Ystad: S+C-samarbete utestänger SD

När Socialdemokraterna förlorade valet 2006 fick hon sluta som Ystads högsta skolpolitiker. Nu tar Ingrid Ek över ordförandeskapet på nytt.

– Det finns fördelar med att ha den erfarenheten. Det betyder att man förhoppningsvis inte upprepar samma misstag, säger hon.

Sverigedemokraterna är starka i kommunen, de ökade från 7 till 12 procent, men deras inflytande under de kommande fyra åren kommer vara begränsat på grund av ett nytt samarbete över blockgränsen. Centern som under åtta år har varit del av den styrande Alliansen, stödjer nu Socialdemokraterna och tillsammans med Vänsterpartiet uppnår man majoritet i kommunfullmäktige.

Ingrid Ek är tydlig med att någon revolution inte är att vänta inom Ystads skolsystem.

– Vi har en fantastiskt bra skola i grunden, men självklart finns det alltid saker att förbättra. Framför allt tänker jag på situationen för barn med särskilda behov. Sedan vill vi ha en ännu bättre och djupare dialog med rektorer och lärare.

Under de gångna åtta åren har de båda blocken varit i stort sett överens om skolpolitiken. Det kommer inte att ändras, tror Ingrid Ek.

– Det har inte skett några stora rockader under de åtta år som gått. 1 till 1-satsningen har vi exempelvis varit helt överens om. Jag upplever inte att vi har haft några stora meningsskiljaktigheter och tycker att de styrande har varit bra på att lyssna på oss i oppositionen.

Även utbildningschefen Bengt Persson lovordar den samsyn som råder kring skolpolitiken. 

– Visst vill alla partier sätta sin prägel på verksamheten, men några stora förändringar tror jag inte på den här gången heller. Och det är det som är styrkan i Ystads kommun, att politikerna under lång tid har varit relativt överens om hur skola och utbildning ska bedrivas. Som tjänsteman känns det väldigt tryggt. Vi behöver inte vara oroliga för några dramatiska lappkast, säger Bengt Persson.

Han drar gärna en parallell till Finland, vars skolframgångar ofta brukar hänföras till en stabil och konsekvent utbildningspolitik, oberoende av politiska skiften.

– Ibland kan jag tycka att vi i Sverige är lite väl känsliga för trender och ändrar inriktning så fort det dyker upp någon ny rapport eller studie. Vad skolan behöver är stabilitet och trygghet och det tycker jag att politikerna här i Ystad har varit bra på att ge oss. Att det nu blir maktskifte är inget som skapar någon större oro bland oss tjänstemän, inriktningen och de ekonomiska förutsättningarna tror jag kommer vara ungefär desamma.

Utveckling av verksamheten är nödvändig, men ramarna måste ligga fast. Ungefär så vill Bengt Persson att skolpolitiken ska se ut. Kanske borde rikspolitikerna ta efter sina kollegor i Ystad, enas om en skolpolitisk linje och hålla fast vid den?

– Visst måste vi hela tiden omvärldsbevaka och förnya oss, men att utvecklas innebär inte att man hela tiden måste byta spår och förkasta hela utbildningssystemet. De senaste åren har vi fått vänja oss vid att det hela tiden kommer nya direktiv, nya bollar från sidan, och det har inte varit bra för skolan.

Regeringskrisen i Stockholm innebär att skolorna i Ystad går miste om runt tio miljoner kronor, säger Ingrid Ek.

– Vi hade tanken att ta ännu större krafttag med de pengar som utlovades från regering och riksdag.

Ystad, rektor och lärare: ”Någonstans är vi lite besvikna”

Det fanns förhoppningar om extrapengar till skolan när det stod klart att S skulle få makten. Nu ser satsningarna ut att gå om intet.

– Vi hade nog rätt stora förhoppningar när vi fick en ny majoritet. Men nu är budgeten lagd och det blir ingen höjd elevpeng. Någonstans är vi lite besvikna, vi trodde nog att de röda skulle satsa mer på skolan, säger Kerstin Irehjelm, högstadielärare och Lärarnas Riksförbunds kommunombud.

Under sina år som fackligt aktiv har hon upplevt flera maktskiften.

– Magkänslan är kanske att skolan har gynnats när vi har haft rött styre, men det är svårt att säga. Vi har ett totalt fritt skolval i Ystad och det har kanske spelat större roll för skolornas ekonomi än vilket block som har styrt.

En avgörande fråga är lärarnas löneutveckling, menar Kerstin Irehjelm. Hon är bekymrad, men hoppas på en positiv utveckling de kommande fyra åren.

– Tidigare har vi legat bra till lönemässigt, men nu håller vi på att bli frånåkta. Jag är orolig att andra kommuner kommer locka de bästa lärarna från oss och det kommer på sikt vara dåligt för Ystad.

Jonas Thun är rektor för Edvinshems- och Edvinshusskolan. Hans förhoppningar handlar om en fortsatt bra och tät dialog med de som nu ska bestämma över Ystads skolpolitik.

– Det är ingen självklarhet att politiker har egen erfarenhet av skolans värld, därför är det så viktigt att vi får engagerade politiker som besöker skolorna och pratar med elever, lärare och rektorer.

Får han själv tillfälle att diskutera med nämnden kommer han prata om barn med särskilda behov.

– Antalet elever med särskilda behov ökar och resurserna räcker inte alltid till.