Renässans för estetiska ämnen – då lyfter våra elever

Inte nog med att ämnesbetygen är på väg tillbaka, nu kommer estetiska ämnen tillbaka i gymnasieskolan också. Det är verkligen ett glädjande besked för oss alla som anser att estetiska ämnen är viktiga för bildning, lärandet och kreativitet.

Man lär sig mer och bättre med hjälp av de estetiska ämnena, men de estetiska ämnena är inte bara hjälpgummor till andra ämnen. De har ett viktigt egenvärde för ungas utveckling.

Estetiska ämnen togs bort som obligatoriska genom gymnasiereformen 2011, när Alliansen regerade. Estetiska ämnen var inget alliansen värnade om. Inget mera flum med musik, bild, drama eller slöjd. Det skulle pluggas matte och historia i stället. Den rödgröna regeringen gillar däremot estetiska ämnen och agerar därefter.

Sedan gymnasiereformen 2011 har allt fler elever valt bort estetiska ämnen. På många gymnasieskolor har de estetiska ämnena helt försvunnit, liksom givetvis tillhörande lärarkompetens. Nu återkommer ämnena, och lärarkompetensen måste fram, hur nu det ska gå till?

Ett estetiskt ämne införs nu på alla nationella program i gymnasieskolan. Förslaget föreslås träda i kraft redan från 1 januari 2019. För att få in ett estetiskt ämne på 50 gymnasiepoäng kommer gymnasiearbetet att minskas med lika många poäng, som på så sätt halveras. Undantaget är de estetiska programmen där karaktärsämnena förstärks med 50 poäng.

Forskning visar att undervisning i estetiska ämnen även leder till att eleverna lär sig teoretiska ämnen bättre. Det är intressant och spännande. Studier framtagna vid Karolinska Institutet visar att dans och musik stimulerar lärandet av teoretiska ämnen som till exempel matematik.

Forskningen visar också att elever mår bra av att utöva kulturella aktiviteter och röra på sig för att bättre träna hjärnan. Inte bara sitta stilla och räkna, skriva och läsa. En gymnasieskola med sång, musik och konst på schemat, skapar balans mellan återhämtning och energi och blir roligare och mer intressant för eleverna.

Att musicera eller utöva kulturella aktiviteter sätter tydliga avtryck i barns och ungas hjärnor. En kanadensisk studie av sexåringars IQ visade att barn som ägnade sig åt kulturella aktiviteter ökade sin IQ mer än genomsnittet.

Forskare vid Karolinska Institutet, vars mål var att identifiera vilka faktorer som leder till framgång i skolan, kunde hitta en klar faktor: musicerande. De barn som musicerade hade en annan utveckling av sitt logiska tänkande och sitt arbetsminne, det vill säga förmågor som är direkt avgörande för skolprestationen. Dessa rön var signifikanta, även när man hade tagit hänsyn till klasstillhörighet.

De här forskningsresultaten går stick i stäv med hur Alliansen förändrade gymnasieskolan där de estetiska ämnena togs bort. Estetisk verksamhet är viktigt ur många aspekter, dels vill ingen leva i ett sterilt samhälle, utan vare sig musik, konst eller andra konstnärliga uttryck, dels är ingen människa hel utan de estetiska uttrycken. Hjärnan är ”kulturell” och behöver stimulans på många olika sätt för att utvecklas optimalt.