Regeringen utökar undervisningstiden i svenska och matematik på lågstadiet och ger Skolverket i uppdrag att utreda och förbereda, trots dåliga förutsättningar för en sådan ynklig reform.

Den nya regeringen tar ett mycket märkligt beslut för att komma åt problemet med att många elever som går ut årskurs nio saknar behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan. Beslutet syns inte vara vare sig förankrat i vetenskapliga studier Eller i beprövad erfarenhet. Grunden är formuleringarna i Tidöavtalet.

Krävs fler kompletterande åtgärder

Skolverket får i uppdrag att dels utreda konsekvenserna men också samtidigt förbereda för ett genomförande. Det handlar om en timmes utökad tid. Det är alltså redan bestämt i princip. Det handlar om att få tillräckligt med tid att utvecklas mot utbildningens mål och då ökar man undervisningstiden på lågstadiet med en undervisningstimme. Skolministern har verkligen en övertro till vad man göra med en undervisningstimme i skolan.

Skolministern hävdar att det är på lågstadiet som eleverna ska lära sig de grundläggande kunskaperna och färdigheterna. Det är förvisso sant. Det är ett välkänt tänkande att det är så tidigt som möjligt som insatser ska sättas in, men det borde ha följts av en noggrann analys av förutsättningarna för att lyckas med en sådan begränsad reform.

Det finns internationella jämförelser som kan ge ljus över ett sådant ad hoc-beslut. När man jämför tiden i skolan i andra länder behöver man se på hela skolsystemets undervisningstid, inte bara saxa ut tiden på lågstadiet och säga att vi ligger sämre till. När förslaget offentliggjorts borde en lång rad åtgärder dessutom ha kompletterat förslaget.

Det är brist på behöriga lärare i hela skolväsendet. Med utökad tid i skolan förvärras bristen på behöriga lärare. Det skapar stora problem för huvudmännen. Med utökad tid riskeras undervisningen att få bedrivas av icke behöriga lärare. Det ger dåliga förutsättningar för önskat resultat.

Behövs mer yrkespraktiskt kunnande

Regeringen borde också ha gett nya direktiv till lärarutbildningen. Det är inte de yrkespraktiska kunskaperna i lärarutbildningen som har prioriterats i de senaste reformerna. Vetenskapligt arbete och vetenskapligt skrivande har däremot fått mer tid i lärarutbildningen.

Högskolans lärare är anställda på vetenskaplig grund och saknar ofta såväl egen lärarutbildning som aktuella erfarenheter av skolarbete. De har dessutom ofta ingen erfarenhet alls av undervisning, utöver de 10 veckorna i högskolepedagogik som är obligatoriska för anställda inom högre utbildning. Det är väl knappast dessa lärare som ska axla uppdraget att skärpa upp läsutveckling och matematikutveckling i lärarutbildningen?

Det behövs absolut mer av yrkespraktiskt kunnande och yrkespraktiskt vetande under lärarutbildningen, om de nyblivna lärarna ska klara av sitt utökade uppdrag i förskola och skola. Antar att skolministern glömde förskolan?

Syns som bortkastade ansträngningar

Det är verkligen både tufft och många gånger otacksamt att vara lärare idag på grund av all kritik som de får. Att skicka ut de nya lärarna med bristfälligt yrkeskunnande är verkligen oförsvarligt. Det har dessvärre den svenska lärarutbildningen gjort i många, många år, men det är inte känt för skolministern.

Att öka ut undervisningstiden på lågstadiet med en timmes färdighetsträning utan att andra kompletterande åtgärder vidtas syns tämligen som bortkastade ansträngningar.

Mycket väsen för lite ull, sa kärringen när hon klippte grisen.

Kommentera
morberg_710B
Åsa Morberg
  • Åsa Morberg är en didaktiker och flitigt anlitad föreläsare och debattör, som brinner för skola och lärarutbildning. Hon har under många år ägnat sig åt undervisning, forskning och administration vid Stockholms universitet och Högskolan i Gävle.
  • Hennes avhandling i pedagogik (1999) handlade om metodikämnet och docenturen bygger på forskning om nya lärares första tid.
  • Hon är författare och har publicerat många verk.Hon arbetar internationellt som  i ATEE, en europeisk organisation för lärarutbildningen, och  i WFATE, världsorganisationen för lärarutbildningar.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm