Svalt praointresse ger dålig förberedelse för yrkeslivet

I Gävleborgs län har vi landets högsta arbetslöshet. Vi har även den största ungdomsarbetslösheten och landets lägsta utbildningsnivå. Hur Gävleborgs Län ska ta sig ur detta kan man undra. Gävleborgs Län måste försöka att på alla sätt och vis förändra den här situationen.

En sak vet vi säkert och det är att alla barn behöver en (yrkes-)utbildning och ett arbete (nåja, i alla fall de flesta behöver det). Skoltiden ska förbereda för yrke och arbetsliv, men frågan är hur förberedelserna ska gå till? Hemmet har naturligtvis ett ansvar, men idag har vi fler-generations-arbetslösa. Har man aldrig haft ett yrkesarbete är det kanske svårt att förbereda en yngre generation för ett yrkesliv. Jag arbetade som utbyteslärare i Manchester på universitetet (1993) och då mötte jag tre generationer arbetslösa: en farfar, en far och en son som alla var arbetslösa. Nu har vi nästan samma situation i vår region. Jag diskuterar förberedelse för yrkes-och arbetsliv. utifrån en aktuell rapport om attityder till PRAO, praktisk yrkesorientering. Den tes jag driver är att studievägledare inte har ett ensamansvar för yrkesorientering, men det är en viktig del. Alla i skolan måste ha ett ansvar för att förbereda för yrke och arbetsliv.

Det har funnits PRAO i olika former och olika innehåll, sedan lång tid tillbaka, men den har också varit borttagen helt och hållet. Vad som Iåg bakom detta beslut är svårt att förstå? En statlig utredning (november 2015) pekar på att praktisk yrkesorientering måste tillbaka igen. Det är en viktig del i en ung människas yrkesval att få studera olika yrken och olika arbetsplatser genom praktisk yrkesorientering. Detta under förutsättning att den praktiska yrkesorienteringen fungerar väl, förstås. Det gör den långt ifrån alltid. Ibland fungerar den på rakt motsatt sätt, nämligen att PRAO-perioden avskräcker från både den arbetsplats och det yrke den egentligen skulle göra PR för. Detta är väldigt olyckligt förstås.

En nyare rapport från Svenskt Näringsliv säger att 8 av 10 företag vill ta emot praoelever. Två tredjedelar av företagen som studerats säger sig ha gjort detta under det senaste året. Hälften av de företag som inte tagit emot någon PRAO säger sig vilja ha PRAO-elever, men att skolan eller regelverket sätter stopp. Det är märkligt och regelverket borde naturligtvis omgående ses över. Säkerhetsfrågor måste tas på allvar, men i övrigt ska alla kontakter underlättas.

Kontakterna med skolan är ibland dålig, men tydligen även obefintlig. Intresse från skolornas håll är också många gånger dåligt.  Svenskt Näringsliv anser att PRAO ska vara obligatorisk. Skolverket, Arbetsmiljöverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöver också slå sina kloka huvuden ihop och underlätta genomförandet av all förberedelse för yrkesliv och arbetsliv. Eftersom nuvarande regering värnar om jobben så borde den även ta sitt ansvar. Att skaffa ett jobb börjar faktiskt i skolan.

Informationen om varför PRAO är viktigt och vilka regler som gäller behöver stärkas. Skolverket behöver uppdatera sin hemsida vad gäller PRAO och det är säkert bra. Skolans huvudmän, skolledare och andra verksamamma i skolan behöver ge mera stöd för att skapa en kvalitativt god PRAO, men det behövs andra åtgärder också. Skolverket understryker vikten av att grundskolan ger kvalitativt god undervisning om hur arbetslivet ser ut och fungerar. Koppling skola och yrkesliv är mycket viktig.

Skolverket säger sig ha mycket fortbildningsinsatser för lärare och studie-och yrkesvägledare. Om man ska förhindra att ungdomar slutar skolan i förtid och inte kommer in på arbetsmarknaden, så är det inte enbart lärare och studie-och yrkesvägledare som har ett ansvar. Ansvaret vilar på många fleras axlar.

Den grundläggande lärarutbildningen inte minst. Idag finns det inte många inslag i lärarutbildningen som förbereder för yrkes-eller arbetsliv. Många blivande lärare går dessutom direkt från skolan till lärarutbildningen och har ytterst begränsade erfarenheter av yrkes-och arbetsliv, utanför skolan. Hur kan man då  stimulera och entusiasmera för yrkesutbildning och arbete?

För ett antal år sedan hade vi en obligatirsk samhällsorienterande praktik på några veckor i lärarutbildningen. Det fungerade inte heller riktigt bra. Vi minns alla lärarutbildare den medelålders polis som man skickade ut på tre veckors samhällsorienterande praktik. Så tokigt det blev.

Men kanske skulle man kräva att blivande lärare skulle ha gjort något annat innan de påbörjar den grundläggande lärarutbildningen. Det inre arbetet, dvs. undervisning och lärande måste också vara yrkes-och arbetsförberedande.

 

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm