Annons

Språket är nyckeln

Språket är nyckeln till en oändlig värld av färgsprakande och fascinerande möjligheter. När jag skriver detta ser jag framför mig alla regnbågens vackra färger i ett otal olika nyanser, natur-, landskaps- och stadsbilder från jordens alla hörn. En flora av olika människoöden, ansikten och berättelser med hela känsloregistret representerat. Jag ser fantasivärldar och fantasifigurer där ja, just endast fantasin, sätter gränser och fantasin är som vi alla vet; gränslös.

 Alla som läser ovanstående stycke, eller vilket stycke som helst för den delen, får inte några bilder i huvudet. Det är inte ens alla som kan läsa stycket.

 Idag är det många barn som börjar grundskolan utan ett tillräckligt stort grundläggande ordförråd för att kunna tillgodogöra sig undervisningen, eller under skoltidens gång inte utvecklar sitt ordförråd tillräckligt för att fortsatt kunna tillgodogöra sig den, än mindre nå sin fulla potential. Enligt Ingvar Lundberg, professor emeritus i psykologi och skapare av den framgångsrika Bornholmsmodellen, blir en text som innehåller 5-10 % ord som en elev inte förstår i det närmaste obegriplig för eleven.

 Vad är det då som utvecklar ordförrådet hos ett barn? Högläsning, samtal, berättelser och diskussion och det helst varje dag! Mats Myrberg, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, har genom undersökningar kommit fram till att en sjuåring som börjar grundskolan i genomsnitt har ett ordförråd på 7 000 ord. En sjuttonåring som läser och/eller lyssnar till texter och som har blivit läst för mycket som liten har ett ordförråd på 50 000-70 000 ord, men en sjuttonåring som inte läser har ett ordförråd på 15 000-17 000 ord. För att klara av ett vanligt vuxenliv, att hänga med i nyhetssändningar, förstå en tidningsartikel och att kunna följa instruktioner och anvisningar krävs ca 50 000 ord. Grundläggande för att utveckla ordförrådet är att barnet blir läst för och samtalat med vilket stimulerar den egna läslusten, grunden för att vidareutveckla ordförrådet.

Läser vi då mer och mer för våra barn? Tyvärr är det motsatt trend som gäller. Antalet föräldrar som högläser för sina barn har mer än halverats de senaste tio åren, idag är det bara en tredjedel av alla föräldrar som regelbundet läser för sina barn jämfört med 70 procent för tio år sedan, enligt en undersökning av Läsrörelsen och Junibacken.

Lika viktigt som att läsa för sitt och andras barn är det att tillsammans diskutera och analysera innehållet i det man läser. Att inte bara låta barnet/ungdomen passivt ta emot läsningen utan att aktivera de egna tankarna, förståelsen, fantasin och analysförmågan – vad? – varför? – hur? – orsaker? – konsekvenser? – lösningar?

Att tolka och analysera en text är något man lär sig tillsammans med andra, därför är det precis lika viktigt att samtala och diskutera runt texter och andra företeelser.  Just därför är det så upprörande att föräldrars högläsning för sina barn minskar och att barngrupperna i förskolan samtidigt ökar, förskolan som annars hade haft stora möjligheter att kompensera för föräldrarnas minskade högläsning. Nu är det många barn som inte har ett tillräckligt stort ordförråd för att undervisningen ska bli begriplig, tyvärr drar många även den felaktiga slutsatsen att anledningen till att de inte förstår skulle vara att de själva inte är tillräckligt smarta. Den bristande självkänslan och känslan av hopplöshet kan vara förlamande, det blir ingen idé att ens försöka.

 Tänk vilken vanmakt, att känna sig utanför, att inte förstå, att inte kunna sätta ord på sina egna känslor och upplevelser. Ett fängelse, en begränsning i den egna uttrycksförmågan lika kraftfull som en hand som fysiskt håller för munnen på någon och lika förtvivlat upprörande och bedrövlig. Den bristande självkänslan och vanmaktens osynliga bur. Tänk friheten i möjligheten att kunna uttrycka sina tankar, känslor och idéer; att kunna kommunicera med och förstå andra. En värld av möjligheter istället för en omöjlig värld.

Språk är inte bara nyckeln till en oändlig värld av verklighet och fantasi, språk är också makt. Språk är möjligheten att ta makten över sitt eget liv, att förstå, följa med och kunna påverka samhället. Att kunna välja utbildning, yrke och livsstil. Att kunna påverka sin egen och samhällets framtid. Demokrati.

Språket är inte bara möjligheten att kunna kommunicera med andra och att kunna påverka. Språket är också en förutsättning för att kunna utveckla det egna inre jagets tankar, känslor och idéer. Att existera, växa och utnyttja sin fulla potential.

Låt oss ge språkets nyckel till alla barn; läs för dina och våra barn!

/Karin

Reagera på inlägget:

Jag kräver en nationell strategi för skolans digitalisering

En kollega, som jag stött och blött texter med under drygt tio års arbete med läroböcker i religionskunskap, fick en gång Bildkälla: Photo by Sannse at the City of Birmingham Championship Dog Show, 30th August 2003frågan om hur jag är som samarbetspartner. Han svarade ”som en byracka, en blandning mellan terrier och labrador. En terrier som aldrig ger sig och en labrador som är pålitlig och stabil.”. Det är nog det finaste omdöme jag fått.

Jag lever kanske inte alltid upp till det omdömet – men jag vet att just nu behövs mer än någonsin en terriers envishet för att få till förändringar av skolsituationen i Sverige. Inte alla skolors situation i Sverige, för i många skolor är det på många sätt väldigt bra. Men det är alldeles för stor skillnad mellan olika skolors förutsättningar, och med terrierns envishet måste vi vara många som säger DET ÄR INTE OK. Och vi får inte bara säga det, vi måste faktiskt få till förändringar.

En av de saker som måste förändras är den svenska skolans arbete med digitala verktyg. Återigen, som en helhet. Enskilda skolor har goda förutsättningar, genomtänkta strategier, tydliga strukturer. Andra har knappt något. Och den enskilda eleven drar vinst- eller nitlotter för sin egen utveckling. Somliga har vinstlotter i bagaget redan, förutsättningar hemifrån, och för dem spelar en nitlott kanske inte så stor roll. Men för den som inget har – och inget får?

IT i skolan handlar inte om skojjsigheter och muntrationer. Det handlar inte om flashiga presentationer och färgglada tillägg. IT i skolan handlar om demokratiska rättigheter, förutsättningar att kunna förhålla sig till informationsflöden, sätt att påverka och sätt att uttrycka sig i en digitaliserad samtid. Dessutom ger IT i skolan möjlighet till nya typer av interaktion i klassrummet och till kollaborativt arbete och samspel långt utanför det. Men bara där det finns förutsättningar i form av vettiga redskap, kunniga lärare och strukturer som stödjer arbetet.

Man hade kunnat hoppas på att det här skulle liksom lösa sig av sig själv. Det har det inte gjort. Och jag tror att de flesta inser att det gör det inte framöver heller. Till en del beror det på att det inte verkar finnas tillräckligt tydligt incitament för att skolor och kommuner ska uppfatta det tvingande i skrivningarna i läro/ämnes/kursplanerna. Men det beror också på att de svårigheter som finns kring strukturer och verktyg är komplicerade, och kräver förändring – kanske till och med på lagstiftningsnivå. Det är inte rimligt att det som är lagligt i en kommun är olagligt i en annan, och det är inte heller rimligt att pedagogiskt arbete inte diskuteras utifrån sina egna förutsättningar, vad gäller de viktiga integritets- och säkerhetsfrågorna. Allt kan inte vara tillåtet – men allt kan inte heller vara förbjudet. Och det bör kunna råda samsyn om både vad vi kan och vad vi ska göra.

Därför behöver vi en nationell strategi för skolans digitalisering. Nu. Likvärdig och relevant skola – med en terriers envishet kommer jag, och många med mig, kräva det. Arbetet måste ta fart NU!

/Katarina

Reagera på inlägget:

Därför brinner svenska skolor

Det forskas som bekant på mycket.
Till exempel har SP Fire Research forskat i varför det brinner på ungefär en svensk skola per dag.
Enligt dem är ungefär hälften av bränderna anlagda, och enligt forskaren Margaret McNamee som P4 Kalmar pratat med finns det i stort sett fem orsaker till varför någon tänder på en skola:

Vandalisering
För att förhindra skolverksamhet
För att dölja inbrott eller andra typer av brott
På grund av lek
En liten grupp på grund av pyromani

Dåså, nu vet vi det.

Trevlig helg!

/Gustav Karlsson

Reagera på inlägget:

Sidor