Många branscher står inför stora problem i frågor som rör kompetensförsörjning och det pratas om att unga ska välja ”rätt” gymnasieprogram. Val och väljande är mer komplext än att välja ”rätt” eller ”fel” program. En ungdom ska inte välja ett gymnasieprogram enbart utifrån sitt betygsvärde. Konsekvensen blir att ungdomen kanske avbryter sina studier och inte tar sig igenom programmet om hen inte varken har ett intresse eller känner motivation för den valda utbildningen.

Skolans jobb är inte att matcha unga, mot deras vilja, utifrån arbetslivets behov. Däremot är det viktigt att vi låter unga få prova på och ge dem förutsättningar att anskaffa sig konkreta erfarenheter av arbetslivet, så att de kan utveckla sina förmågor och skapa sig bra underlag för att kunna fatta väl genomtänkta och medvetna val av framtida utbildning och yrkesinriktning.

För att på sikt trygga kompetensförsörjningen, få en högre måluppfyllelse i grundskolan samt en högre genomströmning på gymnasiet behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas, vilket bland annat Svenskt Näringsliv lyfter fram i en nyutgiven rapport.

Jag landar alltid i två väsentliga punkter när det kommer till ökad kompetensförsörjning. Den första är en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och den andra en stärkt studie- och yrkesvägledning. Skolan ska ha ett strukturerat samarbete med omvärlden, ge förutsättningar för samverkan skola-arbetsliv och omhänderta elevers och studenters karriärlärande som del av skolans uppdrag. Allt enligt skollag, läroplaner och av Skolverket utgivna allmänna råd. Unga ska även ges möjligheter att i grundskolan, under gymnasier och som stöd under eftergymnasiala utbildningar, få adekvat, motivationshöjande och meningsfull vägledning.

Jag saknar idag konkreta förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan kan stärkas och systematiseras, men en proposition behöver inte vara långt borta. I januari 2019 presenterades den statliga utredningen Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4).

Tyvärr tycks arbetet med att bereda utredningens förslag ha avstannat, kanske till följd av covid-19-pandemin. Det är olyckligt att vi ofrivilligt och på grund av rådande omständigheter står stilla i ett så viktigt arbete. Utredningen är gedigen och förslag med avstamp i utredningen skulle stärka och ge förutsättningar för att systematisera skolans studie- och yrkesvägledning. Bland annat föreslår utredningen ett tydligare krav på att individuell vägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen, en förstärkning av det generella vägledningsperspektivet i skolans olika ämnen samt att studie- och yrkesvägledning blir ett inslag med tilldelad tid. Det handlar enligt förslaget om 80h schemalagd studie- och yrkesvägledning på högstadiet, som föreslås benämnas Framtidsval.

Jag skulle gärna se att man lägger ut de timmarna redan från årskurs 4 och uppåt för att dels systematisera elevers karriärlärande tidigt, dels respektera stoffträngseln i högstadiets ämnen.

Branschernas intresseorganisationer och skolans olika professioner vill alla få fart på elevers karriärvägledning och utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle förtjänar att omhändertas av riksdag och regering, så att vi kan sätta segel i utvecklingsarbetet. Tiden går och det är våra elever och studenter, morgondagens medarbetare, som får ta den hårdaste smällen av att utredningen är i pausläge.

Regeringen förslår i en proposition till riksdagen att alla gymnasiala yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet för studier vid högskola.

Ett bra och mycket viktigt förslag om du frågar mig. Jag tror att det är ett viktigt steg för att på sikt öka kompetensförsörjningen. Idag råder det på flera håll i landet brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft och skolminister Lina Axelsson Kihlblom uttrycker det som ett av de största mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag.

Genom regeringens förslag är jag övertygad om att de gymnasiala yrkesprogrammen kommer upplevas som mer attraktiva av en större andel unga. Även om det här förslaget enkom sannolikt inte kommer tillgodose branschernas kompetensförsörjningsbehov till fullo, är jag övertygad om att det är en bit på vägen.

Jag träffar ungdomar och vårdnadshavare dagligen och möter frågor, funderingar och farhågor kring gymnasievalet. ”Blir jag behörig till högskolan?” är i särklass den vanligaste frågan jag får från elever som funderar på att söka till ett yrkesprogram. Även om alla elever har rätt att välja till de kurser som krävs för grundläggande behörighet finns det en osäkerhet hos både elev och vårdnadshavare kring just behörigheten, vilket inte är så konstigt eftersom gymnasieskolor gör olika abrovinker och lösningar som skiljer sig åt från skola till skola.

”Skapar mer likvärdighet”

Det skapar en osäkerhet kring den grundläggande behörigheten och medför att väldigt många av de elever som funderat på att välja ett yrkesprogram i slutändan ändå inte väljer detta utan väljer istället ett högskoleförberedande program.

Därför tycker jag att det är positivt att regeringen lägger fram det här förslaget vilket, som jag ser det, skulle skapa mer likvärdiga möjligheter för landets elever att få grundläggande behörighet med sig efter ett yrkesprogram.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023, så min förhoppning är att elever som väljer yrkesprogram från höstterminen 2023, får den grundläggande behörigheten till högskolan med sig, utan att behöva fundera på vilka kurser de behöver lägga till.

Men för att öka kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är jag helt övertygad om att det även krävs två andra saker. Nämligen en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och en stärkt studie- och yrkesvägledning.

Därför ser jag fram emot att regeringen framöver ger förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i landets skolor kan stärkas och utvecklas.