Är det möjligt att bli överens om grunderna för skolpolitiken?

Våra ministrar i utbildningsdepartementet, Anna Ekström och Lina Axelsson Kihlblom, syns hävda att det behövs ett samförstånd och ett gemensamt ansvarstagande för skolan. Det låter väldigt bra och lockande efter de senaste årens politiska karusell. Ministrarna hoppas att vi ska kunna enas om en skolpolitik som faktiskt ligger fast över tid.

Ministrarna syns lita till att det går att skapa ett bra samtalsklimat i riksdagen.  Det är bra. Samförstånd är trevligare än konflikter. Finns det då inga ideologiska skillnader i skolpolitiken längre? Tycker vi verkligen lika i skolfrågor oberoende av politisk färg? Är skolans roll i samhället lika för en socialist och en konservativ? Strävar vi verkligen mot samma slags samhälle?  Har vi samma samhällssyn? Har vi alla samma människosyn? Har vi samma kunskapssyn? Värdegrund, etc?

Ministrarna menar att lärare och elever behöver såväl arbetsro som trygghet. Vilken verksamhet kan man säga det om, mer än skolan? Ska inte skolan utvecklas? Ska den inte förändras? Ska utvecklingen stanna av under rubriken arbetsro?

Skolans styrdokument kan inte rivas upp varje gång det byts regering. Ger vi inte alla barn en bra start går vi som land miste om talanger, vår ekonomiska utveckling hotas, vi kommer misslyckas med att lösa de stora framtidsutmaningarna och klyftor mellan människor kommer att växa. Det kan alla skriva under på oavsett politisk färg.

”Problemen i skolan är på riktigt”

Det syns finnas flera gemensamma nämnare mellan regering och opposition. Den senaste samarbetsregeringen hade tre utgångspunkter för skolan:

  1. Eftersträva brett politiskt stöd för de reformer vi lägger fram.
  2. Stora skolreformer ska vara förankrade hos skolledare och lärare.
  3. Förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i aktuell forskning.

Läroplaner, kursplaner och betygssystem skulle inte styras av ideologier, utan utifrån kunskaper om hur man skapar de bästa möjligheterna för elevers lärande. Är lärandet och tidiga betyg fritt från ideologier? Satsning på begåvade barn är det också ideologifritt? Minskning av medel till barn med svårigheter är det också ideologifritt? Etc.

Problemen i skolan är på riktigt. Allt samarbete är bra, men ideologier är väldigt viktiga. Aktuell forskning är ingen som helst garanti för att förändringar i skolsystemet är bra för barn och lärare. Det finns stora kvalitetsskillnader mellan forskning och forskare också.

Koppla inte bort ideologier från skoldebatten, utan koppla istället på dem. Det är viktigt inför valet hösten 2022, grunderna för det svenska samhället vilar de facto på olika ideologier. Tydliggör ideologiska skillnader och eventuella likheter istället för att dölja dem. Mörka inte. Låtsas inte att de inte finns.

Om man bara pratar samförstånd, så mörkar man faktiskt ideologier. Skolan vilar på ideologisk grund.

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.