Så kan studie- och yrkesvägledningen stärkas

Många branscher står inför stora problem i frågor som rör kompetensförsörjning och det pratas om att unga ska välja ”rätt” gymnasieprogram. Val och väljande är mer komplext än att välja ”rätt” eller ”fel” program. En ungdom ska inte välja ett gymnasieprogram enbart utifrån sitt betygsvärde. Konsekvensen blir att ungdomen kanske avbryter sina studier och inte tar sig igenom programmet om hen inte varken har ett intresse eller känner motivation för den valda utbildningen.

Skolans jobb är inte att matcha unga, mot deras vilja, utifrån arbetslivets behov. Däremot är det viktigt att vi låter unga få prova på och ge dem förutsättningar att anskaffa sig konkreta erfarenheter av arbetslivet, så att de kan utveckla sina förmågor och skapa sig bra underlag för att kunna fatta väl genomtänkta och medvetna val av framtida utbildning och yrkesinriktning.

För att på sikt trygga kompetensförsörjningen, få en högre måluppfyllelse i grundskolan samt en högre genomströmning på gymnasiet behöver studie- och yrkesvägledningen stärkas, vilket bland annat Svenskt Näringsliv lyfter fram i en nyutgiven rapport.

Jag landar alltid i två väsentliga punkter när det kommer till ökad kompetensförsörjning. Den första är en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och den andra en stärkt studie- och yrkesvägledning. Skolan ska ha ett strukturerat samarbete med omvärlden, ge förutsättningar för samverkan skola-arbetsliv och omhänderta elevers och studenters karriärlärande som del av skolans uppdrag. Allt enligt skollag, läroplaner och av Skolverket utgivna allmänna råd. Unga ska även ges möjligheter att i grundskolan, under gymnasier och som stöd under eftergymnasiala utbildningar, få adekvat, motivationshöjande och meningsfull vägledning.

Jag saknar idag konkreta förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i grund- och gymnasieskolan kan stärkas och systematiseras, men en proposition behöver inte vara långt borta. I januari 2019 presenterades den statliga utredningen Framtidsval – Karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4).

Tyvärr tycks arbetet med att bereda utredningens förslag ha avstannat, kanske till följd av covid-19-pandemin. Det är olyckligt att vi ofrivilligt och på grund av rådande omständigheter står stilla i ett så viktigt arbete. Utredningen är gedigen och förslag med avstamp i utredningen skulle stärka och ge förutsättningar för att systematisera skolans studie- och yrkesvägledning. Bland annat föreslår utredningen ett tydligare krav på att individuell vägledning ska erbjudas vid vissa tillfällen, en förstärkning av det generella vägledningsperspektivet i skolans olika ämnen samt att studie- och yrkesvägledning blir ett inslag med tilldelad tid. Det handlar enligt förslaget om 80h schemalagd studie- och yrkesvägledning på högstadiet, som föreslås benämnas Framtidsval.

Jag skulle gärna se att man lägger ut de timmarna redan från årskurs 4 och uppåt för att dels systematisera elevers karriärlärande tidigt, dels respektera stoffträngseln i högstadiets ämnen.

Branschernas intresseorganisationer och skolans olika professioner vill alla få fart på elevers karriärvägledning och utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle förtjänar att omhändertas av riksdag och regering, så att vi kan sätta segel i utvecklingsarbetet. Tiden går och det är våra elever och studenter, morgondagens medarbetare, som får ta den hårdaste smällen av att utredningen är i pausläge.

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad