Vi måste lyfta blicken från matriserna och tänka om

Det här med att disponera sin tid som lärare, det är en ständigt aktuell fråga. De senaste tjugo åren har de flesta lärare upplevt hur deras undervisningstid har ökat samtidigt som kraven på administration och dokumentation av varje elevs utveckling också har ökat. Inget har försvunnit, utan lärare förväntas helt enkelt lyckas med att klämma in allt inom ramen för samma arbetstid.

Svårt, för att inte säga omöjligt har det visat sig när allt fler lärare blir sjukskrivna efter att ha sprungit in i den berömda väggen. Jag tillhör den grupp av lärare som jobbat sig sjuk, och det positiva (man får leta efter det) är insikten att det faktiskt går att göra annorlunda. Det enda man vet när man är hemma är att ingen tackar en när man jobbat sig sjuk – inte eleverna, inte cheferna och inte familjen.

Jag tror att lösningen är en omdisponering av tiden vi har till vårt förfogande. Vi behöver fästa blicken på huvuduppdraget – undervisningen – och lägga en större del av vår arbetstid på att planera den. Hur säkerställer jag att mina elever får med sig vad de behöver när de lämnar skolan? Hur skapar jag ett klassrum där man varje lektion får lära sig något?

”Våga lägg fokus på huvuduppdraget”

Det innebär förstås att mindre tid kan läggas på att låta eleverna producera en massa, och det i sin tur leder till att du som lärare inte behöver lägga lika mycket tid på rättning. Det här vinner både du och eleverna på menar jag. Det är ganska få elever som lär sig mest när de producerar, och för att de ska få ut något av sin produktion krävs ganska omfattande kommentarer från dig – tätt inpå skrivtillfället.

Om vi istället vågar lägga fokus på huvuduppdraget och undervisar massor så ger vi eleverna möjlighet att utveckla sitt tänkande samtidigt som de får till sig de kunskaper som behövs i framtiden. De får samarbeta, diskutera, jämföra, kortskriva och dra slutsatser, och de får lyssna, bearbeta det du undervisar om och lägga samman information för att på så vis se helheten. De får, kort sagt, en utbildning.

Det är dags att lyfta blicken från matriserna och tänka om. Hur ska vi kunna skapa en skola där fokus ligger på inhämtning av kunskap och bearbetning av denna om vi inte disponerar om tiden? Varje lektion är värdefull, och varje lektion kräver noggrann planering så att eleverna lämnar klassrummet med någonting nytt.

”Färre examinationer och mer undervisning”

När eleverna arbetar i klassrummet har du koll på vad de gör, vem som behöver lite stöttning och på vilket sätt. Du får följa deras utveckling och kunskapsinhämtning vilket gör att antalet examinationer kan blir färre utan att du har svårt att i slutet av terminen eller kursen sätta ett rättssäkert betyg baserat på vad de faktiskt kan.

Så, för att stoppa trenden med utbrända lärare samtidigt som eleverna får den utbildning de har rätt till så säger jag: färre examinationer och mer undervisning! Glöm inte, varje gång eleverna sitter och producerar något så förlorar de värdefull undervisningstid. Värt att minnas.