Efter det amerikanska valet och den utveckling av det offentliga samtalet och debatten som vi kunnat se i sociala medier så finns det anledning att vara bekymrad, men också att stå upp för skolans roll i kampen mot ignorans och faktaresistens.     

Det har blivit ännu tydligare att skolan är en institution som bär demokratin och att utbildningen, både för elever och lärarstudenter, måste hålla en hög kvalitet.

Debatten blir alltmer polariserad och det har uppstått nya klyftor, inte bara ekonomiska klyftor. I Sverige såg vi tidigare samma tv-program, läste samma tidningar, vi delade en gemensam världsbild. Men i dag finns det så många olika världar eller verkligheter. Dessa förstärks av de sociala medierna.

Vi tillbringar alltmer tid i våra filterbubblor, de personligt anpassade resultaten då vi använder en sökmotor på internet där en algoritm anpassar träfflistan beroende på vilka uppgifter den har om oss. Vi får allt mindre information som motsäger vår verklighetsuppfattning. Vi blir paradoxalt nog enfaldigare, mer enkelspåriga, trots ett överflöd av information.  

Det bidrar till att den så kallade fakta-resistensen sprider sig. Alltfler blir immuna mot fakta, och bortser från det som vetenskapen säger. Man struntar i om det faktiskt är sant eller inte. I stället blir det viktigare om det känns sant. Trots att lögnerna i exempelvis den amerikanska presidentvalskampanjen avslöjades så fick de ändå fäste. 

Just därför är den kompensatoriska skolan ännu viktigare. Den är en plattform och en mötesplats grundad i faktabaserad kunskap och relevans. Kunniga lärare kan ge perspektiv och rusta eleverna.

Det betyder att vi också måste värna den likvärdiga skolan där man möts från olika samhällsklasser och grupperingar. Skolan är en viktig plats för att möta tankar, idéer och inte minst oro. Att inte låta främlingsfientligheten styra och ta över, utan låta pragmatismen och humanismen vara vägledande.    

Om vi inte lyssnar och tar en diskussion, utan bara bemöter med pekpinnar, så slutar människor att säga det de tycker. Då blir det inte den konkurrens mellan idéer som vår demokrati bygger på. Olika uppfattningar och tankar som möts gör ofta att vi kan få en förståelse för varandra. Förståelse och respekt även när vi inte tycker lika.

Jag vill ha ett samhälle där vi behandlar alla människor med respekt. Där vi faktiskt är intresserade av hur andra resonerar och vad deras åsikter grundar sig på. Lösningen på konflikten eller problemet kan finnas någon annanstans och vara en annan än den som först tycks vara uppenbar.

Skolans roll är grundläggande också nu när vi utsätts för informationskrigföring och desinformationsaktioner. Ingen elev ska få gå ut skolan utan att ha fått ett källkritiskt sinnelag och kunskap om hur information kan manipuleras och hur rykten kan spridas.

Det svenska samhället är öppet. Det kan utnyttjas. Men öppenheten kan användas också för att stärka oss. Allra viktigast tror jag är att skola och fria medier ger medborgarna egna verktyg för att fullgöra sin plikt som medborgare. Därför är skolan så viktig!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #10 2016

Kommentera

Jag har en vision. Tänk om vi vågade fokusera på kunskap och bildning i stället för att fokusera på att få höga betyg? Höga betyg är väl bra, men inte om de inte motsvaras av ett kunskapsinnehåll. 

Lärarnas Riksförbund vill ha en skola med kunskapsfokus. Vi tycker om betyg och anser att de ska vara ett kvitto på att eleven fått med sig kunskap, men också ett sätt att se att man skaffat sig tillräckliga kunskaper för att kunna komma in på vidare utbildningar. Då fyller de rätt funktion. Betyg har inget värde om man inte har med sig kunskap. 

Men sedan kommunaliseringen har betygen även fått rollen att också säga något om kvaliteten på skolan. Men det är inte rimligt att svenska skolor ska konkurrera med varandra främst genom betygen. Andra kriterier måste lyftas fram. Betyg är ett utmärkt verktyg för att mäta vilka kunskaper den enskilde eleven får med sig, men betygsvärdet mäter inte om det är en bra eller dålig skola.  

Det borde vara självklart att målet måste vara att alla skolor är bra skolor och inte att dåliga skolor ska slås ut genom att inga elever väljer att gå där. Det är bakvänt att låta det gå så långt så att en skola måste läggas ner. Det betyder konkret att hela kullar av elever som ”valt fel” offras och berövas rätten till en god skolgång. Dagens system innebär att samhället och skolansvariga går med på att vissa skolor är undermåliga och att vissa elever därmed inte får den skolgång de enligt lagen har rätt till.

Nu har det gått tre år sedan betyg infördes från årskurs 6. Skolverket har på uppdrag från regeringen utvärderat reformen och ska redovisa resultatet i vinter. Vi får se vad den visar. En fördel med tidigare betyg är det tydliga signalvärdet för elever och föräldrar om vad betygen innebär. Då kan kunskaps-nivån bli tydlig inför framtiden och kommande undervisning. Om vi kan avdramatisera betygen och få dem att fylla syftet att ge elever och föräldrar ett kvitto på de kunskaper eleven tillägnat sig kanske vi till och med kan fundera på att införa betyg ännu tidigare än i dag? 

Lärarlönelyftet är även arbets-givarnas ansvar. Genomförandet av lärar-lönelyftet har i stor utsträckning mötts med misstro i lärarkåren. Huvudmännen satsar inte som de borde, och som det var tänkt, på de lärare som uppfyller minst ett kriterium men inte får del av de statliga pengarna. Även rektorerna har blivit lämnade i sticket och fått orimliga förutsättningar från förvaltningen och politikerna i kommunerna.

Låt oss inte blanda bort korten! Det handlar om ett bristande arbetsgivar-ansvar och en felaktigt lönesatt lärarkår. Nu försöker staten hjälpa till och erbjuda skolans ansvariga huvudmän en katalysator genom att avsätta flera miljarder kronor årligen till höjda lärarlöner. Skolhuvudmännen borde ta denna chans. Om man vill ha kvar makten över skolan måste man visa att man kan ta det ansvaret. Baske mig!

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #9 2016

Kommentera

Jag skulle önska att vi lärare är lite kaxiga och står upp för vår profession. Vi behöver faktiskt blir lyssnade på. 

Det finns exempelvis många lärare som länge har arbetat med nyanlända elever – dessa är knappast en nyhet för oss i skolan – och som gör det bra och vet vilka lösningar som krävs för att nå framgång och goda resultat. Guldäppeljuryns särskilda pris 2016, som delas ut på Skolforum nu i vecka 44, har just lärande för nyanlända i fokus och pristagarna är lärarna Hülya Basaran och Anna Kaya. Hülya har bland annat sedan ett år tillbaka delat med sig av sina erfarenheter i undervisningen som #ämnesspanare via lrbloggar.se. Läs förresten gärna på bloggen och följ hashtaggen på Twitter. 

Grattis till priset vill jag säga till våra LR-medlemmar Hülya och Anna! Heja er! Men sanningen att säga så finns det så många fler lärare som kan så enormt mycket, har erfarenhet och vet vilka lösningar som behövs både för eleverna och för integrationen som helhet. De skulle också kunna få pris i vardagen och definitivt behöva bli lyssnade på av politiker och beslutsfattare. 

Tyvärr har vi i Sverige i dag en stor ojämlikhet när det gäller skolan. Ambitionsnivån vad gäller resurser och förutsättningar är väldigt olika och när resultaten och olika siffror pekar neråt finns det diverse olika recept och olika åtgärder vidtas. Kanske blir det så att de elever med tuffast förutsättningar får hjälp, men vi hade kunnat nå så mycket längre och göra mer för fler om vi lärare hade fått komma med lösningarna och bli lyssnade på. Politiker och skolansvariga måste lita på oss lärare, och de erfarenheter som gjorts måste tas tillvara. Samhället har inte råd att uppfinna hjulet på nytt, eller göra felaktiga vägval, utan behöver lita på enskilda professionella lärares kunskaper och erfarenheter.

Det kräver att kommuner och skolhuvudmän tar sitt ansvar för att ge lärare rätt förutsättningar och satsar resurser på höjda löner och bättre arbetsvillkor. Ja, det är de enkla recepten som visar sig hålla. Höjda löner så att lärare värderas och vill stanna kvar och att dessutom nya lockas till yrket – och bättre arbetsvillkor i form av mer tid att ägna tankar och planering åt att skapa rätt förutsättningar för varje elev.

Ett effektivt sätt att eliminera bristen på likvärdighet mellan Sveriges kommuner och skolor är att införa ett modernt huvudmannaskap med statlig reglering och finansiering av skolan och att rikta uppdraget och förutsättningarna direkt till professionen. Vi behöver en tydligare nationell styrning och fördelning av resurser, så att utsatta kommuner kan få hjälp. 

Med rätt riktade och tydliga satsningar på skolan och med professionens lösningar kan vi se till att svensk skola hamnar i topp igen. Den stora utmaning som Sverige upplever nu kan också bli den hjälp vi behöver för att stärkta möta framtidens utmaningar.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #8 2016

Kommentera

Bokmässan drar igång i dagarna. Underbara dagar! Att gå runt på mässan och inspireras på olika sätt känns väldigt stimulerande för många av våra medlemmar som har möjlighet att åka dit. Vi arrangerar flera seminarier och monterföreläsningar i Molnet på plan 2 och i vår monter C04:20. Kanske ses vi där?!

Tillgången till böcker och förmågan att kunna ta till sig texter och förstå dem är central för att kunna utvecklas i läsning. En stimulerande läsmiljö hemma för barn är förstås väldigt bra, men skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och måste se till att alla barn får tillgång till det. Eleverna behöver få hjälp med att förstå hur man läser och att man kan och ska läsa på olika sätt beroende på syftet. För det behövs lärare som har tid och förutsättningar för att utveckla detta. Lärare på lågstadiet är specialister på läs- och skrivinlärning och lägger en oerhört viktig grund för elevens fortsatta läsförmåga. Därför är det viktigt för rektorer och ledningsföreträdare att lyssna på de behov de lärarna har i form av gruppstorlekar, material och andra förutsättningar för att kunna lägga denna viktiga grund. 

Går det trögt med läsningen så blir det inte roligt att läsa. Totalt sett behövs många timmars regelbunden lästräning för att åstadkomma en god läskondition. Det behöver ske inom skolan, men också på många andra håll under fritiden. Att regeringen beslutat att höstlovet i skolan ersätts med läslov vecka 44 är positivt. Dock var inte avsikten med läslovet att eleverna ska få läsuppgifter från skolan inför lovet, som uttryckts. Nätverket Läslov har drivit frågan om läslov med innebörden att det är ett lov med lusten till läsningen, berättandet och skrivandet i centrum – självklart som frivilliga aktiviteter. Lärarnas Riksförbund är en del av nätverket Läslov och står givetvis för den tolkningen.

Att kunna läsa med flyt och förståelse i alla ämnen öppnar dörrar för förändring av resultaten, där resultaten för svenska elever i olika undersökningar, som exempelvis Pisa, varit alarmerande. Grunderna i läsförståelse behöver vara stabila från tiden på låg- och mellanstadiet, där lärarna som är specialister på läsinlärning finns, men lässtrategierna behöver fortsätta övas och förfinas också rent ämnesspecifikt under högstadie- och gymnasietiden. 

Det är därför också viktigt att lärare på alla stadier, och inte bara svensklärare, får fortbildning och stöd i hur undervisning i strategier för ämnesspecifik läsförståelse kan ske. Det är orimligt att ansvaret för fortbildning i dag ligger på individnivå och på den enskilda lärarens ork att skaffa sig den på fritiden. Staten behöver ta ett samlat tydligt grepp kring detta och vi uppmanar rektorer och ledningsansvariga hos huvudmännen att göra detsamma. Språket är nyckeln till goda resultat.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #7 2016

Kommentera

Från första stund tyckte jag det var roligt att vara lärare. 1997 var jag nyutbildad lärare och rivstartade med stor entusiasm. Nu är det åter terminsstart och du är kanske en av de som precis som jag har rivstartat på ett nytt jobb med stor entusiasm. Eller så är du student som precis ska börja på utbildningen du längtat till. Eller så är
du kvar på din skola och med oförtrutet engagemang tar tag i läsåret för att få eleverna, nya och sådana du haft förut, att klara sina mål.

Trots entusiasmen och att jag tycker lärarjobbet är roligt fann jag som nyutbildad efter hand en del utmaningar och problem som behövde åtgärdas. Frågor som behövde hanteras och drivas tillsammans för att lyckas åstadkomma förändring. För mig har det alltid varit självklart att det är just genom att kämpa tillsammans, att vara medlem i facket, som vi kan åstadkomma förbättringar. Därför gick jag med i Lärarnas Riksförbund redan under studietiden och jag valde också att tidigt engagera mig i det fackliga arbetet på skolan eftersom mitt resonemang har varit att vill man få till stånd förbättringar är bästa sättet att påverka och engagera sig mer! Därför välkomnar jag dig som är ny medlem extra mycket! På medlemssidorna i detta nummer kan du läsa mer om fördelarna med att vara medlem och att engagera sig. 

En del av utmaningen i yrket är att få tid till att upptäcka och skapa de bästa förutsättningarna för varje elev. Många lärare förväntas använda IT i skolan. IT är inte ett självändamål, utan de digitala möjligheterna ska vara verktyg för pedagogiska idéer utifrån behov. Vi är därför beroende av att arbetsgivaren banar väg förutsättningsmässigt, och att vi enskilt och tillsammans med kollegor kan fundera över på vilket sätt vi bäst åstadkommer de pedagogiska idéerna. Kanske är det genom digitala verktyg – kanske i stället för, eller i kombination med, tidigare arbetssätt. Vi behöver hinna upptäcka, reflektera och testa. Digitala verktyg ska användas när det är pedagogiskt motiverat.

Med detta nummer av Skolvärlden får alla medlemmar en gåva i form av en bok, ”Vi får det att funka – framgångsrika exempel på IT i skolan”. Den är skriven av några av dina kollegor runt om i landet. Dessa 14 lärare, alla medlemmar i Lärarnas Riksförbund och med lång erfarenhet av att jobba med digitala verktyg i skolan, berättar i ett kapitel var hur de får det att funka. Läs boken och låt dig inspireras och kanske upptäcka något nytt. Fundera över om, eller hur, du kan använda dig av dessa tankar för dina och dina elevers behov. 

Dessa lärare har fått förutsättningar att jobba med digitala verktyg och gjort det framgångsrikt. 

Goda förutsättningar behövs – för ett framgångsrikt arbete där entusiasm och kreativitet tas till vara och uppskattas.

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Ledare Skolvärlden #6 2016

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm