Därför är förslaget om behörighet så positivt

Regeringen förslår i en proposition till riksdagen att alla gymnasiala yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet för studier vid högskola.

Ett bra och mycket viktigt förslag om du frågar mig. Jag tror att det är ett viktigt steg för att på sikt öka kompetensförsörjningen. Idag råder det på flera håll i landet brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft och skolminister Lina Axelsson Kihlblom uttrycker det som ett av de största mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag.

Genom regeringens förslag är jag övertygad om att de gymnasiala yrkesprogrammen kommer upplevas som mer attraktiva av en större andel unga. Även om det här förslaget enkom sannolikt inte kommer tillgodose branschernas kompetensförsörjningsbehov till fullo, är jag övertygad om att det är en bit på vägen.

Jag träffar ungdomar och vårdnadshavare dagligen och möter frågor, funderingar och farhågor kring gymnasievalet. ”Blir jag behörig till högskolan?” är i särklass den vanligaste frågan jag får från elever som funderar på att söka till ett yrkesprogram. Även om alla elever har rätt att välja till de kurser som krävs för grundläggande behörighet finns det en osäkerhet hos både elev och vårdnadshavare kring just behörigheten, vilket inte är så konstigt eftersom gymnasieskolor gör olika abrovinker och lösningar som skiljer sig åt från skola till skola.

”Skapar mer likvärdighet”

Det skapar en osäkerhet kring den grundläggande behörigheten och medför att väldigt många av de elever som funderat på att välja ett yrkesprogram i slutändan ändå inte väljer detta utan väljer istället ett högskoleförberedande program.

Därför tycker jag att det är positivt att regeringen lägger fram det här förslaget vilket, som jag ser det, skulle skapa mer likvärdiga möjligheter för landets elever att få grundläggande behörighet med sig efter ett yrkesprogram.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023, så min förhoppning är att elever som väljer yrkesprogram från höstterminen 2023, får den grundläggande behörigheten till högskolan med sig, utan att behöva fundera på vilka kurser de behöver lägga till.

Men för att öka kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är jag helt övertygad om att det även krävs två andra saker. Nämligen en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och en stärkt studie- och yrkesvägledning.

Därför ser jag fram emot att regeringen framöver ger förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i landets skolor kan stärkas och utvecklas.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm