Annons

Kampen fortsätter – så tar vi oss an 2021

Året 2020 var tufft, när hela världen utsattes för prövningar vi nog aldrig kunnat föreställa oss. Inte minst i skolan. Utbildning är grunden för det öppna demokratiska samhälle vi lever i och en förutsättning för individer att själva kunna forma sin framtid. Därför är era insatser i skolan så oerhört betydelsefulla. Kampen ni för varje dag för att kunskapstappet ska bli så litet som möjligt spelar roll för Sverige och för alla de elever ni möter varje dag. Detta måste mötas med respekt från samhällets sida och med en beredskap för vad som krävs för skolans del när vi väl kommit ut ur pandemin.

Corona är dock fortfarande ett högst påtagligt faktum när vårterminen nu inleds. Oron för vad som komma skall kommer att följa oss en bra bit in på den nya terminen. Och det är först med rimligare förutsättningar som lärare på allvar kan se ljusare på sin situation. 

Lärarnas arbetsbelastning, som var oroväckande hög redan före pandemin, har i virusets spår nått helt nya nivåer. Det ligger ett stort ansvar på arbetsgivare att se till att situationen i skolan blir mer hållbar, både vad gäller lärarnas arbetsbelastning och den fysiska arbetsmiljön. Våra medlemmar ska inte utsättas för risker, och därför ställer Lärarnas Riksförbund ett antal krav som måste uppfyllas för att skolorna ska kunna hållas öppna. Riskbedömningar måste göras på varje skola för att ta reda på vilka åtgärder som måste sättas in, munskydd ska erbjudas, personer i riskgrupp måste få arbeta hemifrån och regeringens rekommendation mot allmänna sammankomster med fler än åtta vuxna måste för skolans del innebära att alla möten sker digitalt.

Oavsett pandemi eller normalläge är den tunga arbetsbelastningen en helt avgörande fråga att komma till rätta med. Och för det kämpar vi bland annat i avtalsförhandlingarna. Först ut i år är det kommunala avtalet HÖK21. Efter en analys av hur det förra avtalet har fungerat är det helt uppenbart att kommunerna inte levt upp till avtalets intentioner. Löften om minskad arbetsbelastning samt en lönestruktur som premierar erfarenhet och kontinuitet har inte infriats. 

Tillsammans med Lärarförbundet har vi därför vässat våra krav och lämnat skarpa yrkanden på en fastställd undervisningstid och ny lönestruktur. Det vi yrkar på är att lärares undervisningstid ska fastställas vid läsårets början och att det till varje undervisningstimme kopplas tid till för- och efterarbete. Ett nytt avtal måste också innebära ett första steg mot ett helt nytt lönesystem, där alla arbetsgivare säkerställer arbetstagare en god löneutveckling under hela yrkeskarriären. Äldre och mer erfarna lärare ska få en lön i överrensstämmelse med den ökade kompetens de uppnått. 

Att hitta en gemensam väg i dessa frågor med vår motpart kommer att bli en oerhört tuff kamp, även om det i tider av allvarlig lärarbrist borde ligga i arbetsgivarnas intresse att skapa attraktivare villkor. Den bittra erfarenheten är också att när vi tecknar ett avtal med Sveriges Kommuner och Regioner finns det inga garantier för att det vi tecknar ner faktiskt sedan också genomförs i alla kommuner. För Lärarnas Riksförbund illustrerar detta än en gång varför staten behöver ta över huvudmannaskapet för skolan.

En ljusglimt under 2020 var att utredningen om att förstatliga skolan tillsattes av regeringen före jul. En utredning som knappast hade blivit av utan Lärarnas Riksförbunds mångåriga och envetna kamp.

Nu tar vi oss an de utmaningar och möjligheter som 2021 kommer att bära med sig. Än finns det många kamper att vinna.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #1 2021
Reagera på inlägget:

Vi lärare är värda bättre!

Med endast några veckor kvar av höstterminen närmar vi oss slutet på ett år som inte varit något annat likt. Coronapandemin har kastat sin mörka skugga över samhället och skakat om hela vår tillvaro. Och vad som väntar efter årsskiftet är det ingen som vet.

Men det finns många lärdomar som vi kan ta med oss från det gångna året. Framförallt måste rektorer och huvudmän lyssna på oss lärare och studie- och yrkesvägledare och ta vår oro på allvar. Vi måste känna oss trygga med de åtgärder som sätts in, och det måste säkerställas att Folkhälsomyndighetens rekommendationer kan efterlevas även i skolan. För skolan måste ses som vilken annan arbetsplats som helst. Lärarna måste exempelvis kunna arbeta hemma i mycket större utsträckning. Det är helt orimligt att vi ska trängas i små personalrum och utföra arbete på plats som precis lika gärna kan göras hemifrån. Var finns logiken i det?

En rykande färsk undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att en tredjedel av de tillfrågade skyddsombuden är missnöjda med de coronaåtgärder som skolorna genomförde inför höstterminen. Och närmare hälften svarar att lärare stressar mer, för att hinna med att ta igen kunskapstappet från i våras, inom ordinarie arbetstid. Bara ett fåtal lärare säger att det tillförts extra resurser för allt merarbete, eller att de har kompenserats för arbete som utförts på fritiden. Det är oacceptabelt!

Vi lärare och studie- och yrkesvägledare tar vårt ansvar. Men det måste även våra arbetsgivare göra. Oavsett pandemi eller normalläge så vilar det ett stort ansvar på kommuner och friskolor att se till att lärarna har en hållbar arbetssituation. Det har vi utlovats via kollektivavtal. Verkligheten är i stället att utvecklingen går åt fel håll och nästan alla lärare vittnar om en ökad arbetsbörda. Det håller inte. 

Snart ska vi teckna nytt avtal med Sveriges kommuner och regioner, SKR, men vår erfarenhet av tidigare avtal säger att det inte finns garantier för att det vi avtalar om faktiskt också genomförs i alla kommuner. Därför kräver vi att staten tar över huvudmannaskapet för svensk skola. Lärarnas arbetsmiljö är alldeles för viktig, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv, för att lämnas åt kommunernas godtyckliga välvilja.

Under det gångna året har också frågan om skolans likvärdighet kommit allt mer i fokus. Flera stora och viktiga utredningar har lämnat sina förslag och samstämmigheten kring kravet på en likvärdig skola är stor. Återigen kan jag konstatera att Lärarnas Riksförbunds krav om ett förstatligande av skolan är rätt väg att gå. En statlig skola är en förutsättning för att förbättra lärarnas villkor och samtidigt ge eleverna större möjligheter att faktiskt lyckas med sin skolgång. 

Den rådande pandemin är långt ifrån över, men låt oss hoppas att situationen ändå ljusnar under det kommande året så att vi får tillbaka arbetsglädjen och möjligheten att bedriva undervisning på bästa sätt. Det är både vi lärare och våra elever värda! 

Svante Tideman, 1:e vice ordförande, Lärarnas Riksförbund

  • Ledare i Skolvärlden #9 2020
Reagera på inlägget:

Här är mina fem förslag att göra läraryrket hållbart och attraktivt

Det pratas mycket om att göra läraryrket attraktivt och hållbart. Vi hör alltifrån försök med att renodla läraruppdraget där lärarassistenter ska ta över administrativa uppgifter så att läraren kan fokusera på sitt huvuduppdrag, undervisningen. 

Vi hör exempel på lönemodeller med förstelärare, särskilt skickliga lärare. A- och B-lag av lärarkåren med andra ord där pengar blir en motiverande faktor. Andra faktorer som lyfts är att lärarutbildningen ska få antagningsprov eller att hårdare tag med skarpare regler och ordningsomdömen ska sättas in.

Alla dessa förslag saknar poäng. Alla dessa förslag missar det viktiga uppdrag som faktiskt finns. Nämligen att skapa en stabil och kompetent lärarkår. Snart är det även dags för avtalsrörelse inför HÖK21. Därför delger jag här fem förslag för att göra läraryrket hållbart och attraktivt:

1. Undervisningstak
Ingen lärare ska ha mer än 16,5 timmar undervisningstid per genomsnittsvecka. Taket går att höja vid specifika fall då i samverkan med lärare och fack med eftergifter såsom undervisning i halvklass eller motsvarande acceptabel lösning.

2. Lärarens kalenderår och ramtid
Lärarens ramtid, som rektor kan fördela, ska uppgå till 30 timmar. Utöver detta tillfaller 10 förtroendetimmar. Läraren är ledig alla lov, lika länge som eleverna, bortsett från sommarlovet där en vecka tjänstgörs på skolan innan och efter. Huvudman ansvarar för att erbjuda fortbildningstillfällen fysiskt samt på distans. 18 timmar per lov. Lärare väljer själv det hen vill delta på. Minst ett distansalternativ måste erbjudas.

3. Tarifflön
Tarifflön för lärare införs. Lönen baseras på erfarenhet i yrket och utgör en grund för lönen. Utöver detta går det via särskilda uppdrag i samråd med rektor/huvudman att få lönetillägg. Sådana uppdrag kan vara arbetslagsledare, utvecklingslärare, läromedelansvarig eller IT-ansvarig med mera.

4. Tjänstebeskrivning
Alla lärare skall ha en tjänstebeskrivning där alla arbetsuppgifter finns definierade. Dessa ska även vara prioriterade i en prioriteringsordning som gör att läraren kan, i samband med rektor, plocka bort arbetsuppgifter när det blir för mycket för att hinna med.

5. Vikariering
Vid exempelvis akutsjukdom har rektor rätt att sätta in lärare som inte har undervisning vid det tillfället som är berört mot skälig ersättning. Vikarieringen måste dock fortfarande efterleva alla skrivelser i arbetsmiljölagen.

Detta är mina fem förslag för att göra läraryrket till ett hållbart och attraktivt yrke som lockar rätt människor till ett av de viktigaste yrkena som finns. Jag anser inte att lärare bör vara rädda för att ställa höga krav. I avtalsrörelsen ska vi gå ut stenhårt. SKR är inte rädda för att göra det, tillika är det inget vi heller ska vara. 

Det vi gör är viktigt. Vårt arbete kräver att vi har goda förutsättningar för att kunna lyckas. Det finns ingen som tycker annorlunda och varenda förälder i hela landet vill att deras unge ska få en god skolgång präglad av bildning och studiero. Varje skola måste vara en bra skola. Och det börjar med läraren. Det är ett oerhört komplext uppdrag och ett uppdrag som förtjänar en god status i samhället. 

Folk måste börja vilja bli lärare igen.

Reagera på inlägget:

Det som är bra för LR:s medlemmar är bra för hela Sverige

När vi i Lärarnas Riksförbund klubbade av höstkongressen gjorde vi det som ett förbund med stort självförtroende och mycket energi – och med en bra färdplan för framtiden. Med den positiva känslan i ryggen ger vi oss nu med full kraft i färd med att vässa och stärka oss. Allt för att kunna göra större skillnad för lärare och studie- och yrkesvägledare. 

Förbundet har fått stort gehör i många systemfrågor som är viktiga för svensk skola. Samtidigt måste vi hela tiden ha medlemsnyttan i fokus och fråga oss om det finns något vi kan göra ännu bättre. För att uppnå fackliga framgångar i en tid där vi går stora utmaningar till mötes, måste vi utveckla vårt arbetssätt och bli ännu mer slagkraftiga. 

Det innebär att det Lärarnas Riksförbund som ni möter framöver är ett smalare och vassare förbund som för en tuffare politik. Som rejält växlar upp kampen för lärarnas och studie- och yrkesvägledarnas arbetsmiljö, löner och villkor och för den omläggning av skolans styrning som är helt nödvändig. 

Det innebär också att vi ska vända på varje sten för att se om vi kan organisera oss på ett bättre sätt för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för er medlemmar. 

Förbundets kongress sa tydligt ja till att utreda frågan och vi säger aldrig nej till samverkan. Tvärtom, med en utsträckt hand vill vi bjuda in Lärarförbundet till ett ännu närmare samarbete. Det är helt avgörande att vi hittar en gemensam grund och konstruktiva former för hur vi tillsammans kan bli tuffare och tydligare vid det lokala och centrala förhandlingsbordet. Det är resultaten för våra medlemmar som måste stå i fokus.

Nästa stora prövning är att flytta fram positionerna när det gäller att teckna ett nytt kommunalt avtal, HÖK21, med Sveriges kommuner och regioner, SKR.

Redan före coronapandemin dignade kommunerna under ansvaret att finansiera skolan. Nu försöker arbetsgivarna motivera dåliga löneförhöjningar med hänvisning till coronakrisen och det ännu svårare ekonomiska läget. Det finns kommuner som hellre hankar sig fram med obehöriga än betalar sina lärare vad som krävs. Det håller inte.

Löneläget för lärare är en av grundorsakerna till lärarbristen. En annan är den tuffa arbetssituationen. På alltför många håll ökar lärarnas redan tunga arbetsbelastning på grund av de nedskärningar som pågår i kommunerna. Det brådskar med förändring. 

Samtidigt som arbetsgivarna måste inse allvaret och erkänna lärarnas betydelse, måste regeringen inse att kommunerna inte har kapacitet att vända utvecklingen och utgöra basen för ett utbildningssystem som präglas av hög grad av likvärdighet och läraryrkets höga status. Det blir en tuff match, men vi ska ge järnet för att få igenom våra krav.

Jag är stolt över vår devis ”Vi är LR” som i denna tid får en allt större betydelse. Tillsammans är vi starka och den kraften ska vi lägga på att bli ännu bättre på att tillvarata dina intressen.

Det som är bra för Lärarnas Riksförbunds medlemmar är bra för hela Sverige.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #8 2020

Reagera på inlägget:

LR är tydligare, synligare och större än någonsin

Nyligen klubbade jag av Lärarnas Riksförbunds kongress. Det känns otroligt spännande och starkt när jag ser vilka beslut vi fattat. Det känns också otroligt hedrande att få förtroendet att leda förbundet i fyra år till. Lärarnas Riksförbund präglas just nu av framtidstro och optimism, vilket gör att jag verkligen känner mig taggad på att fortsätta det viktiga fackliga arbetet för er medlemmars och förbundets bästa. 

Alla motioner och propositioner som lades till kongressen har ett enda syfte, att stärka vår politik och förbättra villkoren för er medlemmar. Några av de viktiga beslut och ställningstaganden som kongressen gjorde var att stärka vikten av det statliga huvudmannaskapet, förstärka inflytandet och servicen till er medlemmar inom privat sektor, att vi ska verka för ett nytt lönesystem där erfarenhet och kompetens premieras och att bli tydligare i våra krav när det gäller att begränsa arbetsbelastningen. 

Vi är i en tid där de offentliga finanserna är hårt pressade vilket innebär stora nedskärningar och risk för en fortsatt ökad arbetsbelastning. Därför måste vi skärpa vår politik för att kunna värna arbetsmiljön och säkra att ni får möjlighet att fokusera på det som ni är utbildade för, undervisning och vägledning.

Lärare ska ha bestämd undervisningstid och därtill hörande för- och efterarbetstid. För studie- och yrkesvägledare måste det införas ett tak för antal elever att vägleda och antalet arbetsplatser man ska vara på måste begränsas. 

Ett annat viktigt beslut som fattades under kongressen var att vi i Lärarnas Riksförbund sa ja till att tillsätta en utredning för att se om det finns ett bättre sätt att organisera förbundets medlemsgrupper. Vi äger utredningen själva och den nyvalda styrelsen kommer att sätta sig ner och formulera hur och inom vilka tidsramar denna utredning ska genomföras. I utredningens uppdrag ingår att föra diskussioner såväl med Lärarförbundet som med närliggande Saco-förbund och att se hur samverkan kan stärkas. Syftet är att se om vi kan hitta något som är bättre för medlemmarna än det vi har i dag, allt för att bli mer slagkraftiga och kunna leverera bästa möjliga medlems-nytta.

Den akademiska tillhörigheten är något som är viktigt för Lärarnas Riksförbund och jag är väldigt glad för att vi tillsammans med Sveriges skolledarförbund har tagit initiativ till Saco Utbildning. Tanken är att vi utifrån våra olika professioner ska stärka utbildningsfrågorna. Kampen för en likvärdig skola där uppdrag och förutsättningar går hand i hand förenar lärare och rektorer. Att samarbeta och samverka med andra stärker oss.

Samtidigt ska vi inte glömma att Lärarnas Riksförbund växer stadigt. Vi har aldrig varit större och starkare än vad vi är i dag. Därtill går mycket vår väg i utbildningspolitiken. Vinden håller på att vända och allt fler börjar dela vår bild och vår syn på lösningar. Jag tänker bland annat på alla de förslag som lämnats av flera viktiga utredningar under året för att öka skolans likvärdighet, liksom januariavtalets punkt om att komma till beslut om statligt huvudmannaskap av skolan. Spännande!

I Lärarnas Riksförbund växlar vi nu upp kampen ytterligare för den omläggning av skolans styrning som är nödvändig. Varken svensk skola eller vi som verkar däri kan vänta längre! 

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare i Skolvärlden #7 2020

Reagera på inlägget:

Sidor