Forskare ifrågasätter skolans kompensatoriska uppdrag

Vår svenska skola har till uppgift att se till att alla elever, oavsett social bakgrund, ges samma möjligheter att uppnå skolans mål. Skollagen har tydliga krav: alla elever i Sverige ska uppnå minst godkänt i alla ämnen.  Allt färre elever klarar kraven och skolan har blivit sämre på att stötta elever som har svårt att nå målen. Det här gäller inte bara Sverige, utan det här gäller i hela Europa.

Huvudfrågan är om skolan över huvud taget kan kompensera för en problematisk familjebakgrund. Det som gjort att frågan aktualiserats på nytt är att forskaren Henrik Jordahl på Institutet för näringslivsforskning i en artikel på altinget.se presenterat sina tveksamheter över skolans kompensatoriska åtgärder.

Familjebakgrunden är den viktigaste faktorn för framgång i skolan. Det har alla lärare i hela skolsystemet alltid känt till. Detta är inget nytt, men det tar bättre om en forskare säger det.

Familjebakgrunden spelar allt större roll. Skolverket visade också detta i en rapport. Familjebakgrunden har fått och får allt större betydelse för elevers betyg och framgången i skolan. Högutbildade föräldrar väljer oftare skola åt sina barn. Detta faktum orsakade att utbildningsministern Gustav Fridolin uttalade sig och menade att det berodde mest på bostadssegregationen. Fridolin vill också ändra i det fria skolvalet, som en reaktion på Skolverkets rapport.

Han anser att Skolverket borde titta mera på vilken kvalitet skolorna egentligen har. Kvaliteten är också en påverkansfaktor på elevernas prestationer.

Jonas Sandqvist, medförfattare och undervisningsråd på Skolverket, säger att det handlar om att behålla personal som är bäst lämpade att arbeta på skolor med svårare förutsättningar. Han menar också att om man pratar om resultatutveckling i skolan i stort, det vill säga om det går bra eller dåligt för Sverige, där kan man diskutera om lärarutbildningen och så vidare har blivit sämre. Men nu pratar vi om skillnader mellan skolor, då handlar det om hur lärare och rektorer fördelas på skolor.

Hur ska man då locka de bästa skolledarna och de bästa lärarna till problemskolorna? Dels handlar det naturligtvis om en rimlig arbetsbelastning, men det handlar också väldigt mycket om lönen. Sedan handlar det om hela undervisningssituationen, fler vuxna som avlastar, stödpersonal och kringpersonal. Men sedan måste man också ha en drivande och pedagogisk skicklig skolledning med erfarenhet, som har modet att leda. Elevhälsovården är också viktig.

Skolan har absolut ett kompensatoriskt uppdrag. Alla elever ska få en så likvärdig utbildning som möjligt. Forskaren Henrik Jordahl vill ha mera forskning kring vad man egentligen faktiskt kan åstadkomma med kompensatoriska åtgärder. Det är bra.

Stockholms kommun har gjort vissa satsningar på det kompensatoriska uppdraget, men inte fått märkbar förändring av detta. Han menar att det är en politisk fråga, hur kompensatorisk skolan egentligen ska vara och säger att man måste lägga pengar på rätt saker om skolan ska kompensera för familjebakgrund.

Rapporten visar också att en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning på skolan hjälper elever till högre resultat. Men om skolan inte klarar det kompensatoriska uppdraget kan man få ökade problem. Skolinspektionen har belyst att huvudmännen har svårt med detta och gör att skolorna får svårare förutsättningar.

Jonas Sandqvist menar att om lärare får bättre förutsättningar att arbeta på skolor med svåra förutsättningar, så kanske skolan kan vara kompenserade för familjebakgrunden. Kan man verkligen helt och fullt  kompensera för familjebakgrund? Tveksamt.

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm