Timss-resultatet stärker bilden av skolans segregation

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson presenterade idag resultaten från Timss, undersökningen som genomfördes 2019. Peter Fredriksson sammanfattade resultatet med att ”matematik är inte svensk skolas bästa gren”, vilket är ett lite sorgligt sätt att uttrycka det på.

Skola är inte en tävling. Men det verkar tydligt som att den långa trenden med nedgång är bruten. Från att ha varit ett högpresterande system verkar vi ha stabiliserat oss på en genomsnittlig nivå – där vi har tydliga problem med likvärdigheten.

Skolverket menar att studien visar ”att det finns ett starkt samband mellan elevers resultat och de resurser eleverna har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildningsnivå, antal böcker i hemmet och tillgången till ett eget rum. Elever med en högre grad av hemresurser presterar i genomsnitt bättre än elever med en lägre grad.”

Det vill säga det som Björn Åstrands likvärdighetsutredning lämnar förslag på hur vi skulle kunna börja göra något åt. Timss-resultaten stärker alltså argumentationen för utredningens förslag.

Den nya Timss-undersökningen visar alltså inget annat än det vi redan vet. Skolsystemet verkar ha stabiliserat sig, men på en mycket lägre nivå än där vi en gång var och vi har problem med likvärdigheten. Vi vet att den pedagogiska segregationen i Sverige är stor, det vill säga att de utbildade lärarna i högre grad finns bland de elever som har bättre förutsättningar med sig hemifrån.

För mig var det glädjande att höra att Peter Fredriksson nämnde läromedel som en viktig resurs för lärande, faktiskt det han nämnde efter bra lärare. Det är en fråga som hamnat i skymundan vilket är konstigt, inte minst för att det finns en stor brist på utbildade lärare.

En annan glädjande sak var att vi ligger rätt bra till i naturvetenskap. Det gläder en gammal biologilärare. Det finns ju inget som är så roligt som att undervisa om det vi vet om naturens mysterier!

Sedan ska man komma håg att Timss innehåller en väldig mängd data och att svenska och internationella forskare kommer att analysera resultaten under lång tid framåt. Ett intressant spår är det som professor Andreas Ryve lyfte i en intervju i DN dagen innan resultaten släpptes. Han säger: ”Nedgången handlar sannolikt om den passiva roll som läraren intog i de svenska klassrummen under den här tiden”, och ”Det är så klart bra om eleverna är aktiva. Men om du går för första gången på ett museum eller cricketmatch så kommer du inte att förstå så mycket om du inte har någon expertkommentatorer eller guide som kan förklara för dig. På samma sätt är det med matte.”.

Det här är inte minst intressant i förhållande till en kommande avhandling i Finland. En av de intressanta sakerna med Timss är att Finlands försprång till oss minskar. Aino Saarinens förklaring är att förändringar i den finska läroplanen mot mer individuellt och undersökande arbete och digitalisering är förklaringen. Man skulle kunna säga att det hon säger är att Finlands närmande till ”svenska” undervisningsmetoder är det som sänker deras resultat.