Viktigt uppmärksamma ängsliga barn

Är kunskap om blyga och oroliga elever relevant för skolan? Malin Gren Landell ställde frågan när hon föreläste på temat under Skolforum. Ja, det är det, fortsatte hon. Eftersom blygsel och oro inte sällan har negativ inverkan på skolgången.

Malin Gren Landell är barnpsykolog och forsknings- och utvecklingsledare på BUP i Linköping. I sin forskning har hon ägnat sig åt frågor som rör skolfrånvaro och social rädsla.

– Barn med oro och ängslan uppmärksammas oftast inte och får därför inte hjälp. Vi ser att dessa barn remitteras betydligt mer sällan än utåtagerande barn. Det är vanliga och normala problem men kan utvecklas till stora problem om man inte får hjälp. Därför är det viktigt att uppmärksamma.

Förutom att vara ett problem för eleven själv kan blyghet eller oro göra att barnet avstår från att delta i skolaktiviteter som att göra redovisningar, vilket leder till att läraren saknar underlag för bedömning. Men som pedagog kan man med små medel lotsa eleven genom svårigheterna och förebygga större besvär, berättade Malin Gren Landell.

– Blyghet och ängslan kan vara svårt att upptäcka eftersom det stämmer in på så mycket annat.  Det kan vara magont, leda till koncentrationsproblem och att man har svårt att hänga med i undervisningen samt undvikande av vissa situationer. Ofta ogillar de här barnen osäkerhet och stök.

Malin Gren Landell beskriver den ängsliga eleven som en ”lill-polis”, någon som vill ha koll på allt och alla och drivs av att undvika katastrofer. Det är en elev som söker ständiga försäkringar hos vuxna: ”Vem ska jag sitta med nästa gång?”, ”Kan ebola komma till Sverige?”.

– Det är en grupp som är lätt att missa eftersom lärare gärna uppfattar dem om väldigt ansvarstagande, berättade hon.

Rädslan kan ta sig utryck på olika sätt. Man kan vara rädd för andras uppmärksamhet. Talängslan är vanligt. Provrädsla lika så. Separationsångest och rädsla för att inte se mamma eller pappa igen är också vanligt.

– Detta kan också vara något som barnet försöker dölja, varför ängslan inte är så lätt för pedagogen att upptäcka.

Om barnet hindras i sin vardag och inte kan göra saker som det egentligen vill på grund av sin ängslan, då behöver barnet hjälp.

Malin Gren Landell säger att det är viktig att förmedla till eleven att oro och rädsla är något normalt och vanligt. Däremot får man inte bagatellisera elevens upplevelse.

– Våga fråga om elevens oro men fråga inte varför eleven är ängslig, det är inte säkert att eleven vet det. Fråga hellre, ”hur brukar du tänka och känna när du ska redovisa”. Ju mer kunskap läraren har, desto tidigare kan man uppmärksamma elevens svårigheter och stötta.

Det kan till exempel handla om att hjälpa eleven genom att låta hen ta små, små steg mot målet och man kan träna på sociala färdigheter som att genomföra en redovisning, berättade hon vid föreläsningen.

Eftersom ängsliga barn mår dåligt i stökiga miljöer är ett tryggt klassrum viktigt. Även för blyga barn är det viktigt med ett respektfullt klimat i klassrummet, där ingen fnissar vid en redovisning till exempel. En annan riskfaktor för att utveckla ångest är mobbning, varför förebyggande arbete mot mobbing är viktigt. Alltsammans saker som alla elever tjänar på.

– Som lärare är det viktigt att visa att man ser även de ”osynliga” eleverna. Ge även dem en chans att visa sina styrkor. Vågar man inte prata inför klass kan de kanske få visa andra förmågor. Som lärare kan man också ge den blyga elever en röst, så att eleven får uppmärksamhet för något även om hen inte vill berätta om det själv.