SPSM

”Viktigt att elevens behov utreds”

För ett år sedan försvann skolans skyldighet att skriva åtgärdsprogram för alla barn i behov av stöd. Skolan ska i stället sätta in extra anpassningar direkt när de anser att det finns en risk för att eleven inte klarar kunskapskraven.

I juni förra året beslutade riksdagen om nya regler för åtgärdsprogram i skolan. I stället för att skriva ett åtgärdsprogram för alla barn som har behov av särskilt stöd, ska stödet sättas in direkt när skolan anser att det finns en risk för att eleven inte uppnår kunskapskraven för E.

– Det är ett förtydligande som vi tycker är bra eftersom skolan måste tänka till snabbt för att hitta anpassningar för barnet. Det som är mindre bra är att barn som har cancer kanske inte blir aktuella för extra anpassningar. Skolan kan anse att de verkar klara ett godkänt betyg ändå och att cancer kanske inte är en funktionsnedsättning, säger Wern Palmius, rådgivare vid Specialpedagogiska Skolmyndigheten.

Extra anpassningar kan handla om att hjälpa eleven att planera, ge tydliga instruktioner, stötta och ge ledning i att förstå texter eller få hjälp med särskilda läromedel/utrustning eller få specialundervisning under en kortare tid. Om anpassningarna inte räcker och eleven ändå halkar efter och inte anses kunna få betyget E ska skolan sätta in särskilt stöd.

Exakt hur stödet ska utformas står inte i skollagen utan bestäms lokalt utifrån den enskilde elevens behov. När det finns en misstanke om att anpassningarna inte räcker måste rektorn utreda vad som är orsaken och hur man kan ge eleven det särskilda stöd som behövs för att eleven ska nå kunskapskravet. Det ska också beskrivas i ett åtgärdsprogram.

– När ett barn drabbas av cancer tycker jag att skolan alltid ska utgå från att det behövs ett särskilt stöd. Det är oundvikligt. Därför är mitt råd att skolan gör ett åtgärdsprogram även om man kanske klarat sig med extra anpassningar. Det är också juridiskt bindande, vilket är viktigt vid ett eventuellt överklagande, säger Wern Palmius.

Även vårdnadshavarna har rätt att begära att skolan utreder och gör ett åtgärdsprogram om man misstänker att ens barn halkat efter.

– Om man är förälder till ett barn som ska genomgå en cancerbehandling under ett år är mitt råd att kräva en utredning och ett åtgärdsprogram. Skolan kan inte vägra det och det finns ingen anledning för någon part att låta bli att göra det. Jag tror också att de flesta skolor i normalfallet gör det.

Från Specialpedagogiska skolmyndigheten vill man också lyfta frågan kring anpassningar av nationella prov och betygssättning för de barn som har eller har haft cancer.

– Jag möter ibland skolor som signalerar att de kunskaper den här gruppen elever med hjälp av stöd visar är mindre värda än om eleven själv jobbar utan stöd och självständigt. Jag tycker att det är en självklarhet att alla barn har rätt att få lära så mycket de kan.

Om en elev som har eller har haft cancer har svårigheter i skolan, inte klarar av undervisningen eller om resultat på prov och nationella prov inte motsvarar kunskapskraven ska eleven ges stöd i form av anpassningar i den ordinarie undervisningen. De elever som lätt når kunskapskraven har också rätt till undervisning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

– Barnen har inte bara rätt att bli godkända, de har också rätt att få undervisning för att få ett högre betyg än E, konstaterar Wern Palmius.

Texten är tidigare publicerad i Barn & Cancer

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm