Annons

Vad betyder EU-valet för skolan?

Idag, den 26 maj 2019, är det dags att rösta till Europaparlamentet. Alla medborgare i EU:s medlemsländer kan rösta på vilka som ska representera i Europaparlamentet de kommande fem åren. Det är självklart viktigt att rösta i EU-valet, det internationella samarbetet har blivit allt viktigare i de flesta områden.

Trots att Sverige varit med i EU så länge tycker många att EU-frågorna är abstrakta och svåröverskådliga. Vad är EU, vad gör EU och hur styrs EU? Vad är Europaparlamentet egentligen? Vilken fråga tycker de politiska partierna är den viktigaste att arbeta med i EU?

Många stora och viktiga frågor. EU-samarbetet och det svenska medlemskapet är värda att försvara. EU visar världen vägen framåt. Samarbetet i Europa gör oss i Sverige starkare. Våra politiska partier vill i stort sett alla se ett EU som går framåt och tar ett ordentligt ledarskap för de många stora gränsöverskridande utmaningarna.

I vallokalen, när jag poströstade, fanns några lärare som funderade över EU:s roll för skola och lärarutbildning. Skola och lärarutbildning har egentligen inte tagit någon större plats i de politiska diskussionerna inför valet till Europaparlamentet, men det är ändå viktiga frågor för EU-parlamentet och för kommissionen.  Många beslut berör både skola och högre utbildning, även om skola och lärarutbildning i huvudsak är nationella angelägenheter.

EU sträcker sig över många politiska områden som både direkt och indirekt rör och berör skola och lärarutbildning. Jag är president i ATEE (Association of Teacher Education in Europé), som är en europeisk organisation som bildades på sjuttiotalet då EU tillkom. ATEE samarbetar med såväl kommissionen som parlamentet. Tänk vad alla utbytesprogram betytt för samhörigheten i Europa. Programmet Erasmus har exempelvis gett europeiska studenter fantastiska möjligheter att studera i andra länder. Erasmus bör då exempelvis utökas under nästa budgetperiod kanske?

10 procent av väljarna tycker att skola och utbildning är den viktigaste frågan i valet, enligt en undersökning som presenterades i DN. Det finns många viktiga frågor som har såväl direkt som indirekt påverkan på skola och lärarutbildning. Det första är de grundläggande demokratiska värderingarna och rättigheterna i Europa, liksom minskade klyftor och ett rättvisare Europa. Det handlar också om den viktiga arbetsmarknaden i Europa, hur den ska utformas och vad som egentligen ska styra den. Det som också påverkar alla medborgare i EU är miljö- och klimatpolitiken.

Det har också diskuterats att det behövs kraftsamling för att komma tillrätta med den gränsöverskridande brottsligheten i Europa. Dessa frågor har bäring för såväl skola som lärarutbildning.

Det är viktigt när man ska rösta att ta reda på vad våra politiska partier egentligen vill göra. Man behöver också försöka förstå vad parlamentariker egentligen har makt att påverka – och sedan kan man också ta reda på vad våra parlamentariker faktiskt har agerat för och mot hittills i EU-parlamentet, om de suttit med tidigare.

Reagera på inlägget:

Satsningen på distansutbildning gagnar lärarkåren

Lärare är en grupp som har varit och alltjämt är stora konsumenter av högre utbildning. Typstudenten vid många lärosäten på fristående kurser är en erfaren lärare, med många år på nacken, som läser den ena kursen först och den andra sedan för sitt höga nöjes skull, men också för att meritera sig i sitt yrke. Lärare väljer själva och då är valet distanskurser.

Ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, skrev en intressant debattartikel i Värmlands Folkblad, den 5 maj 2019, tillsammans med Gunilla Svantorp (S). Fokus i artikeln är att det ska vara möjligt att studera på attraktiva utbildningar i hela landet oavsett var man bor. Regeringen avser nu att förbättra kvaliteten på distansutbildningen och det är glädjande.

Metodutvecklingen på distanskurser har inte alltid varit den bästa, inte minst av ekonomiska skäl. Budskapet i artikeln är att det ska vara möjligt att bo och studera i hela landet. Det gagnar Sveriges lärare och självklart deras elever.

De utbildningar och kurser som jag själv läst och läser är till största delen distanskurser. Det hade inte varit möjligt för mig att studera på Campus. Jag kunde inte flytta helt enkelt, och så är det för många lärare med familj, hus, hem och arbete. De första kurserna jag studerade på distans hade inte några som helst distansöverbryggande medel. Det handlade om att läsa in litteraturen och tentera av den, utan att träffa ”undervisande” lärare.

Det var egentligen samma kurser som gavs på Campus, men där träffade man lärare frekvent. På distanskurserna försvann den lärarledda undervisningen, men i övrigt var kurserna likadant upplagda.

Jag har själv engagerat mig i metodutveckling av distanskurser och till och med utvecklat och gett kurser för kollegor i distansmetodik. Idag måste det ovillkorligen finnas kvalitativt goda distansöverbryggande medel på distanskurser.  Bland annat studiehandledningar är viktiga, liksom konferensplattformar. Studiecentra är ett annat viktigt stöd för många distansstudenter, främst de som är studieovana.

Digitalisering och ny teknik har bidragit till att utveckla distansutbildningen vid våra högskolor de senaste åren. Idag förväntar studenterna sig moderna utbildningar med uppkopplingar mot lärosätets lärare.  Det övergripande målet med regeringens satsning är just att utveckla formerna för distansutbildning för att förbättra kvaliteten i utbildningen och göra den mer attraktiv och det är en välbehövlig satsning. 

Genom att investera i att utveckla distansutbildningen ytterligare vill regeringen nu skapa bättre förutsättningar för att möta de nutida och framtida kompetensbehoven. Det borde också följas av ett annat sätt att finansiera distanskurser. Om bortfallen är stora på distanskurser blir de annars förlustprojekt för lärosätena.

Regeringens satsning måste absolut betyda ett rejält resurstillskott till landets lärosäten. Det är oftast dyrare att utveckla kvalitativt bra distanskurser än de campusförlagda. Det finns utvärderingar och uppföljningar som visar att det är ett större bortfall av studenter på distanskurser och det har säkerligen med metodutveckling att göra.

Det finns exempel på fristående kurser där endast hälften av studenterna genomför och examineras på sina fristående distanskurser. På avancerade kurser för yrkesverksamma kan det vara ännu färre. Dessa nedslående resultat innebär bortkastad tid, möda, förhoppningar och pengar för studenter, lärosäten och samhället.

Förr menade man att ungdomsstudenter inte i första hand skulle studera på distanskurser eftersom de behövde komma till campus för att socialiseras in i studentmiljön. Idag är distanskurser lika attraktiva för ungdomsstudenter som för andra studenter. Bortfallen borde också kunna minska med förbättrad distansmetodik. Man kan se att grundläggande lärarutbildning genomförs på distans med till synes goda resultat.

Distansutbildningar finns såväl från grundutbildning till kompetensutveckling för lärare och nu ska den stärkas och förbättras.

Reagera på inlägget:

UKÄ:s utredning oroar studenterna

En orolig och upprörd lärarstudent kom emot mig på centralstationen. Hon tog tag i min arm, tittade allvarligt på mig och utbrast: ”Åsa, den lärarutbildning jag går på har underkänts av UKÄ (Universitetskanslersämbetet). Det känns alldeles förfärligt! Vill någon överhuvudtaget anställa mig när jag är klar?”

Det blev ett långt samtal om upplevelsen av att den lärarutbildning man studerar vid inte är godkänd och samtalet handlade om vad detta egentligen betyder för alla berörda lärarstudenter i utbildningen, men mest för framtida möjligheter att få tjänst som lärare.

Det är brist på information till lärosätenas egna studenter om resultaten av UKÄ:s utvärdering, men framför allt vad resultaten betyder. Varje lärosäte som underkänns bör naturligtvis informera de studenter som går på lärarprogrammen om vad syftet är med utbildningsutvärderingarna och hur resultatet tas emot på lärosätet. Vad undersöker UKÄ egentligen och varför undersöker man just det som man undersöker? Det behöver tydliggöras.

Enligt universitetskanslern så ska utvärderingssystemet vara mer heltäckande än tidigare. UKÄ studerar bland annat om studenterna får med sig tillräckligt med forskningsmetoder (?) och en förmåga till kritiskt tänkande. Kanslern förklarar att lärarutbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Det har den gjort sedan lärarhögskolestadgan 1968. Därför måste, enligt kanslern, lärarstudenterna ha med sig ett forskande arbetssätt.

Samtidigt lyfter han fram att det är viktigt att inte tappa relationen till beprövad erfarenhet. Det handlar i första hand om bristen på disputerade lärare på lärarprogrammen. Det finns inte alltid den efterfrågade kompetensen att tillgå, eftersom lärarutbildningsforskning inte prioriterats i medelstilldelning. Det som också saknas är erfarenhet av såväl skola som lärarutbildning för många lärarutbildare, men det är inget som UKÄ lyfter fram som ett problem. Det finns sätt att lösa detta, enligt kanslern, då man förstärker utbildningen med lärare från fältet. Självklart behöver lärarutbildare erfarenhet av skola och lärarutbildning.

Utvärdering har blivit något av ett ledord i offentliga verksamheter, såväl i Sverige som i andra västländer. Resultat och kvalitet skall mätas, bedömas och även redovisas i en aldrig tidigare skådad omfattning. Offentligt också. Staten utvärderar för att staten förväntas utvärdera. Alla deltar i en allmänt utbredd utvärderingskultur, där alla gör som alla andra. Det här skulle exempelvis inte förekomma i grannlandet Finland. Där finns förtroende för lärarutbildningarna och man skulle aldrig hänga ut sina lärarutbildningar på det sätt som görs i Sverige.

Studenterna behöver förstå att utbildningsutvärderingarna dels är en kvalitetskontroll, dels anses vara en katalysator för lärosätenas egen utveckling av lärarutbildningen. De behöver också känna till vilka bedömningsgrunder som studeras och vilka examensmål i högskoleförordningen som utvärderas. De behöver också veta hur UKÄ går tillväga, men framför allt vad utvärderingarna betyder för dem personligen och deras utbildning.

Det är inte säkert att lärosätets egna lärarstudenter kommer i kontakt med själva utvärderingen. Bedömargrupperna som besöker lärosätena träffar möjligen de studenter som deltar i själva arbetet på lärosätet.  Lärosätet bör presentera sin självvärdering och framför allt berätta vilka ämnessakkunniga, arbetslivsföreträdare och studentrepresentanter som hälsar på och hur själva arbetet går till.

Eftersom resultaten i stort sett redan är kända innan, bland lärarutbildningarna, kanske lärosätena har trott att motivet har varit att jämförelserna skulle leda till att resurstilldelningen förändrades. Inga mer pengar, ingen förändring av resursfördelning, inga organisationsförändringar, ingen ny kunskap till verksamheten.

UKÄ meddelar också att utvärderingsresultaten får hanteras på lärosätena som då förväntas utveckla lärarutbildningarna lokalt! Samtidigt meddelas från utbildningsdepartementet att en ny lärarreform är på väg, efter januariöverenskommelsen.

Det kommer en reform i Sverige ungefär vart tionde år. En lärarutbildningsreform hinner absolut inte implementeras, innan nästa reform aviseras. Även om lärarkårens kompetens är en viktig och långsiktig långsiktig fråga, så tar det väldigt lång tid innan förbättringar i lärarutbildningen sätter avtryck.

Reagera på inlägget:

Studera och arbeta samtidigt – ett bra initiativ

Det råder alltjämt stor lärarbrist, framför allt i grundskolan (Skolverkets statistik 2016/17). Dalaregionen satsade stort för en tid sedan på att få flera behöriga lärare och erbjöd studier i kombination med avlönat arbete som lärare. Det satte igång flera lärosäten och flera huvudmän och nu sprider sig modellerna över landet.

Det blir möjligt för flera kategorier lärarstudenter att finansiera sina studier genom lönearbete och Dalarnas modell får glädjande nog efterföljare. Flera lärosäten går ut med liknande erbjudanden men med olika modeller, deltidsstudier i kombination med lärararbete. Allt fler lärosäten erbjuder lärarutbildning där studier och arbete varvas, så att studenterna inte behöver ta studielån. Det är naturligtvis attraktivt.

Detta är ett mycket bra sätt att på sikt minska lärarbristen. Huvudmännen i Dalarna väntade inte på några statliga initiativ, utan tog eget ansvar för den lokala kompetensförsörjningen. De menar också helt frankt att det är ett bra sätt att höja kvaliteten på utbildningen, vilket jag till fullo instämmer i. Det är på tok för lite praktik i lärarutbildningen och praktiken är dessutom både alltför tillrättalagd och även alltför övervakad av s.k. ”curling-handledare”, så att kvaliteten blir lidande. Studenterna riskerar en större praktikchock när de börjar sin lärartjänstgöring efter avlagd examen.

Hur fungerar då modellerna för studerande? Även de mest engagerade och motiverade studenterna kan givetvis få problem av att plötsligt studera och arbeta samtidigt. Med rätt inställning, bra och effektiv tidsplanering samt bra utbildningsstöd är det möjligt att utveckla sina färdigheter, utan att sätta resten av livet på sparlåga.

Hur fungerar det då att studera och arbeta samtidigt? Vi ser på ett par lärosätens modeller. I Malmö kommer exempelvis lärarutbildningen att inledas med ett års teoretiska studier till grundskolelärare. Sedan följer hela fyra år med utbildning på sena eftermiddagar och kvällstid, som varvas med halvtidsanställning som lärare. Villkoren blir desamma som gäller för andra obehöriga lärare. Ansvariga för utbildningen i Malmö anser att upplägget ger fördelar för både studenterna och för de kommuner som anställer dem. Huvudmännen hävdar också att deras studenter på utbildning är de mest lämpade att vara obehöriga lärare. För kommunerna är det också ett utmärkt sätt att försöka att lösa sin framtida rekrytering. I Malmö menar ansvariga att det är ett sätt att spetsa utbildningen ytterligare genom att organisera utbildningen på ett nytt sätt, och till och med dra nytta av tjänstgöring som en slags fördjupad praktik. Detta är glädjande. Lokala utvecklingsarbeten har inte varit frekventa.

Kristianstad kommun erbjuder också platser i en arbetsintegrerad lärarutbildning, där man arbetar i en klass i årskurs 4–6 i någon av kommunens grundskolor. Modellen kallas kombimodellen och fungerar på ett litet annorlunda sätt än i Malmö. Man kombinerar studier med arbete som lärare i Kristianstads kommun. Man får lön under hela studietiden. Anställningen består av 50 procent undervisning fördelat på tre bestämda veckodagar. Under två veckodagar studerar man på högskolan tillsammans med dina studiekamrater. Under studietiden är man knuten till Kristianstads kommun. Anställningsavtal skrivs varje år, under förutsättning att man klarar studierna vid högskolan Kristianstad. Lönen kommer att ligga kring 18 000 kronor per månad före skatt och man kan även ansöka om studiestöd från CSN. Kristianstads kommun ger också stöd i form av mentorskap av legitimerad lärare, handledning av lektor samt coacher från utvecklings- och HR-avdelning.

Det här systemet med lönearbete och studier är ett bra sätt att komma till rätta med lärarbristen. Det har funnits och finns alltjämt andra akademiska yrkesutbildningar som utvecklas och stöds på liknande sätt, exempelvis har sjuksköterskor en liknande möjlighet. Det finns dessutom också många studenter som arbetar vid sidan av studierna, utan att det är satt i något system och att det har gjorts ”rumsrent”. Sådana kombinationer har alltid funnits i det tysta. Attityden till arbete under studierna har inte alltid varit positiv från högskolelärare, men detta är på väg att ändras.

I dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad är det fler och fler som både arbetar och studerar samtidigt för att utveckla sina kompetenser parat som med praktisk erfarenhet i sitt blivande yrke. Vill man utbilda sig men samtidigt fortsätta att arbeta så är man verkligen inte ensam. Fler blivande studenter efterfrågar utbildningar med undervisning på tider som gör att man kan arbeta. Trycket från studenter lockar flera lärosäten att erbjuda arbetsintegrerade studier.

Reagera på inlägget:

10 tips till dig som är ny som lärare

Ett mail kom till mig. ”Karin, jag har följt dig, din blogg och det arbete du gör. Jag börjar min första lärartjänst i höst, tar min examen nu i vår. Vad ska jag tänka på?”

Ärad över frågan och förtroendet började jag fundera, vad är det jag gör när jag får en ny grupp?

Vilka tips vill jag ge någon som ska börja sin första tjänst?

Hur ska jag tipsa någon som börjar från början, som ensam bland öar i en skärgård.

Åt vilket håll ska jag börja simma?

Jag kom fram till den här listan, säkert kan den kompletteras och säkert är den inte för alla men så här tänker jag:

Först ett stort grattis till att utbildningen är klar. Välkommen till ett härligt yrke som ger något alldeles extra varje dag.

  • Innan eleverna kommer, skaffa en kalender. Ett fantastiskt hjälpmedel, jag klarar mig inte en dag eller knappt en lektion utan den.
  • Skaffa något fint till dig och ditt skrivbord. En personlig sak som påminner dig om att du landat ditt första jobb och som symboliserar alla dina förväntningar.
  • Gör en planeringsram över läsåret, gärna även en till som sträcker sig över hela den tid som du ska arbeta med gruppen, ofta tre år. Här kan du säkert få hjälp av kollegor på skolan men tänk även efter själv, titta ordentligt i läroplanens kunskapskrav och syftestexter. Vilka ämnen ska du undervisa i? Vilka kunskapskrav behöver du hinna med? Hur länge får du arbeta med respektive ämne? Därefter kan du börja med HURET. Det är lätt att inspireras och se alla roliga projekt som finns. Men du gör klokt i att stoppa och se till ramen först.
  • Gör ett personligt schema. Hur ska du fördela din tid när du inte har lektion? Tänker du använda förtroendetiden hemma eller gör du den på jobbet? Vad är det du faktiskt är anställd att göra? Ofta kommer det många förväntningar med yrket som faktiskt inte är något som egentligen ingår i tjänstebeskrivningen. En lärare kan jobba hur mycket som helst, det är upp till dig att vara professionell och faktiskt sätta ramarna både för dig själv och för din omgivning. Otroligt viktigt.
  • Vid terminsstart: Börja med att arbeta med gruppen. Vilka förväntningar har du på klassrumsklimatet och arbetsmiljön? Det här är viktigt att förmedla till gruppen, vilka tankar har du? Hur ska eleverna begära ordet? Hur ska eleverna sitta? Vilka rutiner ska ni ha när arbetspasset börjar och när arbetspasset slutar? Här kan du även vara tydlig mot vårdnadshavarna att du jobbar bara exempelvis mellan 8–16 och att de inte kan räkna med att du nås efter den tiden. Lämna aldrig ut dina privata kontaktuppgifter.
  • Lär känna dina elever professionellt, vilka behov har de? Vilka styrkor har dina elever? Vad har de med sig sedan tidigare i form av kunskap och skolerfarenhet? Gör övningar där du får höra deras tankar men som även gärna får mynna ut i fina dekorationer av klassrummet. Här är Unicefs material toppen att tillgå, ett klick bort och massa bra färdigplanerade lektioner för alla åldrar. Barnkonventionen, värdegrund, pyssel och alla kan delta. Toppen! Namnskyltstillverkning är också bra övningar, du får lära dig namn samtidigt som eleverna kan dekorera skyltarna med personliga tankar som sedan förmedlas individuellt eller i helgrupp.
  • Försök identifiera de elever där det är viktigt att du snabbt får en relation även till hemmet. Sträva efter att första kontakten med hemmet ska vara ett möte där ni får hälsa och lära känna varandra. Sedan hur mötet går till eller hur långt det är spelar ingen större roll, det kan mycket väl räcka med ett handslag första dagen på terminen.
  • Berätta för eleverna om den ram som du satt upp för läsåret, ge lite försmak på vad ni ska göra. Det både hjälper dem som behöver god framförhållning och skapar försmak inför kommande projekt.
  • Låt dig själv vara ny. Hoppa inte på att gå med i en massa utvecklingsgrupper på skolan. Din rektor ska hjälpa dig så du får en mentor som har tid för dig och dina frågor. Gärna någon som är en bit från din undervisningssituation så era möten inte blir att fixa vardagliga praktiska bestyr.
  • Så fort du får ett mejlkonto, skapa en mapp som heter beröm. Där ska du samla alla dina meddelanden där du fått positiv respons för något du gjort. Vissa kan innehålla något så enkelt som ett tack. Ovärderlig källa till positiv energi de dagar som kanske inte går som du tänkt.

Det här är mina tips för att få en bra start i yrket.

Stort lycka till med ditt nya jobb, faktumet att du faktiskt ställer frågan visar att du förstår mycket av yrkets komplexitet samtidigt som du är villig att höra och lära för att ge dig själv en så bra start i yrket som du bara kan.

Reagera på inlägget:

Sidor