitt extraarbete. Vi håller fortfarande på att kartlägga var det inte funkar, säger han.

För att kunna ge skolorna bättre stöttning har fackförbundet framfört ett antal förslag och krav gällande covid-19 till utbildningsförvaltningen. Yttrandet tar bland annat upp vikten av att lärare får tillräckligt med avlastning, att skolan inte har stora personalsamlingar och att möten sker digitalt.

– Det har tagit ett tag men nu börjar vi se positiv utveckling. Förhoppningsvis kan vi snart få stopp på skolledningar som slentrianmässigt kallar in lärare till fysiska möten, säger Ragnar Sjölander.