johan_schultz_utan_flarp

Johan Schultz är förstelärare i svenska och engelska i Uppsala. 

| Foto: Privat, Shutterstock
Debatt

”Vilket värde har vår värdegrund?”

Debatt Att undervisa i enlighet med den värdegrund som gäller enligt svensk läroplan har blivit problematiskt. Det skaver då rikspolitiken signalerar andra värden. Det är frustrerande då teorin i klassrummet och praktisk handläggning på Migrationsverket motsäger varandra, menar Johan Schultz, lärare i Uppsala.

År 1946 skrevs värdegrundsbegreppet in i den svenska skolans policydokument. ”Lärarkåren insåg under dessa år att begrepp som värdegrund och demokrati inte är statiska, utan kräver ett aktivt ställningstagande”, säger universitetslektor Per Höjeberg som skrivit avhandlingen Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen  (Lunds Universitet 2016).

I dagens läroplan står bland annat att ”… Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde”. Skolan ska ”främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” (Lgr11).

Retoriken som de senaste åren präglat svensk migrationspolitik saknar dock den dimension av inlevelse och hopp som de mänskliga rättigheterna ger uttryck för. Hopp om att kunna hjälpa människor. Det har gått så långt att viljan att hjälpa människor på flykt betraktas som naivt godhetskoketteri av en del svenskar. Det är en sorglig utveckling för Raoul Wallenbergs hemland. 

Den politiska retoriken motsäger den värdegrund vi lärare är ålagda att förmedla.

2015 blåste andra politiska vindar. Fredrik Reinfeldt menade att vi borde öppna våra hjärtan och Stefan Löfvén proklamerade att hans Europa inte bygger murar. I skolan jobbade vi mycket med värdegrund och skriften Om det var krig i Norden. En skrift som vänder på verkligheten genom att kriget tvingar svenskar att fly till fredligare länder i t.ex. mellanöstern.

Mina elever fick också läsa en serie människoöden som DN publicerade under 2015. Eleverna fick sedan berätta för varandra om människor som flytt till vårt land, vilka umbärande de varit med om och hur Sverige hjälpt dem. Stolta ögonblick i ett svenskt klassrum.

Idag har värdegrundslektionerna tagits bort från schemat. Men alla skolämnen ska präglas av vår gemensamma värdegrund som formuleras i läroplanen. Men det skaver då den politiska retoriken motsäger den värdegrund vi lärare är ålagda att förmedla.

Vi får aldrig ta vår humana värdegrund för given.

Åldersuppskrivningar, orimliga krav på dokumentation och allmänt bristande rättssäkerhet i Migrationsverkets handläggning innebär att ungdomar buras in i väntan på utvisning till ett av världens farligaste länder. Deras brott är att de blivit äldre.

2020 har Sverige alltså fängelser där unga, oskyldiga och arbetsföra människor förvaras i väntan på kostsamma chartrade utvisningsflyg till Afghanistan, en tragisk prioritering att lägga skattepengar på. Sverige har inte råd, varken moraliskt eller ekonomiskt. Istället för att bygga vidare på Raoul Wallenbergs arv bygger hanteringen av dessa ungdomar vidare på arvet av baltutlämningen till Sovjetunionen 1946.

Jag minns att jag under min lärarutbildning för tjugo år sedan reagerade på den undervisning vi fick om begreppet värdegrund. Jag tyckte det var självklarheter; måste man verkligen få undervisning om detta? Nu inser jag hur viktigt det var. Civilisation är en tunn fernissa … Vi får aldrig ta vår humana värdegrund för given.

Om inte läroplanens värdegrund återspeglas i migrationspolitiken riskerar orden om mänskliga rättigheter och empati att eka ihåliga för Sveriges elever. Hur påverkar det förtroendet för oss som pedagoger? Och hur påverkar det elevernas respekt för värdegrundsarbetet i skolan?

Johan Schultz, förstelärare Sv/Eng i Uppsala 

Fotnot:

Ett lästips till de som vill underlätta sin förståelse för unga ensamkommande är Karin Sehlins skrift Hör du mig? Ensamkommande ungdomars röster (Barnombudet i Uppsala län). Den kan också med fördel användas i värdegrundsarbete i skolan.
 

  • Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm