Lärarnas röst får inte drunkna i räddhågsenhet

Jag tillhör dem som länge sagt att Sveriges lärare har varit dåligt betjänade av att ha två fackförbund. Det har splittrat lärarna som röst i samhället och inneburit möjligheter för politiker att spela ut den ena organisationen mot den andra.

Med det sagt är det ingen enkel sak att göra ett förbund av två. Det som ska ske är att två hela organisationer, med kulturer, vanor och begrepp ska slås ihop och sedan ska det fungera som en helhet, en helhet som måste vara bättre om det hela ska ha varit värt resan.

Beslutet på LR:s stämma om att utreda frågan internt kom nog som en kalldusch för en del men det var också logiskt att man inte ville ha för bråttom. Nu har Andreas Mörcks utredning presenterats. Jag skulle kanske vilja invända mot att han har använt ett språkbruk och tilltal som om det var en statlig utredning men det må vara honom och gruppen som jobbat med honom förlåtet.

Jag vill här inte recensera förslaget i detalj. Det är omfångsrikt och de som ska jobba med detta behöver läsa det mycket noggrant. Jag kan konstatera att de har gjort ett gediget arbete med att belysa organisationens nuläge och presenterar väldigt genomtänkta tankar om vad som skulle kunna vara en väg framåt. För den som är intresserad av sådant finns det en mängd statistik och kunskap i rapporten men också en historisk genomgång av lärarfackföreningarnas historia som är viktig.

Man landar naturligtvis i att en sammanslagning är önskvärd av många skäl. Det vore konstigt annars. Men man betonar också några saker jag håller med om är viktiga att ha med i fortsättningen. Man bör skilja på lärarnas och skolledarnas fackföreningar precis som de skriver. Lärare och skolledare behöver tätt samarbete, men arbetsgivare och -tagare bör inte ha samma fackliga organisation. Det är bra att man betonar detta i förslaget.

En annan sak som jag tror är viktig både för läraryrkets utveckling framåt och för slagkraften är att man föreslår en uppdelning efter stadier och liknande som för-, grund-, gymnasieskola etc. Ett av misstagen vi gjorde i 1990-talsrallyt i svensk skola var upplösningen av skillnaden mellan hur läraryrket ser ut i olika stadier. Det tror jag lett både till en minskad professionalism men också till att man inte har kunnat driva adekvata krav på rätt nivå.

Det här är spännande! Jag hoppas att man nu kan arbeta vidare och att den andra parten i detta arbete inte har tröttnat. Det viktiga är att den organisation som kommer ut ur detta arbete är en slagkraftig organisation med en tydlig röst. Lärarnas röst får inte drunkna i politiska jämkningar och räddhågsenhet.

Om detta inte går att göra är det bättre att behålla två organisationer, trots allt. Men låt oss hoppas att det inte blir resultatet av detta!

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Alla i mål – skolutveckling på evidensbaserad grund” och ”Förstelärare – En handbok”.