Faran när vi börjar träna för att vinna OECD-tävlingen

För de flesta i Skolsverige var resultaten från Pisa 2015 en befrielse. Äntligen vänder det har vi sagt. Man kunde nästan se hur axlarna sjönk hos beslutsfattare, administratörer, myndighetspersoner, rektorer och lärare. Det var för mig positivt att se hur den viktigaste frågan genom detta fick ett ökat fokus, nämligen den ökande olikvärdigheten och spridningen i resultat bland svenska elever. Jag har nu under Almedalsveckan haft möjlighet att prata mer om Pisa med människor som är insatta i resultaten. De ger följande bild som borde ge en viss tillnyktring på hur vi ser på de svenska resultaten i Pisa 2015.

Det ena är att det är väldigt svårt att vara säker på trenderna i och med att provet nu gavs digitalt för första gången. Det syns stora rörelser beroende på hur digitala de olika ländernas elever är. Sverige som är ett av de länder i världen där digitaliseringen i samhället har gått längst har naturligtvis ”vunnit” på detta. Om man delar upp vad som hänt inom de olika delproven på 2015 blir det mer komplicerat och det verkar vara den här bilden som framträder:

Matematik: Här verkar det som en verklig uppgång på samtliga nivåer. Det vill säga både lågpresterande och högpresterande har blivit bättre. Detta kan ju vara orsakat av alla de satsningar som gjorts inom matematik, inte minst matematiklyftet. (Nu ska man vara medveten om att det tar ett antal år innan elever som haft ”matematiklyfta” lärare under längre tid kommer att skriva Pisa-provet).

Läsning: Här har resultaten för de lägst presterande förbättrats. Detta framförallt beroende på att pojkarna förbättrats. Det här är troligen en effekt av att provet är digitalt. Vi vet från andra tester att svenska pojkar presterar bättre om de slipper läsa från och skriva på papper.

Naturvetenskap: I naturvetenskap har de bästa blivit bättre men de lågpresterande är fler än någonsin. Här stämmer min egen lilla teori. Vi vet att högpresterande elever motiveras av högre krav och det motsatta gäller för svagpresterande som då tappar sugen. (Det här är alltså något som Björklund eventuellt kan ta åt sig äran för, om mina idéer är korrekta…)

Det är alltså en väldigt varierad bild som framkommer är man tittar närmare på resultaten. Inom PISA-systemet pekar man också på att resultaten 2012 för Sverige troligen var ”för” låga. Då fanns det bara två länder i världen som hade sammanslaget sämre resultat än Sverige – och så dåligt är inte det svenska skolsystemet. Man tänker sig att det kanske beror på reformtrötthet, nationella prov mm och att lärarkåren och skolan då helt enkelt var lite – får man använda uttrycket skoltrött? Och det finns signaler om att provmotivationen ökat i Sverige.

För vad händer i ett skolsystem där man börjar tävla och konkurrera med resultaten på olika prov. Jag belyste i ett annat blogginlägg vad som verkar hända med svenska lärares undervisning på grund av de nationella proven. Jag skrev där ”För ett prov som är tänkt att avspegla till exempel förändringar i elevers kunskaper över tid är detta naturligtvis förödande. Tänk bara på den diskussion vi har haft om att det ska finnas länder som låter sina barn öva på Pisa-frågor så man ska vinna Pisa-tävlingen.” Vi känner också till historier som vi hört och förfasat oss över hur man i andra länder låtit eleverna sjunga nationalsången innan de får genomföra testet och att testet därför inte mäter verkliga kunskaper utan betraktas som en nationell tävling.

Nu berättar en källa för mig att de svenska observatörerna såg precis detta hända i en svensk skola. Man sjöng nationalsången innan man lät eleverna göra Pisa 2015.

Är det Sverige man nu ska börja prata om som det land där tester har blivit det viktigaste i skola och där man tränar för att vinna OECD-tävlingen? Är Sverige nu det land där vi inte kan lita på trendmätningarna eftersom skolor försöker på olika sätt manipulera dem?

Vad håller vi på att göra med den svenska skolan i så fall?

Det viktigaste resultatet från Pisa 2015 kvarstår och blir allt mer aktuellt. Sverige är det land som har den högsta spridningen på resultaten av alla länder och skillnaderna mellan skolor har i Pisa tredubblats och nationella data visar på ännu mer bekymrande siffror på detta. Detta är inget man ska förvånas över i det mest marknadsliberala av alla skolsystem i världen. Men det är ju något alla demokratiskt sinnade, oavsett partifärg, naturligtvis måste kraftfullt agera emot. Det är emot skolsystemets idé så som det är definierat i skollag och andra styrdokument. Där är Skolkommissionens förslag till förändringar i finansiering i alla fall en möjlighet till en början på en vändning på utvecklingen.

OECD sade 2015 att vi snabbt behöver genomgripande reformer.

När kommer det någon?

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Lärare – En handbok”, ”Omstart för skolans digitalisering” samt ”När skolan blev marknad. Trettio år med friskolor”.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm