Annons

Varför ramlar inte polletten ner?

Skolverkets och SCB:s beslut om att statistik över skolor inte ska vara offentliga är så på en gång både avslöjande och oacceptabla att det är svårt att finna ord.

Oacceptabla eftersom vi menar oss ha ett öppet samhälle, med offentlighetsprincip, öppenhet och transparens. Och så helt plötsligt är en av demokratins centrala institutioner, skolan, en skattefinansierad verksamhet för barn och vuxna, hemlighetsstämplad företagsinformation! Det är inte acceptabelt. Inte på något sätt.

Jag lägger dock inte skulden för detta på SCB och Skolverket, de är myndigheter som tolkar det regelverk som finns. En ekonom har kommenterat det hela med:

”Glöm ej att haveriet hade undvikits om fristående skolor omfattats av offentlighetsprincip och skolor vars bolagsform är oförenlig med öppenhet av det slaget tvingats byta bolagsform. Rätten att driva skola i valfri form bör inte trumfa elevers rätt till fritt, informerat skolval.”

Vi tar det igen: Rätten att driva skola i valfri form bör inte trumfa elevens rätt till fritt informerat skolval. Det är bara att inse att vi har ett skolsystem i Sverige där aktieägarnas och riskkapitalisternas intressen går före såväl elevintressen som samhällsintressen.

Anledningen till detta är det otroligt slarviga politiska hantverk som Carl Bildts regering stod för. Man utredde aldrig konsekvenser av de ideologiskt motiverade marknadsreformerna man hastade fram under några månader. Detta framgår med all önskvärd tydlighet redan i den famösa OECD-rapport från 1992 som Mattias Samuelsson på LO grävde fram (och som jag skrivit om här).

I den riktar OECD:s experter kritik mot hur Carl Bildts regering genomförde sina skolreformer. Man kritiserar den för ”medveten okunnighet vad gäller både riktningen och utfallet av sin politik”[1], och förutsäger att svenskt utbildningsväsende utan tvekan kommer att ”skakas om”. Vilket också utan tvekan har skett. Det är detta som är orsaken till den oacceptabla situation vi nu ser. Naivt beslutsfattande utan konsekvensbeskrivningar.

Det är anledningen. Men det är ju inte det viktiga naturligtvis. Det viktiga är vad vi ska göra åt det. Och då undrar jag: Varför ramlar inte polletten ner? Hur länge ska vi ha den situationen att vi är ensamma i världen om att se skolan som en marknad i första rummet och samhällsinstitution i andra?

Vinner Trump ett val till kommer USA troligen på allvar röra sig i den riktningen och börjar montera ner sitt offentliga skolsystem. Den råa kapitalism som var Milton Friedmans dröm och som blev Pinochets politik i Chile, och som fortfarande är en av grundbultarna i det svenska skolsystemet, den är nu också Trumps och hans vänners politik. Fint sällskap? Inte.

Ska vi lappa och laga detta? Nej, förbjud bara aktiebolag som verksamhetsform så är det här problemet löst. Vem skulle bli ledsen? Ingen, förutom några miljonärer som hittills skrattat hela vägen till banken över den svenska naiviteten.

* * *

[1] “…a degree of purposeful agnosticism as to both the directions and the outcomes of policy”  OECD (1992). Review of Education Policy in Sweden. Examiners’ report and questions. DEELSA/ED(92)5. Paris, OECD.   s.9 och “…leave no doubt that education in Sweden is in for a serious shake-up”.

Reagera på inlägget:

Facebook kommentarer