Ulf Kristersson har presenterat sin regering och sina ministrar på Utbildningsdepartementet. Det blev som väntat ett departement som hamnar i Liberalernas händer.

Mats Persson kommer att bli utbildningsminister och chef på departementet och rimligen hantera framför allt den högre utbildningen medan Lotta Edholm blir skolminister.

Mats Persson är ett mindre känt namn inom skola och utbildning. Det är svårt att sia om vad den utnämningen kommer att leda till.

Lotta Edholm är däremot ett välkänt namn. Hon har bland annat varit skolborgarråd i Stockholm och jag känner henne som en i skolfrågor både kunnig och engagerad person. Om man tittar på de namn som figurerade som möjliga kandidater var detta ett bra val.

Men det finns en i sammanhanget allvarlig belastning på henne. Hon har suttit i styrelsen för skol- och förskoleföretaget Tellusgruppen och ägde aktier i bolaget fram tills nu. Det är svårt att inte se det som ett jävsförhållande även om hon nu lämnar det uppdraget.

Vi vet heller inte hur politiken på departementet i praktiken ska styras med en trepartiregering som har en överrock av ett fjärde större parti inne på Rosenbad. Alla regeringsbeslut ska ju vad jag förstår prövas mot dem. Vilket för mig rimmar illa med regeringsformens avsikter.

”Hatten av för Anna Ekström”

Det kan vara på sin plats att säga något om de ministrar som avgick. Om vi börjar med Anna Ekström så har hon varit en av de kunnigaste och skickligaste utbildningsministrar vi har haft i Sverige. Hon arbetade metodiskt med utredningar och genomtänkta förslag. Hennes tid som departementschef lämnar efter sig en stor bank av kunskap och förslag jag hoppas en ny minister inte bara skyfflar åt sidan (det fanns en tendens av okunskap om allt det som är berett i det avtal som signerades på Tidö slott).

Hatten av för Anna som dessutom hade en ovanlig förmåga att kombinera intellektuell förmåga med integritet och empati – en ovanlig kombination.

Lina Axelsson Kihlbom lämnar också departementet men efter betydligt kortare tid och ingen större möjlighet att påverka. Lina förtjänar dock en eloge för sitt engagemang och tydliga röst för likvärdighet genom många år.

Så då är kabinettet på plats. Det finns också återigen en överenskommelse. Nu återstår bara att se vad som kommer att hända.

Jag tror att det är bra och avgörande för framtiden att det nu finns en stark lärarfackförening som kan tala tydligt. Lärarnas röst behövs allt mer. Inte minst eftersom många frågor lärare tycker är viktiga. Frågor som lyser med sin frånvaro i politiken just nu.

Kommentera

Lögn, förbannad lögn och statistik?

Nej så är det faktiskt inte. Statistik är ett av de mest kraftfulla instrument vi har för att tolka och förstå vår omvärld. Men man kan använda statistik på olika sätt, och man kan göra det på ett helt ohederligt sätt, vilket gett upphov till talesättet.

Som när den moderate partiledaren hävdar att de 28 sämsta skolorna i Sverige är kommunala. Detta som ett argument för att man inte på något sätt ska begränsa den räkmacka som aktiebolagsskolorna åker på i Sverige. Problemet är bara att det han påstår inte stämmer. Det är sant att de 28 skolorna med lägst genomsnittsresultat är kommunala. Men det beror inte på att de skolorna är dåliga. De är tvärtom ganska bra och inte minst är bättre än många friskolor, om man tar hänsyn till elevunderlaget.

Använder statistiken medvetet felaktigt.

Jag kan inte tänka mig annat än att Ulf Kristersson och hans strateger vet att så är fallet. Vilket betyder att de använder statistiken medvetet felaktigt för att vilseleda väljarna.

Det är ju inte det enda argument de använder på det sättet. De har i hela valrörelsen envist hävdat att andra partier vill bussa elever. Inga sådana förslag finns på bordet. Det har gjort att Dagens Nyheters ledarredaktion flera gånger har påpekat detta. Men det hjälper inte. Rädslan för förorten (”tänk om mina fina barn bussas dit!”) kan ge röster och då utnyttjar man det cyniskt igen och om igen.

I flödet av liknande argumentation – som syftar till att försöka bevara skolmarknaden precis som den nu är med rätt för aktiebolag att starta skolor var man vill, ta ut hur mycket vinst man vill, med orättvisa köer och ett dysfunktionellt skolpengssystem som missgynnar elever på kommunala skolor (som Riksrevisionen visade) – är det så befriande att läsa Johan Ernestams svar på en av skolmiljardärernas lobbyism i Dagens Industri.

Ge de kommunalt anställda lärarna cred!

Han beskriver med statistik (använd på rätt sätt) hur vinstintresset sammantaget går ut över både kvalitet i skolan och lärares arbetssituation. Aktiebolagsdrivna skolor har lägre lärartäthet, förre skolbibliotek, mindre skolgårdar och sätter glädjebetyg.

Vinsten påverkar och det är genom statistiken vi kan se det. På samma sätt som vi genom rätt använd statistik kan se att några av de skolor som tar emot elever med de tuffaste förutsättningarna är några av Sveriges bästa skolor. Det är dags för statsministerkandidater att sluta ljuga i valdebatten och ge de kommunalt anställda lärarna cred för det arbete de gör för Sveriges framtid.

Kommentera

Egentligen borde en valrörelse ha varit när en skolbloggare är som mest aktiv. Men det har inte känts så. Det känns som om hela valrörelsen blivit osannolikt kapad av symbolfrågor och verklighetsfrånvända utspel. Så låt oss tala om något helt annat. Som till exempel att svenska skolor nu allt mer ägs av aktiebolag och utländska ägare.

Riksdagens utredningstjänst har tittat på detta och skriver att det 2009/10 fanns två grundskolor och 32 gymnasieskolor som ägdes av en utlandsägd koncern. Det fanns då omkring 355 grundskolor och 385 gymnasieskolor som ägdes av ett aktiebolag.

Våren 2021 fanns det 146 grundskolor och 161 gymnasieskolor som ägdes av en utlandsägd koncern. Och det fanns totalt 517 grundskolor och 392 gymnasieskolor som ägdes av ett aktiebolag.

”Utvecklingen ställer viktiga frågor”

Vad vi kan se är att aktiebolagsskolorna har expanderat, men framför allt har de i allt högre grad köpts upp av internationella finansiärer. Ett argument som brukar framföras som stöd för privatiseringar i offentlig sektor är att det tillförs kapital genom det. Tror någon på allvar att en ägare i Luxemburg har köpt svenska skolor för att de vill bli av med sina pengar?

Utvecklingen ställer viktiga frågor. Är skolan en vara som ska kunna köpas och säljas? Jag tror de flesta av de som grundade det svenska skolväsendet skulle vrida sig i sina gravar om de visste detta. Elever och skolor har blivit marknadsvaror, skolpeng har blivit vinst och skolorna ägs och styrs av utländska intressen och utifrån aktiebolagslagen. Var kommer demokratin och folkmakten in i detta?

Det är mycket märkligt. Och då har vi ändå inte pratat om hur svårt det är att ta reda på vem som egentligen äger skolorna. Skolinspektionen fick jobba i månader bara för att försöka spåra ägaren till en koncern.

Vi lämnar över allt för skolor till internationella ägare som vi knappt inte ens kan ta reda på vilka de är. Det är en kapitalists våta dröm, men är det bra för Sverige?

Kommentera

När nu Riksrevisionen äntligen efter decennier tittar på lämpligheten i den praxis som vuxit fram vad gäller skolpeng i Sverige är slutsatserna lika klara som självklara:

”Riksrevisionens sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Riksrevisionens bedömning är att det nuvarande regelverket medför svårigheter för såväl huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet som en effektiv resursfördelning. Det beror bland annat på att enskilda huvudmän ska ersättas enligt lika villkor, men har andra förutsättningar för sin skolverksamhet än de kommunala huvudmännen.

Samtidigt har de enskilda huvudmännen svårt att bedöma om de får rätt ersättning. Därutöver speglar inte skolpengens storlek kostnaden för att ta emot eller förlora en ytterligare elev. Riksrevisionens bedömning är även att regelverket för påtagliga negativa följder på lång sikt vid etablering av fristående skolor inte fungerar ändamålsenligt.”

Man skriver också att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs.

Det som var självklart redan på tidigt 1990-tal, men som de borgerliga partierna motsatt sig så sent som i våras när regeringen försökte införa en ändring, har nu återigen slagits fast: Det system med skolpeng som finns missgynnar elever på kommunala skolor!

Det är en sak att lobbyister arbetar på att säkra vinsterna för friskolornas ägare (vilket är illa nog eftersom det innebär att skattemedel går till annat än lärarlöner). Men det är något helt annat att så många av riksdagens politiker ställer sig bakom ett system som systematiskt missgynnar elever som väljer att gå i ett offentligt skolsystem. Det är emot grundläggande principer i den svenska rättsstaten och regeringsformen.

Det här borde bli första spiken i kistan för det nuvarande systemet och måste leda till en omvärdering av synen på skolpengen över hela det politiska spektrat i svensk politik.

Kommentera

De borgerliga partierna röstade ner de förslag regeringen lagt om skolval och kommunernas rätt till ersättning för det ansvar de enligt lag har. Istället uppmanade riksdagen regeringen att ta fram mer och andra underlag.

Det var väntat men det går inte att komma ifrån att det är för sorgligt. Flera svenska utredningar och OECD har slagit fast att Sverige behöver göra något åt skolvalssystemet och finansieringen av skolan. Böckerna om och programmen om skolans bristande styrning duggar tätt. De utredningar som har tagits fram är oerhört gedigna och har lämnat förslag på mycket modesta förändringar.

Men det hjälps inte. Majoriteten av riksdagsledamöterna tycker att privilegiet för svensk medelklass att ställa sina barn i kö tidigt och aktiebolagens vinster är viktigare än en bra skola för alla barn.

Vi nås då av ännu en nyhet om en friskola som håvar in pengar som är avsedda för en utbildning som de inte ger. Realgymnasiet får skolpeng baserad på en beräkning som utgår från att en sådan utbildning ska innehålla stall och hästar. Nu går friskolan till förvaltningsrätten för att få rätt eftersom kommunen protesterade. Uppsala kommun gjorde samma sak för några år sedan men förlorade. Det är inte fel att ta skattepengar från skolsystemet så länge man bara använder rätt ord i kursbeskrivningarna.

En grupp lärare (+ en lärarstudent, en rektor och en SYV) skriver i tidningen Arbetet att ” Därför anser vi att de borgerliga partierna måste förklara sig nu, menar de verkligen att de värnar koncernernas vinster framför en mer rättvis och likvärdig skola där kunskapen och bildningen står i fokus?”.

Man kan inte på partikanslierna hos L, C, M, KD och SD säga att man inte visste bättre. Det fungerar för att förklara varför man satte ihop ett så uselt skolsystem 1992. Men nu trettio år senare har vi sett effekterna. Det behöver sägas att torsdagens omröstning behöver vara en av de saker lärare i hela Sverige behöver fundera på när man går till valurnorna i höst.

Kommentera
kornhall_gra2
Per Kornhall

Här bloggar författaren och skolexperten Per Kornhall om skola och skolutveckling.

Per Kornhalls bok ”Barnexperimentet” fick stor uppmärksamhet för sina kritiska slutsatser om utvecklingen av den svenska skolan. Hans senaste böcker är ”Lärare – En handbok”, ”Omstart för skolans digitalisering” samt ”När skolan blev marknad. Trettio år med friskolor”.

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm