nanna-gillberg2
Forskning

”Vissa sidor utvecklas, andra hamnar i träda”

I den digitaliserade världen behöver umgänge inte längre innebära ögonkontakt, ömsesidighet och närvaro – mer än fysiskt. Här är det viktigare att prioritera de inte närvarande, och kopian av verkligheten blir verkligare än den riktiga. Forskaren Nanna Gillberg pratade om hur den digitaliserade världen formar oss till helt nya människor på Bokmässan.

I sin bok ”Uppmärksamhetssamhället” beskriver Nanna Gillberg, ekon. dr och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Göteborg, hur vårt sätt att umgås och prioritera förändras i den digitaliserade världen.

– I dag är synlighet och medialt spinn början på allt värdeskapande. Umgänge behöver inte längre uppfylla kriterier som ögonkontakt, ömsesidighet eller närvaro i stunden, mer än den fysiska. Normer, etiketter och värderingar kring vad man får och inte får göra i ett socialt sammanhang har snabbt ändrats. I dag är det helt okej att ha mobiltelefonen på bordet under en middag, för inte alls länge sen upplevdes det som oförskämt, säger hon.

Hon beskriver hur många i dag prioriterar att dokumentera och distribuera, istället för att uppleva sin tillvaro, till exempel under en middag med vänner.  

– Uppmärksamhet spelar en central roll i det digitala samhället. Och den behöver inte alls vara kopplad till prestation. Det räcker att stå på en röd matta, ta en selfie och publicera. Det är likes som är hela substansen. Även offentlighetsprincipen spelar en viktig roll. Personer, relationer och upplevelser får värde först när de offentliggörs. Och det är väl egentligen inte så konstigt att många faller in i det här. Man kan framställa sig själv i mer positiv dager på nätet. Det är svårt att vara både rolig, snygg och smart samtidigt i verkligheten.

Nanna Gillberg beskriver också hur jaget har kommersialiserats i det digitala samhället. Att var och en i dag är sitt eget varumärke.

– Vi ska alla vara entreprenörer och förverkliga oss. Det bidrar också till att nätverkande och självpresentationen blir så viktig. Sitter man på en konferens blir det viktigare att twittra om den än att lyssna till talaren, och det blir också viktigare att reagera på det som händer på twitter än på det som händer på scenen. Konferensens viktigaste funktion blir att legitimera det sociala snacket kring konferensen.

Ytterligare en konsekvens av uppmärksamhetssamhället som Nanna Gillberg identifierat är att kopian – till exempel i form av en statusuppdatering på Facebook – blir verkligare och sannare än den verklighet den refererar till.

– Reproduktionen av verkligheten utmanar verkligheten den refererar till. Genom en statusuppdatering kan man framställa sig som att man har ett härligt liv, med härliga kompisar och kan bjuda på komplimanger. Du kan också kolla facit på sociala medier om du känner dig osäker på din egen upplevelse av en händelse.

Den sista aspekten av uppmärksamhetssamhället är individualisering. Att egentid har blivit viktigt.

– Det är viktigt att säga ifrån i dag, sätta ner foten, våga säga nej och lära sig att ta för sig. Det är inte lika viktigt att ta hänsyn till andra. Man säger att min agenda är viktigare än alla andras här och nu.

Nanna Gillberg är kritisk till utvecklingen och jakten på likes. Hon menar också att det förändrar vårt sätt att vara, som människor.

– Det är lite så, för hjärnan påverkas av att vistas på internet, att ständigt byta fokus, att inte ha riktig uppmärksamhet på ett ställe under en längre tid. Det utvecklar vissa sidor hos oss, medan andra hamnar i träda. Empati får till exempel svårare att utvecklas under de här förutsättningarna. 

Kommentera