lina_ulrika

Lina Axelsson Kihlblom och Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson i samtal under Almedalsveckan.

| Foto: Jonas Fond
Elevstöd

Viktigt att ”reparera” för att höja eleverna

Lina Axelsson Kihlbom vet hur man gör för att vända resultat på en skola: 
Genom att ändra i schemat och sätta in reparativa åtgärder för de elever som befinner sig ute på kanten.

Lina Axelsson Kihlbom är grundskolechef i Haninge kommun och en av de 14 ledamöterna som sitter i Skolkommissionen. Det var som rektor på Ronnaskolan i Södertälje, där nästan alla elever har utländsk bakgrund, som hon blev uppmärksammad efter att ha lyckats vända skolans resultat. Hon drev igenom ett antal radikala lösningar och ökade andelen elever med behörighet att söka till yrkesförberedande program på gymnasiet från 56 procent till 75 procent. 

Under Almedalsveckan i Visby träffade Lina Axelsson Kihlbom Centerpartiets utbildningspolitiska talesperson Ulrika Carlsson för ett samtal om resultaten i den svenska skolan.

– Skolan är enormt viktig för mig, den är på liv och död, och det är oerhört viktigt hur jag bedriver skola, säger Lina Axelsson Kihlbom.

En av hennes arbetsmetoder har gått ut på att tidigt sätta in reparativa åtgärder där det behövs.

– Vi är duktiga på att konstatera, men inte speciellt handlingskraftiga när det kommer till att reparera. 50 procent av de som har F i trean har F även i årskurs sex, det pågår år efter år. De som lämnar nian med F, deras identitet är präglad av det med dåligt självförtroende.

En åtgärd kan vara att ändra schemat, enligt Lina Axelsson Kihlbom.

– Av rutin lägger vi schemat i maj, som sen ligger kvar, trots att 30 procent av eleverna inte når målen.

– Vi har inte råd att vänta till terminens slut med att utvärdera resultat, jag utgår från att lärare lär sig snabbt vilka elever som inte når eller kommer nå målen, det vet de redan i september, i början av terminen. Om vi då lägger om schemat när vi ser hur eleverna presterar kan vi snabbare sätta in åtgärder för de elever som befinner sig på kanten.

Bra ledarskap kan löna sig, enligt Lina Axelsson Kihlbom. Att ha kontroll på hur det går i klassrummen och hur prognoserna ser ut för eleverna.

– Det gäller inte bara för lågpresterande, utan även för hög- och särbegåvade och för de som är ”lagom” men kan nå hög. Alla grupper behöver sina åtgärder.

Arbetet med prognoserna har gett resultat i hennes nuvarande kommun, Haninge, där gymnasiebehörigheten har ökat från 81 procent till 87 på ett år.

– I höst kommer vi att fortsätta vårt arbete med prognosen i fokus och sätta nya mål för alla elevers personliga lärande. Det är viktigt att sätta skolans reparativa och stödjande förmåga i fokus utan att glömma de duktiga eleverna. Arbetet med uppföljning, utvärdering och åtgärder på det här nya sättet har visat sig vara en framgångsfaktor som vi kommer att fort sätta med.

Åtgärderna kan vara riktade mot elevernas prestation.

– Om en elev inte klarar svenska, matte och engelska måste vi fråga oss: kan vi intensivläsa sista terminen, kanske tre timmar extra matte varje vecka? Det finns inte pengar för fler lärare, utan vi måste titta på hur man kan bygga om organisationen, en flexibel organisation med fokus.

– Och om en elev inte klarar gymnasiet, kanske ska hen läsa ett fjärde år då?

Centerpartiets Ulrika Carlsson bad om ett medskick från Lina Axelsson Kihlbom till politiker.

– Var nyfikna på behovet i klassrummet. De borde fråga ”hur går det, hur kan vi stötta dig”? Och våga lyssna på svaret.

Kommentera