Regeringen förslår i en proposition till riksdagen att alla gymnasiala yrkesprogram ska ge grundläggande behörighet för studier vid högskola.

Ett bra och mycket viktigt förslag om du frågar mig. Jag tror att det är ett viktigt steg för att på sikt öka kompetensförsörjningen. Idag råder det på flera håll i landet brist på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft och skolminister Lina Axelsson Kihlblom uttrycker det som ett av de största mest akuta problemen på svensk arbetsmarknad i dag.

Genom regeringens förslag är jag övertygad om att de gymnasiala yrkesprogrammen kommer upplevas som mer attraktiva av en större andel unga. Även om det här förslaget enkom sannolikt inte kommer tillgodose branschernas kompetensförsörjningsbehov till fullo, är jag övertygad om att det är en bit på vägen.

Jag träffar ungdomar och vårdnadshavare dagligen och möter frågor, funderingar och farhågor kring gymnasievalet. ”Blir jag behörig till högskolan?” är i särklass den vanligaste frågan jag får från elever som funderar på att söka till ett yrkesprogram. Även om alla elever har rätt att välja till de kurser som krävs för grundläggande behörighet finns det en osäkerhet hos både elev och vårdnadshavare kring just behörigheten, vilket inte är så konstigt eftersom gymnasieskolor gör olika abrovinker och lösningar som skiljer sig åt från skola till skola.

”Skapar mer likvärdighet”

Det skapar en osäkerhet kring den grundläggande behörigheten och medför att väldigt många av de elever som funderat på att välja ett yrkesprogram i slutändan ändå inte väljer detta utan väljer istället ett högskoleförberedande program.

Därför tycker jag att det är positivt att regeringen lägger fram det här förslaget vilket, som jag ser det, skulle skapa mer likvärdiga möjligheter för landets elever att få grundläggande behörighet med sig efter ett yrkesprogram.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas höstterminen 2023, så min förhoppning är att elever som väljer yrkesprogram från höstterminen 2023, får den grundläggande behörigheten till högskolan med sig, utan att behöva fundera på vilka kurser de behöver lägga till.

Men för att öka kompetensförsörjningen på kort och lång sikt är jag helt övertygad om att det även krävs två andra saker. Nämligen en ökad integrering av skola-arbetsliv i undervisningen och en stärkt studie- och yrkesvägledning.

Därför ser jag fram emot att regeringen framöver ger förslag på hur studie- och yrkesvägledningen i landets skolor kan stärkas och utvecklas.

Kommentera

Arbetet med studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och bör integreras i undervisningen. Därför inledde jag i januari ett större projekt i årskurs 6 tillsammans med skolans bildlärare.

Projektet gick under temat ”Självkännedom – Insikt och framsikt”. Fem klasser har varit delaktiga i projektet och varje klass har fått 16 lektioner vardera att arbeta med projektet. Totalt har projektet genererat 55 timmar studie- och yrkesvägledning. På Källtorpskolan, där jag arbetar, är årskurs 6 de yngsta eleverna och det är här vägledning ska börja.

Jag har valt att lägga mycket av min tid under vårterminen på detta projekt, då jag vill ägna så mycket tid som möjligt med skolans yngsta elever. För mig är det här ett långsiktigt arbete som lägger en stabil grogrund för elevernas valkompetens. Det är hos skolans yngsta elever som jag kan bygga upp tillitsfulla relationer och ge dem en bra start i arbetet med att utveckla sin valkompetens. För att utveckla en valkompetens krävs det att man har en god självkännedom. Hela detta projekt handlar uteslutande om självkännedom.

Eleverna får arbeta med ett koncept som jag kallar ”Framtidskarta”. Det är ett koncept som jag utvecklat med inspiration från en kollega i Södertälje, som började med konceptet ”Drömkarta” bland sina yngre elever.

I konceptet ”Framtidskarta” får eleverna teckna ett självporträtt, utifrån bildkonstens alla regler, fundera kring sina styrkor och egenskaper, saker de vill utveckla hos sig själva och sina drömmar om framtiden. Det är viktigt att drömma och i arbetet begränsas inte eleverna av att behöva drömma om yrken, utan de får drömma om precis vad som helst. Boende, familj, hobbys, resor, ja vad som helst.

Nyligen placerade bildläraren ut alla elevers bilder på golvet i bildsalen. Under en eftermiddag ägnade vi oss åt bedömning och betygssättning. Projektet bedöms och betygssätts i ämnet bild, då jag valt att helt integrera projektet i bildämnet denna gång.

Projektet uppfyller det centrala innehållet i läroplanen och kan således utgöra ett mycket bra betygsunderlag. Den här vårterminen har mina elever i årskurs 6 fått 55 timmar studie- och yrkesvägledning och det är bara början.

Det är inte svårt att integrera studie- och yrkesvägledning i den ordinarie undervisningen. Vi vägledaren behöver planera våra aktiviteter med kopplingar till läroplanen och det centrala innehållet. Vi behöver samplanera med lärare. Vi måste bygga en samsyn kring skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag, för alla i skolan arbetar mot samma mål.

Det här är vägledning i framkant. Låt oss fortsätta utveckla detta!

Kommentera
David Spak
David Spak

David Spak arbetar som studie- och yrkesvägledare på en F–9-skola. Han har ett stort intresse och engagemang för vägledning i yngre åldrar, och anser att kontinuerlig vägledning redan från förskoleklass är ett viktigt inslag för att utveckla elevernas valkompetens.

Han jobbar också för att utveckla den generella vägledningen där vägledningen blir ett naturligt inslag i den ordinarie undervisningen, stärkt samverkan och samarbete mellan skolans personal kring vägledningsuppdraget samt en stärkt koppling mellan skolan och arbetslivet.

Arkiv

Välj år/månad

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm